Att återerövra framsteget

Kultursidan, Västerbottens-Kuriren 030731

Michael Godhe
Morgondagens experter
Carlssons

Av de discipliner där jag läst en doktorsavhandling – främst inom humaniora och samhällsvetenskap – är idéhistorikers avhandlingar överlägsna i tillgänglighet för en bredare allmänhet.

Michel Godhes färska avhandling Morgondagens experter (Carlssons) är inget undantag. Här avhandlas teknisk utveckling under det långa 50-talet – 1946 till 1964. Fokus ligger på vilka förhoppningar och förväntningar på ungdomar som populärvetenskaplig litteratur uttryckte under denna efter- och kalla krigstid.

Genom analyser av populärvetenskapliga verk, science fictionlitteratur och populärvetenskapliga tidskrifter sammanställer Godhe en bild av en tid när framstegstron är i gungning. Hoppet ställs till ungdomen, att teknikoptimism och teknikintresse ska bita sig fast hos den. Det moderna projektet måste återerövras.

Det långa 50-talet kom även att benämnas rymdåldern. Tanken var att Jorden var uttömd på kunskap, och nu skulle rymden erövras av det unga släktet.

Han visar hur naturvetenskapen populariseras och träder fram som något av en ungdomsdanare, under viss rädsla för den så kallade ungdomskulturen. Tidskrifter som Teknikens värld och Teknik för alla uttryckte sig fostrande på ledarplats, liksom litteratur i denna genre. Godhe utkristalliserar fem danande dygder för unga rymdintresserade män som populärvetenskapen uttryckte.

Den första var sanningslidelse, i likhet med vilken forskare som helst. Dessutom krävdes fantasifulla visioner och förmågan att arbeta hårt för att uppnå dem. Den fjärde dygden var offervilja; många rymdprojekt medförde skador på humankapitalet och rentav dödsoffer. Till sist krävdes förmågan till samarbete, eftersom visionen om rymdens utforskning var internationell.

Beskriven på detta sätt är Michael Godhes avhandling en utmärkt och intressant sammanställning av i första hand den tidens populärvetenskap och i andra hand dess försök till inflytande över ungdomen.

Men inte så mycket mer än en sammanställning. Vid tolkning av ett empiriskt material – oavsett det är observationer, intervjuer eller textmaterial – är det vanligt att göra både erfarenhetsnära och erfarenhetsdistanserade tolkningar.

Med erfarenhetsnära tolkningar avses sammanställningar, kategoriseringar och beskrivningar av det empiriska materialet. Med erfarenhetsdistanserade dito avses mer teoretiskt underbyggda och mer långtgående tolkningar. Skillnaden är lite grand som mellan yta och djup.

Godhes avhandling är utmärkt på ytan men når inte det djup i analysen som åtminstone jag förväntar mig av en avhandling. Sammanhangen som kan generera djupare betydelser saknas.

Godhe hade kunnat exempelvis reflektera över vad som är specifikt med 50-talet, det vill säga skapat ett kronologiskt sammanhang med kulturella jämförelser med andra epoker. Även en del vetenskapsteoretiska sammanhang skulle kunna bidra till ett djup, liksom en genusanalys.

Morgondagens experter är enkönade; litteraturen danade pojkar till män. Hur uttrycktes det? Hur exkluderades kvinnorna? Varför?

Att missa den analysen är som glömma tvättmedlet till tvättmaskinen.