Kultursidan Sundsvalls Tidning 070322
Thomas Karlsohn
Passage mellan medier
Vilém Flusser, datorn och skriften
Folkuniversitetets akademiska press
Ofta är det i akademins marginaler som de originella tankarna tänks. I akademins mittfåra är det svårare. Om den originelle tänkaren Vilém Flusser har idéhistorikern Thomas Karlsohn skrivit sin avhandling: Passage mellan medier (Folkuniversitetets akademiska press).
Avhandlingen består av en biografisk del, eftersom dels Flusser är tämligen okänd, dels hans historia påverkat hans tänkande. Som tjeckisk jude tvangs han fly Prag under 30-talet för att tillbringa ett par decennier i Brasilien. Sedermera flyttade han hem till Europa och förde ett kringflackande liv ända till sin död.
Den andra delen i avhandlingen är den självklara; närläsning och tolkning av de signifikanta verken i Flussers produktion. Endast ett verk finns översatt till svenska: En filosofi för fotografin från 1983.
Ett fotografi är så mycket mer än en avbild. Flusser formulerade en kulturkritik av ett samhälles övergång till ett bildsamhälle; om en masskultur som omvandlar det mänskliga varat. Han utvecklade tankar kring den tekniska bilden (till skillnad från den traditionella bilden) och nämndes allt oftare i samma andetag som de franska avantgardefilosoferna Baudrillard, Virilio och Lyotard.
Essän var hans uttrycksform. Den syntes ge honom de uttrycksmedel andra former förbjöd. Här kunde han införliva poesi, prosa, filosofi, journalistik, kritik och originalitet i form av utkast och försök. Som livet självt – Flusser talade om det ”essäistiska livet”. I essän kunde han skriva dialogiskt med den andre.
Det är omöjligt i avhandlingens format vilket han skydde, även om han uppfattade en viss skönhet i dess stränghet och stelhet. Nej, att bestämma sig för att skriva en avhandling ”deexistentialiserar”, menade han. Avhandlingen uttrycker intellektuell ärlighet, men existentiell oärlighet.
Om detta är orsaken eller effekten till hans ovilja inför akademin är oklart. Klart är dock att han älskade att åka runt till olika universitet och hålla sina föreläsningar.
Likt Baudrillard menade Flusser att vi är underkastade mediernas logik och estetik; underkastade en ogenomskinlig teknik som föreskriver vårt tänkande.
Men vad Flusser förutsåg var en revolution vi senare kom att se och som äger aktualitet. Han såg embryon till nätets revolutionärer, de som kan använda sig av tekniken mot tekniken, de som skulle befria oss, inte från apparaterna, utan genom apparaterna.
Dessa revolutionärer ser vi i dag som frihetsrörelser med förledet ”open”, som exempelvis Open Source, Open Access och Open Culture. Resultatet ser vi i form av fria programvaror, ökad tillgänglighet till vetenskaplig kunskap, nya idéer kring upphovsrätt och kulturproduktion samt fria uppslagsverk som Wikipedia.
Flussers centrala idé handlade dock om skriften. Information kommer, menade han i essän Die Schrift, att kunna överföras mycket bekvämare – exempelvis genom bilder – än skriven text. Därför kommer endast historiker och andra specialister att behöva lära sig läsa och skriva i framtiden.
Det är en stenhård förutsägelse som han dock inte driver in absurdum, utan låter fungera som tankeväckare. Den döende skriftkulturen skulle komma att manifestera sig i de nya medierna, där böcker, brev och texter ersätts med simultan kommunikation.
Reaktionen kommer dock att vara stark från läs- och skriftmänniskornas frihetslängtan; den läsande människans kamp mot automatiseringen. Men det är ingen ludditisk teknikfientlighet, utan en aning om en ny skriftlighet tillsammans med datorerna – efter historiens och det linjära tänkandets slut.
Det är i skriften Flusser ser hela den västerländska civilisationens öde.
I Flussers framtidsvisioner känns vibrationerna från dagens utveckling på nätet; bloggarna, Youtube, bildkonstens utveckling och de ovan nämnda frihetsrörelserna. Den nya skriftligheten låter dock vänta på sig. Det är inte hypertexten Flusser avser, eftersom den skriftformen var känd för honom, utan något annat, något osett.
Det som imponerar hos Thomas Karlsohn är närläsningen och klargörandet av en snårig filosof som inte drog sig för att motsäga sig själv. Vilém Flusser åtnjöt kultstatus på kontinenten mot slutet av sitt liv.
Med denna avhandling förstår vi varför.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar