lördag, augusti 03, 1996

Pionjäranda på Nätet

Kultursidan, Västerbottens-Kuriren 960803


ATT MEDVERKA till uppbyggnaden av nätverk i den virtuella världen kan liknas med att bryta mark och bygga nya samhällen i den fysiska dito. Det skulle exempelvis vara möjligt att tillämpa social ingenjörskonst och upprätta strikta direktiv och regler för hur livet ska levas.
Det är glädjande att läsa ett delbetänkande från en utredning som just syftar till att bidra till tillkomsten av ett virtuellt kulturnät, men som har en helt annan attityd till samhällsbyggen.
Delbetänkandet från utredningen med namnet Kulturnät Sverige andas nybyggaranda och respekt för bosättarnas intellektuella integritet. Utredningens förfaringssätt liknar snarast en form av idealorienterad design på så sätt att det är viktigare att lyfta fram viljeyttringar och ideal som kan verka vägledande än att formulera direktiv som kulturnätet ska deduceras från.
"Det finns ingen universallösning för hur kulturnätet bör struktureras", fastslås i betänkandet. Det känns betryggande.

UTREDNINGEN utförs av Bi Puranen, docent i ekonomisk historia, på regeringens uppdrag och slutbetänkandet kommer i november i år.
Delbetänkandet redovisar främst en stor empirisk undersökning bland landets kulturinstitutioner med avseende på dessas nuvarande och önskade användning av IT. Det görs också en första probleminventering.
Kartläggningen av IT-användningen har innefattat enkäter till inte mindre än 864 olika institutioner med kulturell anknytning, men också personliga besök vid nyckelinstitutioner och kulturproducenter, medverkan vid konferenser och seminarier, studier av kulturaktiviteter på nätet samt egna workshops. Allt för att fånga så många varianser i IT-användningen som möjligt.
Och det sjuder av IT-aktiviteter inom kulturområdet i Sverige! Det handlar i dagsläget främst om digitaliseringsarbete; att digitalt registrera dokument, föremål, böcker med mera hos museer, bibliotek, arkiv och myndigheter. Syftet är att ge kulturellt material högre tillgänglighet via IT.
Det är självfallet omöjligt att redovisa alla IT-aktiviteter som pågår eller ska påbörjas inom kulturområdet, men för Umeås del nämns bland annat Mediateket i Tullkammaren, Bildmuseets "CD-rom-rum", Västerbottens länsmuseums databas för samlingar och fornminnen (SOFIE) och stadsbibliotekets planer på ett lokalt kulturnät i Umeå.
Problemen då? I den preliminära probleminventeringen bedöms de ekonomiska och juridiska problemen som svåra, och de tekniska och organisatoriska som relativt lättöverkomliga.

UTREDNINGENS grundinställning är att ett kulturnät ska vara kostnadsfritt att använda. Det är en föredömlig inställning, med tanke på att mycket av det som kommer att finnas på ett kulturnät redan är finansierat med offentliga medel. Dessutom skapas en allemansrätt också i den virtuella världen.
Mot en sådan demokratisk grundsyn står emellertid avgiftsförordningen. Den säger att full kostnadstäckning bör gälla, och Riksrevisionsverket har föreslagit att full kostnadstäckning för att framställa och distribuera informationsuttag skall ske med avgifter.
Den motsättningen kommer säkert att diskuteras vidare.
Naturligtvis är det möjligt att på detaljnivå kritisera ett dokument som detta. Det förekommer exempelvis en del begreppsförvirring. Å ena sidan anges att kulturnätet bör ses som ett virtuellt bibliotek, å andra sidan att det bör ses som ett virtuellt samhälle. Valet av synsätt är betydelsefullt för resultatet. Förhoppningsvis väljs det senare.
Men låt oss inte gräva ned oss i detaljer, utan följa Kulturnät Sveriges goda intentioner med intresse.
Och en viktig intention är, som jag tolkar betänkandet, i lika hög grad att skapa kultur med hjälp av IT, som att skapa ett kulturnät. Om vi anammar antropologen Clifford Geertz definition av kulturbegreppet i hans bok The Interpretations of Cultures från 1973, föreligger det heller ingen skillnad.
Enligt Geertz är kultur: "... interworked systems of construable signs (what, ignoring provincial usages, I would call symbols), culture is not a power, something to which social events, behaviours, institutions, or processes can be causally attributed; it is a context, something within which they can be intelligibly ­ that is, thickly described."
Kulturnät Sverige, med andra ord.