Kultursidan Västerbottens-Kuriren 050920 (Lix=47)
När ny teknik får en viss spridning, dyker en politisk fråga alltid upp: Hur ska teknikanvändningens konsekvenser begränsas? Genom informationsteknikens korta historia dyker frågan alltid upp när många människor börjar använda en viss teknik.
Människors möjligheter att delta i olika diskussionsforum på nätet medförde att lagen om elektroniska anslagstavlor formulerades. Syftet var att begränsa vissa former av diskussioner och vissa typer av texter.
Webben gav medborgare förutsättningar att publicera texter på nätet. Det medförde att EU formulerade ett lagdirektiv, som i Sverige resulterade i personuppgiftslagen. Här var syftet att personuppgifter inte får publiceras utan samtycke (något som sedermera har luckrats upp ordentligt).
När fildelning genom enklare programvaror spreds till allmänheten, skärptes snabbt upphovsrättslagen, så att det blev förbjudet att kopiera filer även för eget bruk.
I dag, bloggåret 2005, har bloggning fått en enorm spridning bland medborgarna på väldig kort tid. Ökningen av bloggarna på nätet är exponentiell. Kvalificerade uppskattningar säger att det finns minst 25 000 i Sverige, de flesta tillkomna det senaste året. Antalet bloggar i världen går knappast att uppskatta, men det torde vara miljontals.
Dåså. Då vet vi vad som händer.
EU-parlamentet arrangerade förra veckan den första i en serie debatter om bloggning – inte om dess demokratiska potential, inte om att det politiska samtalet bland medborgarna kan vitaliseras, inte om att reducera nyhetsproducenternas relativa monopol.
Utan om hur konsekvenserna av det allt mer spridda bloggandet kan begränsas. Vilka konsekvenser? Bland annat läser jag om hur representanter från etablerade media försöker lobba med att påstå att bloggarna verkar tro att de befinner sig i Vilda Västern.
Bloggare, menar man, påstår saker utan att ange källor. Bloggar, påstår man, kan innehålla produktreklam utan att man som läsare uppfattar det. Bloggar, hävdar man, hotar den personliga integriteten genom påståenden om och bilder av människor.
Som om inte all press, särskilt tabloidpress, ständigt gör övertramp i dessa riktningar, utan att någon skriker om nya lagar för det.
Än finns inga konkreta tecken som tyder på någon specifik lagstiftning kring bloggandet. Att EU diskuterar konsekvenser av en bred bloggning behöver inte nödvändigtvis betyda ny lagstiftning.
Däremot vet vi att en bred användning av ny teknik brukar medföra nya lagar som begränsar användningen.
Därför skulle inte jag förvånas över en blogglag.
1 kommentar:
Bra att hålla utkik, som du har gjort.
En lag som uppenbart trampar på vår yttrandefrihet, ser jag dock som rätt svårinförd och svårtillämpad.
Bloggen kommer att leva kvar.
Men det är klart - ju mer den uppmärksammas och tar plats (ex Bloggkrönikan i P1), ju fler kan känna sig "hotade".
Skicka en kommentar