Det finns ingen särskild anledning att bedriva lekmannamässig juridisk kritik mot Svea hovrätts dom (mål nr B 4041-09) mot tre av personerna bakom The Pirate Bay. Däremot kan man med ett IT-kritiskt perspektiv uppfatta några passager som visar att juridik och politik alltid är sammantvinnade.
”Om en söktjänst till sin karaktär är sådan att den i första hand är ett värdefullt verktyg i laglig verksamhet och allmänt samhällsnyttig, om denna legitima användning dominerar, men spridning eller överföring av olagligt material trots försiktighetsåtgärder inte kan uteslutas, kan driften av en sådan tjänst i objektivt hänseende komma att bedömas som tillåten med stöd av nyss nämnda teorier.” (Sidan 24.)
Hovrätten för i och kring citatet ovan ett jämförande resonemang mellan Pirate Bay och andra söktjänster på nätet, som exempelvis Google, sannolikt för att förekomma den kritiska invändningen att upphovsrättsskyddat material är lika lätt att finna via Google som via Pirate Bay. Hovrätten menar att Google är att betrakta som ett värdefullt verktyg och allmänt samhällsnyttig. Men frågan är om inte detta i första hand är en epistemologisk bedömning, i andra hand en politisk bedömning och först i senare led en juridisk bedömning. Vi känner inte konsekvenserna av den så kallade googlifieringen av vår tillvaro. Det är orimligt att hävda att vi i dag vet att Google är ett samhällsnyttigt verktyg, därav kunskapsproblemet. Vad som är samhällsnyttiga verktyg beror helt på vilket samhälle vi vill skapa, därav det politiska problemet. Det kan likväl visa sig i framtida analyser att Pirate Bay har haft ett större bidrag till samhällsnyttan än Google.
”Att upphovsrättsintrång genom illegal fildelning är ett samhällsproblem som på senare år spritt sig likt en löpeld framstår enligt hovrätten i det närmaste som ett allmänt känt faktum.” (Sidan 46.)
Var och en delar uppfattningen att illegal fildelning är en spridd företeelse, eftersom det går att mäta. Detta är ett faktum. Att det också är ett samhällsproblem är inte ett faktum, utan en bedömning som kan ses på två sätt. Det ena är rent juridiskt: det rimligt att betrakta en företeelse som innebär att många medborgare bryter mot en viss lag som ett samhällsproblem, på samma sätt som att det är ett samhällsproblem att många medborgare dagligen överträder hastighetsbegränsningar på vägarna. Det andra sättet att se är politiskt: det är inte självklart ett samhällsproblem att det sker en stor spridning av kulturuttryck som bidrar till att medborgare berikas i kulturellt avseende. Det beror, återigen, på vilket samhälle vi vill skapa och vilken betydelse internet ska ha i samhället.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar