1
Lagrådsremissen Lagring av trafikuppgifter för brottsbekämpande ändamål (2006/24/EG), det vill säga det svenska lagförslaget av EU:s datalagringsdirektiv, omfattar i huvudsak tre integritetskränkande moment. Det är en missuppfattning att själva datalagringen av elektronisk trafikdata är integritetskränkande. Det som är integritetskränkande är inte aktuella trafikdata om medborgares telefoni och meddelanden, utan den potential i användningen av trafikdata som finns. En sådan potential finns i tre avseenden i denna lagrådsremiss.
2
Den första potentialen utgörs av vilken grad av friktion lagstiftaren formulerar rätten att använda av trafikdata i framtiden. Ju högre friktion, det vill säga hög detaljeringsgrad i lagtexten, desto mer begränsad är möjligheten att förändra användningen av trafikdata. Denna potential återfinns i följande nyckeltext: ”Utredningen har föreslagit att själva lagringsskyldigheten ska anges i lag medan den närmare utformningen i huvudsak kan regleras genom förordning. Många remissinstanser har invänt mot detta och anfört att den närmare regleringen av lagringsskyldighetens omfattning bör ske genom lag. […]Däremot anser regeringen inte att lagringsskyldigheten in i minsta tekniska detalj behöver regleras i lag. Den mer tekniska specifikationen av lagringskravet kan ske i förordning.” (Sid 28.) Här ser regeringen till att behålla makten över lagens detaljerade tillämpning, så att lagringsskyldigheten kan förändras utifrån tekniska eller andra förändringar, utan att denna förändring passerar lagstiftaren, det vill säga riksdagen. Det öppnar för en potential av ytterligare data som lagras i fler sammanhang om regeringen ser sådant behov.
3
Den andra potentialen utgörs av ändamålsglidning. Lagrådsremissen är noga med att fastslå att någon ändamålsglidning inte får förekomma hos internetleverantören, genom följande formulering: ”För att fullgöra förpliktelsen att se till att uppgifter som lagras enligt den nya lagringsskyldigheten inte ska kunna användas för andra ändamål, måste den som lagrar uppgifter redan från början se till att lagringen sker på ett sätt som gör att det står klart för vilket eller vilka syften uppgifterna lagras […] Om en uppgift endast finns lagrad för brottsbekämpande syften får uppgiften inte användas för några andra syften, inte ens för att leverantören själv ska kunna förhindra och avslöja obehörig användning.” (Sid 48.) Däremot lämnas utrymme för ändamålsglidning hos regering och brottsbekämpande myndigheter. I en promemoria från Justitiedepartementet står följande: ”Inhämtning föreslås bli möjlig för alla brott, dvs. kravet på att fängelse ska vara föreskrivet för brottet och att det enligt myndighetens bedömning kan föranleda annan påföljd än böter utgår” (Sid 3.) Detta innebär att det tidigare syftet med datalagringen endast skulle kunna tillämpas på brott som ger påföljden fängelse i två år eller mer, redan har glidit till att kunna tillämpas på precis alla brott, oavsett påföljd.
4
Den tredje potentialen medges av de förra två: Möjligheten att skapa så kallade sociogram över väldigt många människor. Ett sociogram är i all enkelhet ett diagram över det sociala nätverk människor ingår i. För att kunna skapa sociogram, krävs tillgång till de kontakter som människor tar med varandra, antingen genom att människor själva uppger sina kontakter, eller genom att människors kontakttagande övervakas och registreras. Med den föreslagna trafikdatalagen, där regeringen både kan utvidga vilka trafikdata som ska lagras och har utökat vilka personer som potentiellt kan övervakas, kan sociogram skapas för varje medborgare som misstänks för minsta brott.
5
Sammantaget kan sägas att integritetshotet är trefalt: a) möjligheten att använda trafikdata på andra sätt i framtiden är stor, b) möjligheten för myndigheter att använda trafikdata för ytterligare ändamål har redan tillämpats och kan tillämpas ytterligare samt c) möjligheten att skapa sociogram för många människor är stor. Hur stort detta integritetshot är har inte diskuterats tillräckligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar