Forskningens ideologiska slutsatser

Kultursidan, Västerbottens-Kuriren 050321

Från en god analys kan olika slutsatser dras. Det låter självklart, men är det inte. I dess renaste form närde positivismen en dröm om att all forskning skulle kunna reduceras till logiska satser, beskrivna med ett objektivt, genomskinligt språk, där forskarens värderingar kunde döljas.
     Den drömmen borde vara krossad. Särskilt visas drömmens omöjlighet i de sociala vetenskapsområdena. Ändå fortsätter forskare att dra slutsatser från datamaterial och analyser, som om slutsatserna objektivt följer av analyserna.
     Som om forskarnas egna fördomar, ideologier, normsystem, värdesystem och politiska hemvist inte har någon betydelse för de slutsatser som dras.
     Ett bra exempel på detta gavs på DN Debatt (10/2) där en medicinare och en civilekonom gör goda analyser från ett datamaterial som handlar om kvinnors ohälsa – men där vissa slutsatser är ytterst ideologiskt impregnerade.
     De visar att 90 procent av alla kvinnor har en lägre nettoinkomst när de arbetar jämfört med när de är sjukskrivna. Detta är särskilt tydligt inom traditionella kvinnoyrken som vård och omsorg och gäller inte kvinnor inom akademikeryrken där lönen är betydligt högre.
     Från denna analys skulle jag dra slutsatsen att kvinnors löner – särskilt inom kvinnodominerade yrken – måste öka. På så sätt kan kvinnors nettolön vid arbete överstiga nettolönen vid sjukskrivning.
     Forskarna på DN Debatt drar slutsatsen att ersättningen för sjukskrivning måste minska, för att uppnå samma mål. Bägge slutsatserna utgår uppenbart från var sitt ideologiska värdesystem.
     De visar även att kvinnor som under arbetslivet har haft flera barn och tagit hela ansvaret för dem och hemmet genom att ta ut all föräldraledighet och vårdpenning för sjuka barn, riskerar långtidssjukskrivning i högre grad än kvinnor som inte haft totalansvaret.
     Från denna analys skulle jag dra slutsatsen att ersättningssystemen måste främja jämställdhet i hemmen, så att männen tvingas ta ett större ansvar. På så sätt ges kvinnor lika möjligheter som män att utvecklas på arbetsmarknaden.
     Forskarnas slutsats att det är de generösa möjligheterna till föräldraledighet som skapar långtidssjukskrivning och kvinnors utslagning på arbetsmarknaden. Implicit – de skriver det inte rakt ut – menar de att om föräldraledigheten görs mindre generös minskar ohälsan för kvinnor på arbetsmarknaden.
     Det vore rimligt att forskare redovisar sina politiska och ideologiska värdesystem så att medborgarna kan förhålla sig kritiska till resultaten.