Nätaktivism efter Ipred

Kultursidan Västerbottens-Kuriren 090420

Vad händer efter Ipredlagens ikraftträdande den 1/4? Vissa mätningar visar att nättrafiken har minskat med en tredjedel. Vissa mätningar visar att konsumtionen av musik och film utanför nätet ökar. I bägge fallen är det för tidigt att dra slutsatser om dessa förändringar korrelerar till Ipred.

Piratbyrån har upprättat en tjänst kallad ipredkoll.se. Ambitionen är att automatiskt kunna publicera alla begäran om abonnentuppgifter till olika tingsrätter i Sverige. Här kan man även registrera sitt ip-nummer och få ett meddelande om någon begära innehåller just mitt ip-nummer. "För ett vackrare internet", menar dessa nätaktivister.

Tre olika begäranden har hittills inkommit till tre olika tingsrätter om abonnentuppgifter knutna till ip-nummer, där misstanke anses föreligga om intrång i upphovsrätten. Det första, till Stockholms tingsrätt, berör spridning av ljudböcker. Det andra, till Malmö tingsrätt, är grumligare och ser snarare ut att handla om dataintrång än om upphovsrättsbrott, vilket antyder att vi ser en tidig ändamålsglidning beträffande Ipredlagen.

Den tredje begäran, till Umeå tingsrätt, är synnerligen intressant. Till skillnad från de två övriga är denna begäran ett utslag av nätaktivism. Det är Umeåbon Michael Nordfeldth som via sitt juridiska ombud har begärt abonnentuppgifter till ett ip-nummer, där han har identifierat att ett antal musikfiler som han äger upphovsrätten till, har tillgängliggjorts till allmänheten med bittorrentteknik.

Detta är allvar i den meningen att Nordfeldths begäran om abonnentuppgifter måste behandlas av tingsrätten. Däremot har naturligtvis piraten och nätakvitisten Nordfeldth inga som helst avsikter att skicka hotbrev, kravbrev, stämma abonnenten eller inleda ett civilrättsligt mål.

Nordfeldths syfte är att undersöka Ipredlagen genom att praktisera den – från andra sidan, så att säga. Om han i egenskap av upphovsrättsinnehavare av Umeå tingsrätt nekas de begärda abonnentuppgifterna, medan bokförlag medges samma sak i sin begäran kring ljudböckerna, vill Nordfeldth väcka frågan om vems intressen Ipredlagen syftar till att gynna.

Som bevis har Nordfeldth i sin begäran, precis som de två andra begäranden, bifogat skärmdumpar, det vill säga ögonblicksbilder av vad som sker i ett särskilt fönster på datorskärmen. Om detta räcker som bevis för att få ut abonnentuppgifter, vill Nordfeldth väcka frågan om rättssäkerheten kring Ipred.

För det är ju väl känt att alla kan skapa skärmbilder som visar att vilket ip-nummer som helst just nu håller på att ladda ned/upp musik, film eller annat digitalt material. Fejkade skärmbilder som svårligen kan skiljas från "äkta" – vad nu ett begrepp som äkta skulle betyda i ett digitalt sammanhang.

Nordfeldths initiativ bör välkomnas och det ger förhoppningsvis gott bränsle till debatten kring de integritetsproblem som Sveriges nya övervakningslagar genererar.