tisdag, augusti 05, 1997

En miljon svenskar på nätet

Kultursidan, Västerbottens-Kuriren 970805


FORSKARGRUPPEN FÖR samhälls- och informationsstudier (SFI) gör kontinuerliga mätningar av bland annat utbredning och användning av Internet i Sverige. Den senaste rapporten, Internetanvändningen i Sveriges befolkning av Torsten Österman & Joachim Timander (Teldokrapport nr 115), innehåller dock inga överraskningar.
    Användningen av Internet växer stadigt. I dag är 14 procent av befolkningen mellan 16 och 79 år regelbundna användare. Det motsvaras av knappt en miljon människor. Av dem är den vanligaste internetanvändaren storstadsbo, relativt högutbildad, under 35 år, har hygglig inkomst och är anställd inom den privata sektorn. Och man, givetvis.
    Inget tyder på att dessa förhållanden håller på att förändras – tvärtom tycks de förstärkas över tiden. Och vad jag kan se skiljer sig dessa förhållanden sig inte nämnvärt från den statistik SCB redovisade 1995 gällande den övergripande IT-användningen, publicerad i boken Datorvanor.

DET TYDER vid första anblicken på att informationsklyftan – skillnaden mellan de som har och de som inte har tillgång till kvalificerade informationskällor – ökar. Några reservationer bör dock göras.
    Österman & Timander mäter enbart användningen av Internet – inte tillgängligheten. Det måste ju hållas för troligt att det finns människor som har tillgång till nätet, men som väljer att av olika orsaker inte använda det. Vilket knappast med automatik bör ses som ett problem.

EN ANNAN reservation gör författarna själva. Klyftor mellan olika grupper av människor i ett tillväxtförlopp oavsett vad som växer kan vara en tillfällig skenbild. Det handlar helt enkelt om att olika grupper kan ha samma tillväxtförlopp, men att tillväxten startar vid olika tidpunkter. Då ser det ut som klyftor uppstår, men som med tiden jämnar ut sig när den senare startande gruppen hinner i kapp.
    Men det går inte att utesluta att klyftan ökar, är de noga med att påpeka.
    När det gäller människors attityder, visar sig majoriteten vara positiva till såväl tillvaron som tekniken bidrar till att skapa, som hastigheten hos den tekniska utvecklingen. Få ser Internet som ett hot – fyra till fem gånger fler människor uppger att de ser ett hot i gentekniken.
    Människors preferenser kartläggs också. "Hur vill du använda tekniken i en nära framtid?", lyder en fråga. Svaren utgörs nästan uteslutande av olika tjänster: bankärenden, myndighetsinformation, biljettbeställning, varubeställning, utbildning etc. Det finns emellertid inga "rena fakta". Här framstår nämligen författarnas egen förförståelse av Internet som tydligast – för dem är Internet en tjänsteleverantör. 85 procent av enkätfrågans olika svarsalternativ formuleras som typiska tjänster.
    Som en konsekvens därav ser de internetanvändaren som en passiv mottagare – inte aktiv och skapande. Frågan är vad människor skulle vilja använda Internet till, givet ett annat synsätt.