I serien Tankar från torpet, Kultursidan, Västerbottens-Kuriren 030723
Det finns en fysikaliskt bestämd färgskala. Vitt ljus som passerar genom ett glasprisma genererar ett färgkontinuum som kan avgränsas till en färgskala.
Isaac Newton delade upp detta kontinuum i sju färger: rött, orange, gult, grönt, blått, indigo och violett.
Färgskalor i praktisk användning är emellertid resultat av kulturprocesser, oavsett det handlar om färgfabrikanters utbud eller de färger som räcker för primitiva folkslag i deras specifika omgivning. Antropologer har beskrivit indianstammar som tillämpade andra färgskalor än Newtons.
På den amerikanska prärien räckte det med att benämna tre färger, så kunde den omgivande naturen beskrivas. Brunt och blått var två av färgerna. Vilken den tredje var minns jag inte.
Under en promenad i torpets omgivning slår det mig att samma antal färger även gäller torpet. Omgivningen begränsas nästan helt av färgerna grönt (åkrarna och skogen), blått (himlen och sjöarna) och rött (husen och ladugårdarna).
Här betraktar jag alltså inte vitt (husknutar och moln) och svart (bottenlösa tjärnar och moln) som färger.
Särskilt av grönt – i hundratals nyanser, verkar det – får torparen en perceptuell överdos varje sommar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar