torsdag, december 31, 2015

Kulturåret 2015 – samtid och dåtid speglad i kulturen

Kultursidan Västerbottens-Kuriren 151231

Domaren av Ian McEwan presenterar årets bästa moralfilosofiska dilemma: Är du den som är bäst skickad att styra över ditt eget liv, alltid? Ska domaren i familjerätt Fiona May fälla ett avgörande utifrån sekulära, humanistiska principer mot en persons vilja, eller ska personens religiösa, dogmatiska övertygelse tillåtas döda honom?
         Den andra maskinåldern av MIT-forskarna Erik Brynjolfsson och Andrew McAfee utgör ett helhetsgrepp över samhällets digitalisering, där författarna menar att nu börjar utvecklingskurvan peka uppåt på ett sätt vi inte sett förut. Och förklarar detta med riskornet och schackbrädet. Effekterna är både enkla och komplicerade: överflöd och klyftor.
         Vi bara lyder av sociologen Roland Paulsen är en liten berättelse om Arbetsförmedlingen och de positiva lydnadsprocesser som formar dess verksamhet, och samtidigt en del i en stor berättelse om ett samhälle i omvälvning. Akademisk opinionsbildning när den är som bäst.

torsdag, december 17, 2015

Ubers samhällsnytta

Kultursidan Västerbottens-Kuriren 151217

Bland de framväxande företagen i den så kallade plattformsekonomin torde Uber och Airbnb vara de mest kända. Med plattformsekonomi avses att en digital plattform på nätet samlar och distribuerar tjänster från en mängd aktörer, där handeln sker på själva plattformen.

        Uber distribuerar transporttjänster med privata personbilar och Airbnb distribuerar boendetjänster i privatägda boenden.
         Dessa nya företeelser får emellertid utstå skepticism och kritik. Främst Uber. Taxinäringen i flera länder menar att Ubers verksamhet bryter mot lagen och man försöker förbjuda verksamheten. Det finns även kritik mot Ubers konkurrensmetoder, oklara förhållanden mellan transportörer och plattformsägare med mera.
         Men finns det kvaliteter? Två forskare vid Temple University i Philadelphia har studerat förekomsten av alkoholrelaterade dödsfall i trafiken samtidigt som Uber X har etablerats. (Uber X är den billigaste varianten av Ubers transporttjänster.)
         Studien genomfördes i Kalifornien och visar några intressanta resultat. Viljan att köpa transporttjänster ökar om dessa dels är billiga, dels har hög tillgänglighet. Vilket kanske inte är så märkligt.
         Det främsta resultatet från studien är att där Uber X har etablerats i Kalifornien, har den alkoholrelaterade dödligheten i trafiken minskat med 3,6-5,6 procent. Med billigare transporttjänster, väljer fler berusade bort den egna bilen.
         Om resultaten för Kalifornien skulle vara representativa för hela USA, beräknar forskarna att ungefär 500 liv skulle räddas och mer än 1,3 miljarder dollar skulle sparas.
         Naturligtvis finns invändningar: detta är en enskild studie och fler skulle behöva genomföras, gärna i olika länder, för att bekräfta sambandet.
         Men om sambandet håller även i bredare studier, är detta en intressant signal till politiker och lagstiftare om att den här typen av tjänster har en otvetydig samhällsnytta som inte enkelt kan förbjudas.

tisdag, december 01, 2015

Råder mobilens tyranni eller moralpanik?

Kultursidan Västerbottens-Kuriren 151201

Denna höst nås vi av en anstormning av teknikkritiska texter, av regleringar av teknikanvändning, av en vilja att begränsa människors relation till mobilteknik och internet.

         Den kanske mest stadigvarande kritiken mot internet och mobilteknik över tid, handlar om tiden unga människor lägger på datorspel. I denna kritikfåra har begrepp som datorspelsberoende och internetberoende skapats för att förstärka diskrediteringen av dylika beteenden. Genom att patologisera något, hoppas man att människor ska ändra sig.
         Höstens kritiska röster mot mobilteknik och internet är något mer mångfacetterade. Det handlar om att barnmorskor i Norge och Sverige menar att nyförlösta mödrar inte ska använda mobiltelefoner i samband med amning eller annan omsorg om barnet. Argumentet är risken för sämre kontakt med barnet och därmed sämre förmåga att förstå sitt barns signaler.
         Liknande appeller kommer från personal i förskolan. Det händer att föräldrar som hämtar sina barn på förskolan möts av en skylt som säger något i stil med: "Vänligen stäng av telefonen. Du ska på ditt livs viktigaste möte... mötet med ditt barn". Argumentet är att barn inte ska uppleva sig sekundära i förhållande till mobiltelefonen.
         Även i grundskolan går lärare ut i debatten och förordar förbud mot mobiler i klassrummet. Att lärare samlar in elevers mobiltelefoner inför lektioner tycks inte vara så ovanligt, enligt kommentarerna till ett debattinlägg. Argumentet är att mobiler genererar stress och stjäl uppmärksamhet.

Kritiken är likaså tydlig högre upp i utbildningssystemet. Amerikanska universitetslärare debatterar frågan och flera hävdar att de förbjuder användning av bärbara datorer och mobiler i lärosalarna. Argumentet är studenters bristande uppmärksamhet, men det syns även referenser till studier som visar att studenter som antecknar för hand lär sig mer än studenter som antecknar med digital teknik.

         I Umeå införs ett så kallat "skärmförbud" i kommunens simhall, det vill säga förbud mot att ta med mobiltelefoner eller andra datorer till själva bassängområdena. Argumentet är att drunkningsolyckor riskerar öka om föräldrarna brister i uppsikt över barnen.                    
         Mobilkritik går även att skönja som konstnärliga uttryck. Fotoserien Removed av fotografen Eric Pickersgill är ett intressant verk i svartvitt som gestaltar människor som interagerar med sin mobiltelefon i olika situationer – men där själva mobiltelefonen är bortretuscherad.
         Paret som ligger bredvid varandra i dubbelsängen med ryggen mot varandra och med ögonen fästa på sina handflator. Det nygifta brudparet som sitter på motorhuven på sin "just married"-bil och fingrar på var sin osynliga mobiltelefon. Kritiken i gestaltningen är tydlig: vi isolerar oss i rummet och syns vara beroende av mobiltelefonerna många situationer.
         Ett gemensamt argument mot mobilteknik bland alla exempel kan utkristalliseras: Risken att vi brister i uppmärksamhet till vår omedelbara omgivning i rummet.

Om vi vänder oss till några nyligen publicerade böcker, återfinner vi motsvarande kritik. Som en fortsättning på sina tidigare internetkritiska böcker, har Andrew Keen skrivit boken Internet är inte svaret (Volante, 2015). Här smäller han friskt på.

         Här beskrivs internet som orsaken till en mängd negativa företeelser: framväxten av monopolföretag som Amazon, Google och Facebook, att företag som saknar tillgångar eller ens går med vinst köps för mångmiljardbelopp, att företag automatiserar arbetsprocesser som gör att arbetstillfällen går om intet, att de ekonomiska klyftorna i samhället ökar, att människor uttrycker hat mot varandra i sociala medier. Internet är enligt Keen ett gigantiskt misslyckande.
         Problemet med Keens resonemang är inte de identifierade företeelserna, utan att han sammanblandar korrelation med kausalitet. Internet är inte orsaken till att ekonomiska klyftor i samhället ökar; det är avsaknad av politisk reglering av ekonomin. Det är inte internet som orsakar ökad automatisering i företag; rationalisering är en del av den kapitalistiska logiken. Och så vidare.

Sherry Turkle befinner sig på ett korståg med sin nya bok Reclaiming Conversation (Penguin Press, 2015), i syfte att befria oss från mobiltelefonins tyranni. Hon vill att vi återtar samtalet ansikte mot ansikte i rummet. Reduceras sådan konversation, reduceras även vår empatiska förmåga, menar hon med referenser till gjorda studier. Vi behöver inte ta samma hänsyn till andras känslor när vi textar dem med mobilen, menar hon.

         Flykten från konversationen är en flykt från ett moraliskt förhållningssätt till medmänniskorna. Turkle önskar telefoner som designas för att användas så lite som möjligt; som avleder användarens uppmärksamhet från tekniken. Och hon oroas för nästa steg i teknikanvändningen: Att vi inte enbart talar med andra genom digital teknik, utan att vi alltmer talar med digitala prylar.

Vad bottnar dessa teknikkritiska uttryck i om vi vänder oss till den kritiska teknikfilosofin?

         Är det Oswald Spenglers undergångstankar? Enligt Spengler är tekniken i det moderna samhället dömd att bidra till samhällets undergång, främst genom att allt organiskt, allt naturligt i människans värld förgiftas av den artificiella maskinen. På det följer att vi blir teknikens slavar, i stället för omvänt.
         Är det Paul Virilios dystopiska teknikfilosofi? Virilio menar att dagens teknik har gjort oss beroende av närhetssimulatorer – teve, webben, mobiltelefoner. Denna informationstekniska utveckling är den mest dystopiska människan skådat.
         Eller är det Vilém Flussers mediekritik? Flusser poängterar människans svårigheter att underställa tekniken sina egna avsikter, i det att vi tror att vi är fria att använda tekniken i vår tjänst. Snarare underställer vi oss teknikens avsikter, på det att tekniken programmerar ett samhälle i teknikens tjänst.
         Frågan denna essä lämnar oss med är: Bör vi reglera människors användning av mobil teknik och internet betydligt mer än vi gör i dag? Eller bör vi betrakta viljan att reglera teknikanvändningen som ett uttryck för moralpanik?