fredag, november 13, 2020

Basinkomst som fuck off-kapital

Kultursidan Västerbottens-Kuriren 201112

Jag får en inbjudan till ett webinarium från Institutet för framtidsstudier kring basinkomst. Med basinkomst, eller medborgarlön som det också kallas, avses att alla medborgare i ett samhälle erhåller en låg, men villkorslös inkomst. Detta webinarium handlar om lärdomar av experiment med basinkomst i Finland och Nederländerna.
     Samtidigt läser jag två skrämmande reportage i Dagens ETC om arbetsförhållandena på Apoteas centrallager, där ett stort antal människor har intervjuats.
      De beskriver arbetsledare som inte släpper ut personalen efter arbetsdagen utan tvingar dem till övertid utan framförhållning, chefer som övervakar anställda minutiöst, som kontrollerar tid för toalettbesök och låser toaletterna som straff om besöken blir för långa, utdelar kollektiv bestraffning med mera.
      Tragiskt är också att anställda upplever facket tandlöst. Dock har Unionen aviserat att man avser att granska arbetsförhållandena.
      Visst finns det många obesvarade frågor kring basinkomst – samhällseffektivitet, kostnader, människors beteendeförändringar, förändringar av arbetsmarknader och så vidare.
      Men, tänker jag, den allra största vinsten med basinkomst är att anställda får det jag brukar kalla fuck off-kapital; att snabbt kunna lämna arbetsplatser med urusel arbetsmiljö därför att basinkomsten ger resurser att överleva ekonomiskt en tid.
      Den arbetsmiljö reportagen i Dagens ETC beskriver skulle inte kunna vidmakthållas om basinkomst existerade.

tisdag, november 10, 2020

Bra beslut att inte stänga skolorna

Kultursidan Västerbottens-Kuriren 201110

När coronapandemin exploderade under senvintern och våren 2020, fann många länder i Europa att en närmast total nedstängning var nödvändig för att minska virusspridning. Det rådde utegångsförbud i många länder och endast de allra samhällsviktigaste verksamheterna fungerade.
     Flera länder stängde även skolorna, inte enbart på universitets- och gymnasienivå (som också Sverige gjorde), utan alla skolor på alla utbildningsnivåer. Sverige stängde inte grundskolorna, utan vår riskavvägning gav att barn tar för stor skada att inte gå i skolan i förhållande till smittorisken.
      Vilka effekter får skolstängningar för elever i grundskolan? Alldeles nyss publicerades en så kallad preprint, en förpublicering, av en vetenskaplig studie, där tre forskare från universitetet i Oxford har undersökt effekterna av skolstängning för elevernas lärande.

Forskarna har analyserat skoldata från cirka 350 000 elever i årskurserna fyra till sju i Nederländerna. Ett skäl att välja Nederländerna för sin analys är att där är den tekniska beredskapen god (tillgång till bredband är hög, många har datorer i hemmen och staten stödjer elevers tillgång till teknik). 
      Ett annat skäl är att Nederländerna organiserar nationella prov två gånger under vårterminen: Dels tidigt i januari-februari, dels sent i maj-juni. Det sammanfaller med att skolstängningen inträffade mellan dessa nationella prov.
      På så vis kunde forskarna jämföra provresultaten före och efter skolstängningen. För säkerhets skull jämfördes också årets resultat med tre tidigare års provresultat.
      Ett otvetydigt resultat från studien är att eleverna i alla studerade årskurser lärde sig mindre under skolstängningen jämfört med samma tid ett vanligt läsår. 
      Man studerade även olika parametrar av betydelse för elevers lärande. Det visade sig att elever från hem med låg utbildningsnivå lärde sig ännu mindre än elever från hem med högre utbildningsnivå. Däremot kunde man inte se några skillnader med avseende på elevernas kön, tidigare skolprestationer eller vilken årskurs eleverna gick.

Det är särskilt tre tankar som väcks efter läsningen av denna artikel. Den första är att vi får bekräftat att en så pass kort skolstängning som en femtedel av ett läsår får signifikanta konsekvenser för elevers lärande. Det är kanske lätt att tänka motsatsen: att enbart en femtedel av ett läsår kan väl inte påverka lärandet mycket, särskilt inte när det finns distansöverbryggande teknik att tillgå.
      Den andra tanken är att det var ett bra beslut från svenska myndigheter att inte stänga grundskolor under våren. När nu en andra våg av coronasmittan sprider sig över Europa och flera länder stänger stora delar av samhället, håller man ändå skolorna öppna. Oxfordforskarnas resultat visar att det är bra beslut.
      Den tredje tanken är att det förefaller sannolikt att elever har drabbats ännu värre i länder som är sämre förberedda för en pandemi än Nederländerna.