Kultursidan Västerbottens-Kuriren 190112
I en färsk studie, publicerad i tidskriften Science Advances (190109), har förekomst och spridning av falska nyheter studerats. Under presidentvalskampanjen 2016 analyserade en forskargrupp ett representativt urval Facebookanvändares beteenden.
I denna studie framkommer tre intressanta resultat. Det första är att spridande av falska nyheter sker i relativt låg utsträckning. En majoritet av användarna spred inga falska nyheter alls. Att sprida falska nyheter är mer sällsynt än att sprida autentiska nyheter.
Det andra resultatet är att bland de som de facto spred falska nyheter sympatiserade en majoritet med det republikanska partiet och förespråkade Trump som president. Det, säger författarna, kan bero på att falska nyheter producerades under valkampanjen i högre grad för att stödja Trumps kandidatur.
Som tredje resultat visar studien att de som delar falska nyheter i markant högre grad än andra är äldre människor. Gapet mellan de i åldersgruppen 18-29 år och de i åldersgruppen 65+ år är betydande.
Vad det sista resultatet beror på kan inte utläsas av studien. En hypotes är att skolan – i vart fall den amerikanska – har varit lyckosam med att träna elever och studenter i källkritik, särskilt de källkritiska förmågorna som krävs på internet.
Detta stämmer även med svenska förhållanden. Internetstiftelsens årliga rapport Svenskarna och internet 2018 visar att en stor andel unga internetanvändare har fått utbildning i källkritik, men att andelen minskar markant med stigande ålder.
Vad orsaken än är, så finns det anledning att träna även den äldre befolkningen i källkritik.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar