tisdag, februari 06, 2001

Guppandet som moralisk utmaning

Kultursidan, Västerbottens-Kuriren 010206


Nu lutar kommunalrådet Lennart Holmlund åt att ta bort Umeås vägbulor (VK 3/2). Orsaken är medborgarnas – läs bilisternas – låga acceptans av dessa farthinder. Men varför är vägbulorna så avskydda?
    Det handlar knappast om något så enkelt som en fysisk olägenhet hos bilisterna. Ställt mot en ökad säkerhet för övriga, mindre skyddade trafikanter, är olägenhetsargumentet svagare än svagt i de flesta fall.
    Vem står inte ut med att sakta in för ett gupp om säkerheten för andra ökar?
    Svaret kan ligga i den moraliska sfären.
   Låt oss utgå från att varje människa vill vara ett moraliskt subjekt. Det finns dock olika omständigheter som medför att vår förmåga att vara moraliska varierar.
    En sådan omständighet är teknik. Ett generellt mål med en medveten design av teknik borde vara att när tekniken används, stöds människans förmåga att vara moralisk. Tyvärr ser vi ibland exempel på motsatsen. Att använda teknik försämrar ofta vår moraliska förmåga.
    Vägbulorna är inte bara upphöjningar i vägen; de är exempel på en teknisk design vars mål är att öka säkerheten för gående och cyklister vid övergångsställen, genom att bilarnas fart antas sänkas inför dessa hinder.
    När trafikplanerare bygger vägbulor uttrycker de därmed att instrumentella handlingar är att föredra framför moraliska.
    Att sakta in för vägbulor är en instrumentell handling; att värna gående blir en bisak. Att sakta in för människor är en moralisk handling; att värna gående blir en huvudsak.
    Risken är att människors moraliska förmåga i trafiken minskar – att bilister vänjer sig vid att enbart sakta farten för väghinder, men inte för människor.
    Vi formar tekniken och tekniken formar oss. De som designar vägbulor som teknisk lösning på ett moraliskt problem, formar människor till reaktiva maskiner i stället för aktiva moraliska individer.
    I så fall har vi inte fått någon ökad trafiksäkerhet. Snarare tvärtom. De övergångsställen där inga tekniska hinder föreligger riskerar bli farligare, eftersom bilisterna saknar incitament att sakta farten.
    Trafikingenjörernas uppdrag borde vara att utforma tekniska lösningar som bevarar vår förmåga att vara moraliska subjekt – samtidigt som trafiksäkerhetsmålen uppnås.