Imitationer gör samhället möjligt

Kultursidan Västerbottens-Kuriren 121218

Språket är arbiträrt. Jag är fri att kalla den lysande tingesten i taket sklorgurit i stället för lampa om jag vill, eftersom det inte finns någon relation mellan ett ord och det objekt vi avser beteckna med ordet. Däremot skulle kommunikationen mellan människor bli synnerligen ineffektiv om var och en använder godtyckliga ord för att beteckna objekt.
          En väsentlig faktor som gör att kommunikation fungerar effektivt är imitation. Även om nya termer ständigt konstrueras, är dessa oanvändbara så länge inte andra imiterar dem. Det är med imitationerna vi bygger ett gemensamt språk.
          Imitationens betydelse gäller inte enbart språk och terminologi, utan återfinns på många andra samhällsområden. Tänk på innovationer i största allmänhet. Förutsättningen för att en innovation ska få fäste i ett samhälle är imitationen. Om inte människor tar till sig, använder en innovativ produkt eller tjänst dör den.
          På samma sätt måste vi förstå lagar och levnadsnormer; tillkomna för att bejaka imitationen och förhindra att samhällets invånare beter sig godtyckligt. Utan att kopiera varandras beteenden vore inte en gemenskap möjlig.
          Den som tidigast belyste betydelsen av imitationen var Gabriel Tarde, en något bortglömd, eller möjligen marginaliserad, samhällsforskare i en tid när samhällsforskningen knappt var uppfunnen, i slutet av 1800-talet. Han var samtida med klassiska samhällsforskare som Emile Durkheim och Max Weber, som i dag tillsammans med Karl Marx utgör en väsentlig grund i samhällsstudier.
          Korpen Koloni har som första förlag översatt Tarde till svenska. Även om det enbart är det första kapitlet i boken The Laws of Imitation (1903) är kapitlet Universell repetition en god introduktion till Tardes tänkande om imitation, repetition och reproduktion. Kapitlet Universell repetition inleder den nyutgivna boken Tre klassiska texter, där Tarde följs av Durkheims Sociologins metodregler och Webers Samhällsvetenskapernas objektivitet.

Tarde tar det mänskliga vetandet som exempel på imitationens betydelse. Om inte företeelser i naturen reproduceras eller repeteras, skulle vi aldrig kunna konstruera kausala samband. Sådana samband kräver att en orsak har samma verkan över tid. Om planeternas rörelser vore sporadiska, om kemiska ämnen skulle reagera slumpmässigt, om biologiska individer skulle reproduceras godtyckligt utan ärftliga drag, skulle vi aldrig kunna veta något om naturen.
          Inom experimentell vetenskap är dessutom imitationen ett viktigt metodologiskt kriterium för att nå sanning. För att ett resultat från ett experiment ska vara sant i vetenskaplig mening, krävs vanligtvis repeterbarhet. Först när experiment har kunnat repeteras med samma resultat, kan resultatet göra anspråk på att vara sant.
          När mänsklighetens historia beskrivs och tolkas sker det vanligtvis genom att beskriva omvälvningar av olika slag; epokskiften, samhällsförändringar och tekniska uppfinningar. Med Tarde förstår vi att förutsättningen för att en omvälvning, av vilket slag som helst, ska kunna äga rum är repetition och imitation.
          I varje samhälles början var imitationen, menar Tarde, eftersom ”i den mån varelser är sociala är de också i grunden imitativa”. Ett exempel som på flera sätt bekräftar Tardes tes är internet, som ju i allt väsentligt förutsätter imitation i form av kopiering av filer. Uppfinningen av det tekniska nätet och den programkod som får det att fungera, är värdelös utan kopiering. Internets sociala och kommunikativa utveckling är ett uttryck för människans vilja att kopiera.
          Vi ser emellertid inte kopiering som enbart positivt. Upphovsrättslagen är sträng beträffande kopiering av upphovsrättsskyddat material, vilket vi har sett genom olika åtgärder för att förhindra illegal fildelning. Så är dock inte fallet i alla kulturer. Synen på originalitet, äkthet, kopiering och slutgiltiga verk varierar.

I en ny bok med titeln Zhanzhai, även denna från Korpen Koloni, beskrivs den traditionella östasiatiska synen på originalitet och kopiering. Författaren Han Byung-Chul är ursprungligen från Sydkorea och numera professor i filosofi i Tyskland.
          Zhenji är den kinesiska termen för original, men betydelsen skiljer sig från vår. Ett konstverk är aldrig slutgiltigt, förslutet eller avslutat, utan är föremål för ständiga omvandlingar. Konstverk är flergestaltiga, i motsats till Platons idé om verk som engestaltiga.
          Tvärtom, ju mer ett kinesiskt verk högaktas, desto mer förändras det. Det är en kultur som föredrar kontinuitet, process och förvandling framför essens, varande och diskontinuitet. Kinesiska målningar lämnar till och med fysiskt utrymme för framtida kompletteringar och förändringar. Konstverken är kommunikativa och samskapande.
          Termen för kopia är fuzhi och förekommer i två betydelser. Den ena är imitationer som skiljer sig från originalet, likt små modeller av byggnader. Den andra är imitationer som är exakta reproduktioner. Någon värdeskillnad mellan reproduktion och original finns inte. Därför är sällan syftet i östasiatisk kultur att skapa unika objekt, utan snarare att skapa reproducerbara objekt. Objekt som lätt låter sig kopieras, men även varieras.
          Så till boktiteln: Shanzhai betyder fejk, förfalskning. Shanzhai är närmast att likna vid en produktionskultur. Shanzhaiprodukter är förfalskningar av originalprodukter. En shanzaitelefon kan vara en avbild av en iPhone eller Samsung, men med funktioner som kreativt anpassas och modifieras till olika situationer och användningsområden.
          Shanzhai är en subversiv verksamhet sett med västerländska ögon. Men shanzhaiprodukter syftar inte till att bedra, eftersom man inte försöker dölja att det är förfalskningar. Shanzhai, menar Han Byung-Chul, är ytterst ”ett av-skapande”. Ett skapande emot identitet och originalitet, till förmån för process och variation.

Internets remix- och kopieringskultur har mycket gemensamt med shanzhaikulturen. Vi ser allt oftare ser betydelsen av digitala remixer och masskopiering, en betydelse som benämns viral i marknadsföringssammanhang. När ett budskap får enorm spridning genom kopiering på internet har budskapet blivit viralt och upphovspersonen/marknadsföraren lyckats.
          Detta är vad Tarde kallar ”the imitative ray” – den imitativa strålen. På Tardes tid såg man imitativa strålar i främst modet, språket och liknande. I dag borde vi studera hur imitativa strålar både uppstår och kan skapas på internet.
          Den som designar en digital innovation i dag och i framtiden, måste förstå hur imitativa strålar kan designas in i själva innovationen, så att man når optimal kopiering och repetition. Annars tvingas man förlita sig på att innovationen kopieras enbart av en slump. Och slumpen är en oberäknelig följeslagare.