tag:blogger.com,1999:blog-129617752024-03-07T07:47:08.111+01:00Ersättliga reflektionerP O Ågrenhttp://www.blogger.com/profile/02467235744041159867noreply@blogger.comBlogger628125tag:blogger.com,1999:blog-12961775.post-85792440413801125562020-11-13T09:00:00.002+01:002020-11-13T09:21:04.353+01:00Basinkomst som fuck off-kapital<span style="font-family: georgia;">Kultursidan Västerbottens-Kuriren 201112<br /><br /></span><div><span style="font-family: georgia;">Jag får en inbjudan till ett <a href="https://draft.blogger.com/#">webinarium</a> från Institutet för framtidsstudier kring basinkomst. Med basinkomst, eller medborgarlön som det också kallas, avses att alla medborgare i ett samhälle erhåller en låg, men villkorslös inkomst. Detta webinarium handlar om lärdomar av experiment med basinkomst i Finland och Nederländerna.<br /> Samtidigt läser jag två <a href="https://draft.blogger.com/#">skrämmande</a> <a href="https://draft.blogger.com/#">reportage</a> i Dagens ETC om arbetsförhållandena på Apoteas centrallager, där ett stort antal människor har intervjuats.<br /> De beskriver arbetsledare som inte släpper ut personalen efter arbetsdagen utan tvingar dem till övertid utan framförhållning, chefer som övervakar anställda minutiöst, som kontrollerar tid för toalettbesök och låser toaletterna som straff om besöken blir för långa, utdelar kollektiv bestraffning med mera. <br /> Tragiskt är också att anställda upplever facket tandlöst. Dock har Unionen aviserat att man avser att granska arbetsförhållandena.<br /> Visst finns det många obesvarade frågor kring basinkomst – samhällseffektivitet, kostnader, människors beteendeförändringar, förändringar av arbetsmarknader och så vidare.<br /> Men, tänker jag, den allra största vinsten med basinkomst är att anställda får det jag brukar kalla fuck off-kapital; att snabbt kunna lämna arbetsplatser med urusel arbetsmiljö därför att basinkomsten ger resurser att överleva ekonomiskt en tid. <br /> Den arbetsmiljö reportagen i Dagens ETC beskriver skulle inte kunna vidmakthållas om basinkomst existerade.</span></div>P O Ågrenhttp://www.blogger.com/profile/02467235744041159867noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-12961775.post-25592904235672521062020-11-10T08:30:00.004+01:002020-11-13T09:15:31.294+01:00Bra beslut att inte stänga skolorna<span style="font-family: georgia;">Kultursidan Västerbottens-Kuriren 201110<br /><br />När coronapandemin exploderade under senvintern och våren 2020, fann många länder i Europa att en närmast total nedstängning var nödvändig för att minska virusspridning. Det rådde utegångsförbud i många länder och endast de allra samhällsviktigaste verksamheterna fungerade.</span><div><span style="font-family: georgia;"> Flera länder stängde även skolorna, inte enbart på universitets- och gymnasienivå (som också Sverige gjorde), utan alla skolor på alla utbildningsnivåer. Sverige stängde inte grundskolorna, utan vår riskavvägning gav att barn tar för stor skada att inte gå i skolan i förhållande till smittorisken.</span></div><div><span style="font-family: georgia;"> </span><span style="font-family: georgia;">Vilka effekter får skolstängningar för elever i grundskolan? Alldeles nyss publicerades en så kallad preprint, en förpublicering, av <a href="https://www.blogger.com/#">en vetenskaplig studie,</a> där tre forskare från universitetet i Oxford har undersökt effekterna av skolstängning för elevernas lärande.<br /><br />Forskarna har analyserat skoldata från cirka 350 000 elever i årskurserna fyra till sju i Nederländerna. Ett skäl att välja Nederländerna för sin analys är att där är den tekniska beredskapen god (tillgång till bredband är hög, många har datorer i hemmen och staten stödjer elevers tillgång till teknik). </span></div><div><span style="font-family: georgia;"> </span><span style="font-family: georgia;">Ett annat skäl är att Nederländerna organiserar nationella prov två gånger under vårterminen: Dels tidigt i januari-februari, dels sent i maj-juni. Det sammanfaller med att skolstängningen inträffade mellan dessa nationella prov.</span></div><div><span style="font-family: georgia;"> </span><span style="font-family: georgia;">På så vis kunde forskarna jämföra provresultaten före och efter skolstängningen. För säkerhets skull jämfördes också årets resultat med tre tidigare års provresultat.</span></div><div><span style="font-family: georgia;"> </span><span style="font-family: georgia;">Ett otvetydigt resultat från studien är att eleverna i alla studerade årskurser lärde sig mindre under skolstängningen jämfört med samma tid ett vanligt läsår. </span></div><div><span style="font-family: georgia;"> </span><span style="font-family: georgia;">Man studerade även olika parametrar av betydelse för elevers lärande. Det visade sig att elever från hem med låg utbildningsnivå lärde sig ännu mindre än elever från hem med högre utbildningsnivå. Däremot kunde man inte se några skillnader med avseende på elevernas kön, tidigare skolprestationer eller vilken årskurs eleverna gick.<br /><br />Det är särskilt tre tankar som väcks efter läsningen av denna artikel. Den första är att vi får bekräftat att en så pass kort skolstängning som en femtedel av ett läsår får signifikanta konsekvenser för elevers lärande. Det är kanske lätt att tänka motsatsen: att enbart en femtedel av ett läsår kan väl inte påverka lärandet mycket, särskilt inte när det finns distansöverbryggande teknik att tillgå.</span></div><div><span style="font-family: georgia;"> </span><span style="font-family: georgia;">Den andra tanken är att det var ett bra beslut från svenska myndigheter att inte stänga grundskolor under våren. När nu en andra våg av coronasmittan sprider sig över Europa och flera länder stänger stora delar av samhället, håller man ändå skolorna öppna. Oxfordforskarnas resultat visar att det är bra beslut.</span></div><div><span style="font-family: georgia;"> </span><span style="font-family: georgia;">Den tredje tanken är att det förefaller sannolikt att elever har drabbats ännu värre i länder som är sämre förberedda för en pandemi än Nederländerna.</span><br /></div>P O Ågrenhttp://www.blogger.com/profile/02467235744041159867noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-12961775.post-30665917339402652582020-10-05T09:00:00.008+02:002020-11-05T09:31:54.895+01:00”Hej Siri, har jag covid-19?”<p><span style="font-family: georgia; font-size: 14px;">Kultursidan Västerbottens-Kuriren 201005</span></p><p><span style="font-family: georgia;"><span style="font-size: 14px;">Vi är många som har gnuggat en pinne i svalget och i näsan för att få veta om vi bär på coronaviruset eller inte. Därefter har provet skickats till ett labb och svaret har kommit inom ett eller två dygn. Går det att testa på något annat, effektivare, sätt?</span><br style="font-size: 14px;" /><span class="Apple-tab-span" style="font-size: 14px; white-space: pre;"> </span><span style="font-size: 14px;">Flera forskargrupper i världen arbetar med olika typer av röstanalyssystem med hjälp av självlärande AI-teknik för att undersöka om små förändringar i människors röst kan indikera sjukdomar, enligt <a href="https://www.nature.com/articles/d41586-020-02732-4">en artikel </a>i Nature (200930). </span><br style="font-size: 14px;" /><span class="Apple-tab-span" style="font-size: 14px; white-space: pre;"> </span><span style="font-size: 14px;">Man började forska kring sjukdomar som har tydlig påverkan på röst och tal. Parkinsons sjukdom är ett typiskt exempel, eftersom sjukdomen i hög grad påverkar det vokala systemet. Poängen är att upptäcka indikationer på ett väldigt tidigt stadium, innan tillståndet kan diagnostiseras av läkare.</span><br style="font-size: 14px;" /><span class="Apple-tab-span" style="font-size: 14px; white-space: pre;"> </span><span style="font-size: 14px;">Men inte enbart Parkinsons sjukdom. Även patienter med begynnande Alzheimer studeras med avseende på röst- och talförändringar. Utöver dessa två sjukdomar har man även börjat testa röstanalys för depression, autism, demens samt till och med hjärtsjukdomar.</span><br style="font-size: 14px;" /><span class="Apple-tab-span" style="font-size: 14px; white-space: pre;"> </span><span style="font-size: 14px;">Fortfarande är dessa studier i sin linda, de är relativt småskaliga och tekniken saknar ännu den träffsäkerhet som gör att den kan användas kliniskt.</span><br style="font-size: 14px;" /><br style="font-size: 14px;" /><span style="font-size: 14px;">Under rådande pandemi testar man även röstanalys för att detektera symptom på covid-19. Företaget Vocalis har byggt en app för mobiler med vilken man testar människors röster för att hitta ett röstavtryck som tyder på covid-19. De är inte ensamma. Åtminstone tre andra forskargrupper arbetar med liknande projekt.</span><br style="font-size: 14px;" /><span class="Apple-tab-span" style="font-size: 14px; white-space: pre;"> </span><span style="font-size: 14px;"> I framtiden kommer min virtuella assistent i telefonen, i datorn eller varför inte roboten, att kunna säga ”Hej P O, du har blivit förkyld” med hög säkerhet, hävdar en av forskarna kring röstanalys.</span><span class="Apple-tab-span" style="font-size: 14px; white-space: pre;"> </span><br style="font-size: 14px;" /><span class="Apple-tab-span" style="font-size: 14px; white-space: pre;"> </span><span style="font-size: 14px;">Fantastiskt, inte sant? Men integritetsriskerna hopar sig om tekniken kommer att fungera brett, på en stor mängd sjukdomar. Det är känsliga, medicinska personuppgifter som kan hackas, säljas och användas på helt andra sätt än avsett.</span><br style="font-size: 14px;" /><span class="Apple-tab-span" style="font-size: 14px; white-space: pre;"> </span><span style="font-size: 14px;">Skulle arbetsgivare vara intresserade av röstanalyser av sina anställda, eller av personer som söker anställning? Skulle försäkringsbolag vara intresserade att få uppdaterade röstanalyser för försäkringstagare? Vilka andra aktörer skulle vilja ta del av människors röstanalyser?</span><br style="font-size: 14px;" /><span class="Apple-tab-span" style="font-size: 14px; white-space: pre;"> </span><span style="font-size: 14px;">Och om tekniken utvecklas till att kunna identifiera symptom med extremt hög känslighet, är risken överhängande att vi kommer att se överdiagnostiseringar.</span><br style="font-size: 14px;" /><span class="Apple-tab-span" style="font-size: 14px; white-space: pre;"> </span><span style="font-size: 14px;">En teknik är aldrig bättre än den reglering av integritet och användning som omgärdar den.</span></span></p>P O Ågrenhttp://www.blogger.com/profile/02467235744041159867noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-12961775.post-36199647225042984512020-06-25T08:30:00.000+02:002020-07-16T09:22:03.333+02:00Det magiska handslaget, den heliga munnen<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;">Kultursidan Västerbottens-Kuriren 200625</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><br /></span>
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif; font-size: 14px;">Nu när vi ska träffas på armlängds avstånd skapas nya hälsningsritualer. Kindkramen upplever jag har ersatts av att man kramar sin egen bröstkorg och föreställer sig att den andre hålls om med armarna.</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span class="" style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white;"> </span></span>Socialpsykologen Johan Asplund är den som allra mest har studerat hälsningsceremonier i Sverige. Ett lästips är Om hälsningsceremonier, mikromakt och asocial pratsamhet (1987). I coronapandemitider läser jag emellertid boken Munnens socialitet och andra essäer (Korpen, 2006), där han skriver om handslagets och munnens betydelse. </span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span class="" style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white;"> </span></span>Ett handslag kan vara ett privilegium, menar han, och tar ett handslag med kungen som exempel. Att få trycka kungens hand liknar Asplund vid en ”magisk kraft”. Men det gäller även handslag mellan mindre rojala människor.</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span class="" style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white;"> </span></span>Handslag har många betydelser. Vi tackar, vi lovar, gratulerar, visar uppskattning, försonas, förlåter. Handslag kan utgöra att vi ingår ett vad. Många av oss har tränat på handslag, exempelvis inför en viktig anställningsintervju, för att inte handen ska upplevas som en död fisk, eller så att inte man knäcker den andres hand. </span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span class="" style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white;"> </span></span>Men handskakning som ritual är ändå begränsad. Jag har aldrig skakat hand med en kassörska eller en brevbärare eller en taxichaufför. Däremot med kollegor på arbetet. Men inte alla kollegor.</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span class="" style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white;"> </span></span>Ett handslag blir alltid tolkat. Hur tätt möter tumvecken varandra? Betyder tumveckens närhet också social närhet? Vad betyder ett kraftigt handslag jämfört med ett vekt? Vad vill den som inte släpper min hand inom ett par sekunder?</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span class="" style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white;"> </span></span>Hur nära står den andre när denne sträcker fram handen? Sträckt arm eller med handen nära sin egen kropp? Vad betyder den skillnaden?</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span class="" style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white;"> </span></span>Till sist: Handsvetten. Vem har inte snabbt torkat handflatan mot byxorna eller kjolen sekunden innan handhälsningen? Vad betyder det att den andre är fuktig? Finns det någon betydelseskillnad mellan en kallfuktig hand och en varmfuktig?</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span class="" style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white;"> </span></span>Alla dessa tolkningar och betydelser av handhälsning går helt bort i våra sociala möten under coronans tid, när händer inte möts.</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><br style="font-family: Helvetica; font-size: 14px;" /></span>
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif; font-size: 14px;">Från ett socialpsykologiskt perspektiv blir det ännu knepigare om alla börjar bära munskydd i offentliga miljöer, vilket Sverige ännu inte har rekommenderat, till skillnad från de allra flesta länder. Men munskyddet döljs munnen. Och även här gör Johan Asplund iakttagelser och tolkningar.</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span class="" style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white;"> </span></span>I vilken utsträckning sitter vårt utseende i munnen, frågar han sig. Ett sätt att pröva detta är att täcka för ögonen på fotografier av människor man känner väl, för att sedan täcka munnen på samma fotografi. Känns ansiktet mer eller mindre igen när vi täcker ögonen respektive munnen?</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span class="" style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white;"> </span></span>Johan Asplund menar att munnen är vårt allra viktigaste sociala gränssnitt, för att låna en metafor från IT-området. Störningen av munnens normala uppsyn får stora konsekvenser, menar han. Exemplen är många.</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span class="" style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white;"> </span></span>Smulan i munnen på en person under en finare middag drar onekligen till sig uppmärksahet, liksom något kladdigt från någon sås eller glass. Vem är denne person som inte kan använda servetten? </span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span class="" style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white;"> </span></span>Så här i sommartider kan vi bränna ansiktet och läpparna, vilket kan leda till svullnader och i värsta fall munsår. Det stör den som har munsåret något alldeles oerhört. Han tar även upp tandställningen som kan göra munnen svullen och rent av förfrämliga en person. </span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span class="" style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white;"> </span></span>Munnen kan ses som själens spegel. Munnen personifierar oss. Munnen är det närmaste sakrala objektet på kroppen. Något heligt. Ett sakralt objekt måste man såväl vörda som vårda. Asplund går så långt att han hävdar att munnen inte kan vara en individuell egendom, utan munnen måste ses som en ”kollektiv angelägenhet”, som han formulerar det.</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span class="" style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white;"> </span></span>Därmed är alla skönhetsoperationer runt munnen att betrakta som blasfemi.</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><br style="font-family: Helvetica; font-size: 14px;" /></span>
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif; font-size: 14px;">Coronapandemin krymper oss som människor, men inte enbart genom att vi isolerar oss socialt. Genom att frånta oss handslaget och munnen får vi färre möjligheter att tolka den andres känsloliv och intentioner.</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span class="" style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white;"> </span></span>Risken att vi därmed gör feltolkningar i sociala sammanhang där ett armslängds avstånd är påbjudet är uppenbar.</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span class="" style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white;"> </span></span>Emellertid självfallet är inget av Johan Asplunds argument för handen och munnens sociala betydelse av någon vikt när det gäller att bekämpa en pandemi. </span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span class="" style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white;"> </span></span>Däremot kan det vara betydelsefullt att kämna till hur det sociala samspelet förändras när den fysiska distansen etableras.</span>P O Ågrenhttp://www.blogger.com/profile/02467235744041159867noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-12961775.post-43714085503523178652020-06-16T07:44:00.000+02:002020-07-16T07:54:48.135+02:00Framtidsvisioner i den grå svanens tid<span style="font-family: Georgia, Times New Roman, serif;">Kultursidan Västerbottens-Kuriren 200616</span><br />
<div class="" style="font-stretch: normal; line-height: normal; margin: 0px; min-height: 12px;">
<span style="font-family: Georgia, Times New Roman, serif;"><br class="" /></span></div>
<div class="" style="font-stretch: normal; line-height: normal; margin: 0px;">
<span style="font-family: Georgia, Times New Roman, serif;">Den ofta kontroversielle franske författaren Michel Houellebecq kommenterade i fransk radio hur världen skulle te sig efter pandemin: ”Jag tror inte ett dugg på påståendena att ’ingenting kommer att vara sig likt’. Vi kommer inte att vakna upp i en ny värld. Det kommer att vara samma visa, bara lite sämre” (DN 200505). </span><br />
<span style="font-family: Georgia, Times New Roman, serif;"><span class="" style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white;"> </span></span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;">Det är dock inte ett kontroversiellt uttalande, snarare pessimistiskt och konservativt. Pessimistiskt, därför att han saknar tron på människans förmåga att göra sin värld bättre. Konservativt, därför att han uttrycker ett bevarande av sakernas tillstånd före pandemin.</span></span><br />
<span style="font-family: Georgia, Times New Roman, serif;"><span class="" style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white;"> </span></span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;">Tesen för denna essä är den diametralt motsatta. Den kritiske teoretikern Herbert Marcuse formulerar i boken Den endimensionella människan (1968) ett värdefullt analysverktyg: det endimensionella tänkandet. </span></span><br />
<span style="font-family: Georgia, Times New Roman, serif;"><span class="" style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white;"> </span></span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;">Ett sådant tänkande innebär väsentligen en oförmåga att tänka sig en situation bortom den existerande; att kunna föreställa sig en annan värld, en annan tillvaro, en annan social ordning, en annan ekonomisk struktur. Den endimensionella människan omfattas av detta tänkande. Michel Houellebecq framstår som en endimensionell människa i Marcuses avseende.</span></span><br />
<span style="font-family: Georgia, Times New Roman, serif;"><span class="" style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white;"> </span></span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;">I statsvetaren Benedict Andersons bok Den föreställda gemenskapen (1992) skriver han att det är föreställningen om samhället som kommer att konstituera samhället. Ett exempel från boken är övergången från att samhällen organiserades som religiösa gemenskaper eller dynastier till nationer. Det som möjliggjorde den övergången, menar Anderson, var människors förmåga att föreställa sig, att tänka nationen.</span></span><br />
<span style="font-family: Georgia, Times New Roman, serif;"><span class="" style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white;"> </span></span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;">Av de böcker jag hunnit läsa som har författats under pandemin, det vill säga under de senaste månaderna, är boken Är morgondagen redan här? Hur pandemin förändrar Europa (2020) av den bulgariske statsvetaren Ivan Krastev den mest framåtblickande.</span></span></div>
<div class="" style="font-stretch: normal; line-height: normal; min-height: 12px;">
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span class="Apple-tab-span" style="font-family: Georgia, Times New Roman, serif; white-space: pre;"> </span></span></div>
<div class="" style="font-stretch: normal; line-height: normal; margin: 0px;">
<span style="font-family: Georgia, Times New Roman, serif;">Coronapandemin visar sig vara en ”grå svan-händelse”, inleder Krastev. Trots att vi vet vad en pandemi är och att vi inte kan vara förskonade från sådana, är pandemier exempel på sådant som vi har kunskap om och som i någon mening går att förutsäga, men som ändå förefaller helt otänkbart. Majoriteten av världens svanar är vita, några är svarta, men vi kan inte föreställa oss grå svanar. </span><br />
<span style="font-family: Georgia, Times New Roman, serif;"><span class="" style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white;"> </span></span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;">Dessutom är pandemier så otänkbara att vi har svårt att tänka på dem i efterhand. På frågan vilken 1900-talets största katastrof var, skulle nog de allra flesta svara det andra världskriget. Ändå orsakade spanska sjukan mellan 1918 och 1920 sannolikt fler döda än bägge världskrigen tillsammans.</span></span><br />
<span style="font-family: Georgia, Times New Roman, serif;"><span class="" style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white;"> </span></span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;">Ändå är Krastevs ärende att rådande pandemi kommer att generera genomgripande förändringar i vår värld. Möjligen inte på grund av att det finns någon samsyn i världen kring förändring, utan på grund av att, i kontrast till Houellebecq, det inte finns något sätt att vända tillbaka.</span></span><br />
<span style="font-family: Georgia, Times New Roman, serif;"><span class="" style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white;"> </span></span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;">Antagandet är att när vi nu har utsatts för en grå svan, det mest otänkbara, så är vi kapabla att föreställa oss vad som helst. Så här skriver Krastev (s 24-25):</span><span class="Apple-tab-span" style="white-space: pre;"> </span></span><br />
<span style="font-family: Georgia, Times New Roman, serif;"><span class="" style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white;"> </span></span>”Plötsligt kan vi tänka tanken att USA skulle kunna införa ett offentligt sjukförsäkringssystem, Kina passera USA och bli världens mäktigaste land, Rysslands president Vladimir Putin förlora makten, och EU antingen bryta samman eller blir ett ’Europas Förenta Stater’. När flygplanen står kvar på marken och de nedsmutsande storföretagen har stängt sina produktionslinjer börjar klimataktivisterna tro att deras dröm om en värld med låga utsläpp av koldioxid skulle kunna gå i uppfyllelse. Och när gränserna mellan EU:s medlemsstater är stängda funderar högerpopulister på om de någonsin behöver öppnas igen.”</span><br />
<span style="font-family: Georgia, Times New Roman, serif;"><span class="" style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white;"> </span></span>Det som förut uppfattades som orimligt visar sig, när vi trycker på pausknappen i tillvaron, att det är möjligt. Eller åtminstone kan föreställas som möjligt.</span></div>
<div class="" style="font-stretch: normal; line-height: normal; margin: 0px; min-height: 12px;">
<span style="font-family: Georgia, Times New Roman, serif;"><br class="" /></span></div>
<div class="" style="font-stretch: normal; line-height: normal; margin: 0px;">
<span style="font-family: Georgia, Times New Roman, serif;">Det är i Europa de främsta förändringarna kommer att ske, hävdar Krastev. När pandemin bröt ut och alla skulle hålla sig hemma, blev det inte enbart en individuell företeelse, utan också nationell. Nationer slöt gränser, de nationella regeringarna blev mycket starkare visavi EU, den fria handeln inom EU visade sig inte så fri (exempelvis inskränkningar av handel med skyddsutrustning mellan EU-länder i pandemins inledning). </span><br />
<span style="font-family: Georgia, Times New Roman, serif;"><span class="" style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white;"> </span></span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;">Utgör åtgärder i form av undantagstillstånd, social isolering och ekonomisk recession ett hot mot den liberala demokratin i Europa, frågar sig Krastev. Det är svårt att svara på. Människor som äger en äkta rädsla för coronaviruset blir mer mottagna för populistiska budskap som försöker inympa att vårt handlingsutrymme är inskränkt och att förutsebarhet och sammanhang måste vara vårt främsta mål. </span></span><br />
<span style="font-family: Georgia, Times New Roman, serif;"><span class="" style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white;"> </span></span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;">Med andra ord; befästa endimensionalitet hos människor. </span></span><br />
<span style="font-family: Georgia, Times New Roman, serif;"><span class="" style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white;"> </span></span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;">Det främsta hotet mot demokratin, menar Krastev, är begränsningen av antalet människor som får samlas. En demokrati utan massornas möjligheter att protestera, demonstrera; i ett samhälle där den maximala tillåtna samlingen är 50 personer kan inte demokratin överleva på lång sikt.</span></span><br />
<span style="font-family: Georgia, Times New Roman, serif;"><span class="" style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white;"> </span></span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;">Den liberala demokratin kommer att stå mellan libertarianer som vägrar varje inskränkning i medborgares friheter och suveränitetsförespråkarna som önskar att statens makt stärks. </span></span></div>
<div class="" style="font-stretch: normal; line-height: normal; margin: 0px; min-height: 12px;">
<span style="font-family: Georgia, Times New Roman, serif;"><br class="" /></span></div>
<div class="" style="font-stretch: normal; line-height: normal; margin: 0px;">
<span style="font-family: Georgia, Times New Roman, serif;">Ivan Krastev avslutar boken med ett antal framåtsyftande paradoxer. En paradox är att coronaviruset visar på globaliseringens baksida samtidigt som viruset utgör ett bidrag till globalisering. Baksida, därför att virusets spridning möjliggjordes genom människor storskaliga globala resande. Bidrag, därför att världen har synkroniserats och fört människor samman på ett sätt vi inte sett förut. </span><br />
<span style="font-family: Georgia, Times New Roman, serif;"><span class="" style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white;"> </span></span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;">Framtidens globalisering kommer att vara idealistisk snarare än materiell. Vi kommer att vara mindre globalt rörliga, men mer universalistiska i vårt tänkande. Det är förhoppningen. Och Krastev avslutar boken med hänvisningen till historiens störste kosmopolit, filosofen Immanuel Kant.</span></span><br />
<span style="font-family: Georgia, Times New Roman, serif;"><span class="" style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white;"> </span></span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;">Kant lämnade aldrig sin hemstad Königsberg, men ägde det mest universella tänkandet.</span></span></div>
<br class="Apple-interchange-newline" />P O Ågrenhttp://www.blogger.com/profile/02467235744041159867noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-12961775.post-50377446286555808842020-05-05T08:30:00.000+02:002020-07-16T07:41:25.437+02:00Slumpen övertrumfar AI-tekniken<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;">Kultursidan Västerbottens-Kuriren 200505</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><br /></span>
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;">Det florerar mycket förhoppningar kring AI-teknikens kapacitet. Realistiska bedömningar blandas med utopiska önskningar och visionära scenarier. I en presentation framställde AI-forskaren Arvind Narayanan vid Princeton University en lägesbeskrivning av vad dagens AI-teknik kan och inte kan i tre områden. Och därmed vilka förhoppningar som är realistiska i dag.</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span class="" style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white;"> </span></span>Det första området utgörs av AI-teknik fungerar bra och utvecklas relativt snabbt och handlar om teknikens perceptionsförmåga. Med AI-teknik utvecklas allt bättre tjänster för musik- och bildigenkänning. I dag kan jag skriva sökordet ”mat” i mitt digitala bildbibliotek och datorn hittar alla bilder på mat som jag lagrat där.</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span class="" style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white;"> </span></span>Flera studier visar att AI-teknik är bra och blir allt bättre på att tolka medicinska bilder, exempelvis röntgenbilder, för att bidra till säkrare diagnoser. Ett annat exempel är ansiktsigenkänning, som är ett hett och eftertraktat användningsområde för AI-teknik. Liksom deep fake, djupa förfalskningar, där människor kan förfalskas i videoklipp. Även konvertering av tal till text och omvänt är AI-baserad teknik som blir allt bättre.<br /><span class="Apple-tab-span" style="white-space: pre;"> </span><br />Det andra området utgörs av AI-teknik som inte fungerar perfekt, men som utvecklas hela tiden och handlar om teknikens automatiska bedömningsförmåga. På bara några år har förmågan att bedöma vad som är spam i mejl eller annan textkommunikation förbättrats mycket, utan att för den skull kunna identifiera allt. Med liknande teknik försöker man bli allt bättre på att upptäcka hate speech, hatpropaganda, i till exempel sociala medier.</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span class="" style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white;"> </span></span>Även när det gäller att upptäcka upphovsrättsintrång försöker man utveckla bättre AI-teknik, liksom AI-teknik för att bedöma uppsatser som skrivs av elever och studenter. Ett sista exempel inom detta område är olika former av AI-baserade rekommendationssystem för digitalt innehåll, som exempelvis film och musik.</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span class="" style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white;"> </span></span>Det tredje området utgörs av AI-teknik som fungerar ytterst tveksamt, men som många har stora förhoppningar kring. Det handlar om teknikens förmåga att förutse sociala resultat eller social utveckling. Ett exempel: Kan AI-teknik, givet en stor mängd historiska data om en person, förutse risken att denne person ska bli kriminell? Eller lyckas i arbetslivet? Eller hamna i drogproblem?</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span class="" style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white;"> </span></span>Nej, svarar Arvind Narayanan. Att förutse återfall i kriminalitet, succé i arbetslivet, människors framtida brottsbenägenhet eller risk för terroristhandlingar är inte något vi ska lita till beträffande dagens AI-teknik. Så deterministiska och förutsägbara är inte människor. Inte heller kan AI-teknik förutse om barn kan komma att vara i riskzonen för sociala svårigheter i framtiden.<br /><span class="Apple-tab-span" style="white-space: pre;"> </span><br />Det sistnämnda området har studerats i ett stort forskningsprojekt nyligen, som publicerats i tidskriften PNAS (200330). Frågan som man sökte svar på är ”Hur förutsägbara är sociala livsbanor?”. Om AI-teknik kan generera säkra prediktioner så vore det värdefullt för exempelvis att tidigt kunna identifiera och stödja barn och familjer som riskerar hamna i sociala svårigheter i framtiden.</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span class="" style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white;"> </span></span>Syftet med studien är att undersöka hur väl AI-teknik med maskininlärningsmetoder kan skapa säkra prediktioner för människors framtida liv i vissa avseenden. Projektet genomförde en utvärdering av hur väl AI-baserad prediktionsteknik fungerar, helt enkelt.</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span class="" style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white;"> </span></span>Metoden i projektet kallas ”mass collaboration”, massamarbete. Den innebär att man formulerar i detta fallet en prediktionsuppgift, tillhandahåller en specifik datamängd och bjuder in många forskare och forskargrupper att utföra samma uppgift med samma datamängd, men med valfria metoder. Därefter återrapporterar alla sina resultat för sammanställning och analys.</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span class="" style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white;"> </span></span>160 forskare eller grupper av forskare antogs till projektet. I USA finns en databas med data om ett stort antal familjer som har följts under ett antal år, med början år 2000. För denna studie användes data från 4 242 familjer med närmare 13 000 variabler för varje familj.</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span class="" style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white;"> </span></span>Med data om de barn som fötts och växt upp i dessa familjer skulle de 160 forskarna med de bästa prediktionsmodeller de har, generera förutsägelser om dessa barns livsbana i sex olika avseenden.<br /><br />Forskarna fick data om barnen i åldrarna ett till nio år för att göra förutsägelser om barnens livssituation i femtonårsåldern. I databasen finns också denna data om barnens tonårsliv, så att det är möjligt att kontrollera hur väl forskarnas förutsägelser stämmer med faktiska förhållanden.</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span class="" style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white;"> </span></span>När resultaten från de 160 forskarna hade samlats in, mättes förutsägelsernas precision mot faktiska data. Det visar sig att inte ens de bästa förutsägelserna var särskilt exakta. Trots att forskarna hade använt en stor datamängd om barnen och olika men avancerade maskininlärningsmetoder, var många resultat inte bättre än prognostiseringar med enklare statistiska metoder.</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span class="" style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white;"> </span></span>Det är också noterbart att oberoende av vilka olika maskininlärningsmetoder som forskarna tillämpade, var de förutsägelser som genererades relativt lika varandra. Skillnaden mellan den sämsta och den bästa förutsägelsen var inte särskilt stor och dessutom mindre än skillnaden mellan det faktiska utfallet och den bästa förutsägelsen.<br /><br />På en generell nivå visar detta stora forskningsprojekt att AI-teknik inte har förmåga att förutsäga människors livsbana.</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span class="" style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white;"> </span></span>Det behöver emellertid inte bero på kvaliteten hos vare sig datamängder, tekniker eller modeller, utan helt enkelt på att slumpen har en stor betydelse för vad som händer i människors liv. Rent anekdotiskt kan vi också reflektera över de större livsförändringar som vi har upplevt. Hur väl skulle dessa ha kunnat förutses?</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span class="" style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white;"> </span></span>Resultatet från detta forskningsprojekt borde intressera varje politiker och annan beslutsfattare som använder eller överväger att använda AI-teknik för prediktion inom exempelvis kriminalvård och skyddsvård för barn och utsatta familjer eller andra sociala verksamheter. </span>P O Ågrenhttp://www.blogger.com/profile/02467235744041159867noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-12961775.post-27026854691443562102020-04-25T08:30:00.000+02:002020-04-29T16:18:53.752+02:00Kan coronaimmunitet bli framtidens yttersta klassmarkör?<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;">Kultursidan Västerbottens-Kuriren 200425</span><br />
<div>
<div class="" style="font-stretch: normal; line-height: normal; margin: 0px; min-height: 12px;">
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><br class="" /></span></div>
<div class="" style="font-stretch: normal; line-height: normal; margin: 0px;">
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;">I måndags (20/4) nåddes vi av den fantastiska <a href="https://www.svt.se/nyheter/inrikes/11-procent-av-stockholmarna-har-antikroppar-mot-covid-19">nyheten</a> att forskare vid Karolinska har skapat ett antikroppstest som ska visa om en person har antikroppar mot coronaviruset och därmed uppnått immunitet. </span><br />
<span class="" style="font-family: georgia, "times new roman", serif;"> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white;"> </span></span><span style="font-family: georgia, "times new roman", serif;">Testet är inte hundraprocentigt, men särskilt viktigt är att testresultatet inte kan vara falskt positivt. Med andra ord, testet kan inte påvisa antikroppar om man inte varit smittad av viruset.</span><br />
<span class="" style="font-family: georgia, "times new roman", serif;"> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white;"> </span></span><span style="font-family: georgia, "times new roman", serif;">Den initiala tanken är naturligtvis att många kan testas, många kan dra en lättnadens suck och många kan återgå till normalare livsformer.</span><br />
<span class="" style="font-family: georgia, "times new roman", serif;"> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white;"> </span></span><span style="font-family: georgia, "times new roman", serif;">Därefter måste vi ställa oss frågan: Vad betyder det att vara immun i en pågående pandemi? Journalisten </span><a href="https://www.theatlantic.com/science/archive/2020/04/immunity-divide/610054/" style="font-family: georgia, "times new roman", serif;">Sarah Zhang har för The Atlantic </a><span style="font-family: georgia, "times new roman", serif;">(200416) intervjuat historiker i USA om en av 1800-talets värsta epidemier, gula febern.</span><br />
<span class="" style="font-family: georgia, "times new roman", serif;"> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white;"> </span></span><span style="font-family: georgia, "times new roman", serif;">Särskilt drabbat var USA:s sydstater, särskilt kring Mississippideltat och New Orleans. Här blev människors immunitet en biljett till samhället. Utan immunitet mot gula febern var det svårt att exempelvis finna bostad, arbete, banklån och att kunna gifta sig. </span><br />
<span class="" style="font-family: georgia, "times new roman", serif;"> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white;"> </span></span><span style="font-family: georgia, "times new roman", serif;">Det gick så långt att New Orleans motsvarighet till Folkhälsomyndigheten proklamerade att värdet av immunitet var värt risken att ha gula febern. Det blev särskilt märkbart inom slaveriet. Värdet av en slav med immunitet 25 procent högre än slavar utan immunitet.</span><br />
<span class="" style="font-family: georgia, "times new roman", serif;"> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white;"> </span></span><span style="font-family: georgia, "times new roman", serif;">Det gick så långt att människor utsatte sig medvetet för smitta för att uppnå det privilegium immunitet innebar. Men inte vilka som helst, utan främst immigranter, fattiga, arbetslösa; de mest utsatta. </span></div>
<div class="" style="font-stretch: normal; line-height: normal; min-height: 12px;">
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span class="Apple-tab-span" style="white-space: pre;"> </span></span></div>
<div class="" style="font-stretch: normal; line-height: normal; margin: 0px;">
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;">Hur känns en coronaimmun person igen? Inte alls, om vi inte ger denne ett kännetecken. I Storbritannien föreslås att särskilda immunitetscertifikat ska delas ut när det finns tillförlitliga tester. I Tyskland liksom i USA talar man om immunitetspass som ska möjliggöra att immuna människor kan återgå till arbetet.</span><br />
<span class="" style="font-family: georgia, "times new roman", serif;"> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white;"> </span></span><span style="font-family: georgia, "times new roman", serif;">I en tid av stängda gränser och högst begränsad mobilitet kommer immunitet att vara mycket värt, eftersom det inte finns något skäl att begränsa immuna människors rörlighet.</span><br />
<span class="" style="font-family: georgia, "times new roman", serif;"> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white;"> </span></span><span style="font-family: georgia, "times new roman", serif;">Kommer immunitet mot corona att bli så mycket värt att människor medvetet riskerar att bli sjuka i covid-19 för att uppnå privilegier? För att kunna röra sig fritt inom och mellan länder? Vissa arbetsgivare kanske kräver immunitetsgaranti för anställning? Vill en coronaimmun dejta ickeimmuna? Unga, friska människor kanske kommer att vilja ta risken.</span><br />
<span class="" style="font-family: georgia, "times new roman", serif;"> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white;"> </span></span><span style="font-family: georgia, "times new roman", serif;">Dagens prekariat, de människor som har extremt osäkra anställningar, timlönare och andra grupper av människor utan ekonomiskt skyddsnät och buffertar är emellertid särskilt utsatta. De kan i värsta fall tvingas hamna i valsituationer ingen människa borde kunna hamna i.</span><br />
<span class="" style="font-family: georgia, "times new roman", serif;"> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white;"> </span></span><span style="font-family: georgia, "times new roman", serif;">Sensmoralen är att vi måste se bortom glädjen över bra immunitetstester och överväga hur vi ska forma de sociala relationerna i ett samhälle med många immuna och många ickeimmuna mot coronaviruset.</span><br />
<span class="" style="font-family: georgia, "times new roman", serif;"> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white;"> </span></span><span style="font-family: georgia, "times new roman", serif;">Blir coronaimmunitet framtidens yttersta klassmarkör?</span></div>
</div>
P O Ågrenhttp://www.blogger.com/profile/02467235744041159867noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-12961775.post-30676168938960537992020-04-09T08:30:00.000+02:002020-04-12T14:25:30.978+02:00Boktips i tider av isolering och ekonomisk depression<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;">Kultursidan Västerbottens-Kuriren 200409</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><br /></span>
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;">Så här i coronatider, när vi ska upprätthålla fysisk distans till andra människor och vistas i hemmet så mycket som möjligt, tipsas det om filmer, teveserier och litteratur för att lindra i isoleringen.</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span class=""> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white;"> </span><span style="background-color: white;"> </span></span>När det är kris i tillvaron kan man å ena sidan föredra litteratur som positiv eskapism, det vill säga litteratur som gestaltar och förflyttar oss mentalt till en positiv, trösterik tillvaro. Å andra sidan kan man vilja läsa böcker som korrelerar med den situation man befinner sig i, det vill säga litteratur som kan fördjupa förståelsen av den egna situationen.</span><br />
<span class="" style="font-family: georgia, "times new roman", serif;"> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white;"> </span><span style="background-color: white;"> </span></span><span style="font-family: georgia, "times new roman", serif;">Om du tillhör den förstnämnda kategorin kan du sluta läsa nu. Om du tillhör den andra kategorin har jag två boktips. Det första om isolering, det andra om ekonomisk depression.</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><br />Marlen Haushofer skrev Väggen 1968. Huvudpersonen är en namnlös kvinna som reser till en jaktstuga någonstans i alperna (tror jag) för att träffa släktingar. Dessa släktningar försvinner redan första dagen och när kvinnan ger sig ut för att leta efter dem, finner hon sig innesluten av en osynlig vägg.</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span class=""> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white;"> </span><span style="background-color: white;"> </span></span>De enda levande varelserna innanför väggen är en hund, en katt och en ko. I sin ensamhet för hon anteckningar om sitt isolerade leverne. Det är avskalat, lätt klaustrofobiskt berättat om hur en människa försöker upprätthålla en förnuftig tillvaro i en irrationell situation.</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span class=""> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white;"> </span><span style="background-color: white;"> </span></span>Till sist, efter några år, dyker för första gången en människa upp. Hur hanterar kvinnan en sådan situation? Hint: saker eskalerar.</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span class=""> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white;"> </span><span style="background-color: white;"> </span></span>Hans Fallada skrev Hur ska det gå för Pinnebergs? 1932. Det är mellankrigstid, arbetslöshet och hyperinflation i Berlin. Johannes Pinneberg och hans fru Lämmschen är unga och försöker skapa sig en gemensam tillvaro i ett relativt kaos.</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span class=""> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white;"> </span><span style="background-color: white;"> </span></span>Det går upp och ner för paret. Till slut rämnar Pinnebergs värld; han förlorar jobbet, såväl samhällets och hans egen depression fångar och förlamar honom.</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span class=""> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white;"> </span><span style="background-color: white;"> </span></span>Boken är också en lysande påminnelse om vissa grundförutsättningar för högerextremism, främlingsfientlighet och, i detta fallet, en grogrund för att nazismens politik skulle växa sig stark.<br /><br />Bägge böckerna låter oss fördjupa oss i coronavirusets möjliga konsekvenser och risker. Det är uppenbart att vi måste slopa begreppet ”social distansering” och snarare tala om fysisk eller spatial distansering. Vi måste fortsätta vara sociala med den teknik vi har; telefonen, mejlen, videomöten, sociala medier. Det är lär oss Marlene Haushofer i Väggen.</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span class=""> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white;"> </span><span style="background-color: white;"> </span></span>Vi måste vara aktsamma om den ekonomiska utvecklingen så att inte barbariet växer fram, där syndabockar får klä skott (i värsta fall bokstavligen) för samhällsutvecklingen och antidemokratiska rörelser växer fram. Det lär oss Hans Fallada i Hur ska det gå för Pinnebergs?.</span>P O Ågrenhttp://www.blogger.com/profile/02467235744041159867noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-12961775.post-84188962325421245042020-04-03T08:30:00.000+02:002020-04-12T14:22:00.758+02:00Vilka beslut under krisen formar framtidens samhälle?<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;">Kultursidan Västerbottens-Kuriren 200403</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><br />Även om den allra största delen av våra ansträngningar i dag fokuserar på att minska smittspridning och skapa förutsättningar för vård av insjuknade, kommer en tid efter coronaviruset och covid-19-infektioner.</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span class=""> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white;"> </span><span style="background-color: white;"> </span></span>Simon Mair är forskare inom ämnet ekologisk ekonomi. Hans tes är att olika politiska beslut som fattas i tider av naturkatastrofer eller ekologiska omvälvningar, genererar olika konsekvenser för samhället. Såväl global uppvärmning som coronavirus är i grunden naturliga processer till vilka vi måste fatta politiska beslut för att begränsa dem.</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span class=""> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white;"> </span><span style="background-color: white;"> </span></span>I <a href="https://theconversation.com/what-will-the-world-be-like-after-coronavirus-four-possible-futures-134085">en essä i tidskriften The Conversation </a>(30/3) formulerar Simon Mair fyra framtidsscenarier som beskriver tänkbara samhällen efter corona, där olikheterna mellan scenarierna beror på vilka beslut som fattas under coronakrisen.<br /><br />Det första scenariot kallar Mair statskapitalism. Det är den akuta, omedelbara responsen på coronavirusets utbredning vi ser i dag. Det är de stora ekonomiska paketen som med stora belopp avser att stödja vårdsektorn, stora och små företag samt anställda. Verksamheter ska kunna undvika konkurs och människor ska kunna överleva ekonomiskt om de blir av med sina arbeten. Detta scenarion uppträder dock enbart på kort sikt, som akut situation.</span><br />
<span class="" style="font-family: georgia, "times new roman", serif;"> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white;"> </span><span style="background-color: white;"> </span></span><span style="font-family: georgia, "times new roman", serif;">Det andra scenariot kallar han barbarism. Det är ett samhälle som inte kan eller vill skapa akuta, statliga stöd till vården, företag och medborgare. Ett samhälle där staten saknar kreditmöjligheter eller menar att marknader ska vara självreglerande även vid pandemier. Människor saknar likvida medel, vårdens resurser krymper, människor dör och ett grymt kaos växer, med upplopp och plundring.</span><span class="Apple-tab-span" style="font-family: georgia, "times new roman", serif; white-space: pre;"> </span><br />
<span class="" style="font-family: georgia, "times new roman", serif;"> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white;"> </span><span style="background-color: white;"> </span></span><span style="font-family: georgia, "times new roman", serif;">Det tredje scenariot kallar han statssocialism. Det innebär exempelvis nationalisering av sjukhus (som vi ser exempel på i Spanien och Irland) och andra samhällsviktiga verksamheter. Staten tar ansvar för de delarna av ekonomin som är essentiella för medborgarnas livsvillkor – mat, energi, bostäder, vård, omsorg, utbildning etc. I detta scenario inkluderar Mair basinkomst, alltså en allmän inkomst som är oberoende av marknadens värdering av arbete.</span><br />
<span class="" style="font-family: georgia, "times new roman", serif;"> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white;"> </span><span style="background-color: white;"> </span></span><span style="font-family: georgia, "times new roman", serif;">Det fjärde och sista scenariot kallar han ömsesidigt stöd. Det är småskaliga sociala grupperingar, små gemenskaper som organiserar stöd och omsorg. Vi har sett embryon till sådana gemenskaper i form av grannskapsstöd och stödgrupper på Facebook, där medborgare hjälper varandra under coronapandemin med att handla mat, mediciner och andra förnödenheter.</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span class="Apple-tab-span" style="white-space: pre;"> </span><br />Dessa scenarier är inte skarpt åtskilda, utan kan såväl samverka, som byta av varandra. Statssocialism kan exempelvis bli en effekt av att de resurser som statskapitalism kräver helt enkelt tar slut, därför att pandemin blir för långvarig. Ömsesidigt stöd kan exempelvis vara ett sätt att motverka barbarism eller utgöra en form av stöd till statssocialism.</span><br />
<span class="" style="font-family: georgia, "times new roman", serif;"> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white;"> </span><span style="background-color: white;"> </span></span><span style="font-family: georgia, "times new roman", serif;">Såväl Folkhälsomyndigheten som regering och riksdag torde ha dessa och andra liknande scenarier i åtanke när det formulerar rekommendationer och fattar politiska beslut. Alla rekommendationer och beslut som fattas i dag påverkar inte enbart de akuta situationerna, utan formar även framtidens samhälle.</span>P O Ågrenhttp://www.blogger.com/profile/02467235744041159867noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-12961775.post-50543025970275196362020-02-11T08:30:00.000+01:002020-02-17T09:20:04.047+01:00Florence Nightingale banade väg för AI i vården<span style="font-family: Georgia, Times New Roman, serif;"><span style="font-family: Georgia, Times New Roman, serif;">Kultursidan Västerbottens-Kuriren 200211</span></span><br />
<span style="font-family: Georgia, Times New Roman, serif;"><span class=""><span style="font-family: Georgia, Times New Roman, serif;"><br /></span></span></span>
<span style="font-family: Georgia, Times New Roman, serif;"><span class=""><span style="font-family: Georgia, Times New Roman, serif;">Inom den offentliga sektorn har de senaste decennierna höjts synnerligen kritiska röster kring införandet av New Public Management. Det är, något förenklat, en form av resultatorienterad organisationsstyrning som utgår från att verksamheter kan och bör effektiviseras med hjälp av mätbara prestationer och utvärderingar.</span></span></span><br />
<span style="font-family: Georgia, Times New Roman, serif;"><span class=""><span style="font-family: Georgia, Times New Roman, serif;"> </span></span><span style="font-family: Georgia, Times New Roman, serif;"><span style="background-color: white;"> </span><span style="background-color: white;"> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;">En effekt av denna styrform är att kraven på dokumentation av olika aktiviteter ökar för att kunna mäta och öka effektiviteten. Kritiken mot ökad administration och dokumentation hörs från många håll, exempelvis lärare som måste använda tid till dokumentation i stället för undervisning.</span></span></span><br />
<span style="font-family: Georgia, Times New Roman, serif;"><span style="font-family: Georgia, Times New Roman, serif;"><span style="background-color: white;"> </span><span style="background-color: white;"> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;">Kritiken hörs även från vårdsektorn. I </span><a href="https://www.lakartidningen.se/Aktuellt/Nyheter/2019/07/Lakare-lagger-en-dag-i-veckan-pa-administration/" style="font-family: georgia, "times new roman", serif;">Läkartidningen (190703)</a><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> presenteras en konsultrapport där man har mätt läkares användning av sin arbetstid för olika arbetsuppgifter. 1 228 läkare har besvarat en enkät, där läkarna fick själv skatta hur deras arbetstid fördelades.</span></span></span><br />
<span style="font-family: Georgia, Times New Roman, serif;"><span style="font-family: Georgia, Times New Roman, serif;"><span style="background-color: white;"> </span><span style="background-color: white;"> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;">Rapporten visar att läkare lägger i genomsnitt 19 procent av sin arbetstid på administration och dokumentation. Det kan uppfattas som tid som stjäls från patienterna. Med mindre dokumentationsbörda skulle läkare kunna träffa, diagnostisera och behandla fler patienter.</span></span></span><br />
<span style="font-family: Georgia, Times New Roman, serif;"><span style="font-family: Georgia, Times New Roman, serif;"><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span></span><span style="font-family: Georgia, Times New Roman, serif;"><span style="background-color: white;"> </span><span style="background-color: white;"> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;">Tesen för denna essä är emellertid att vad vården och framtidens patienter behöver är mer och tillgängligare dokumentation av patientdata.</span></span></span><br />
<span style="font-family: Georgia, Times New Roman, serif;"><span style="font-family: Georgia, Times New Roman, serif;"><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span></span><span style="font-family: Georgia, Times New Roman, serif;"><span style="background-color: white;"> </span><span style="background-color: white;"> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;">Vilken yrkeskategori som ska utföra dokumentationsarbetet är en annan, organisatorisk, fråga. Det är sannolikt inte alltid läkare som behöver dokumentera patientdata. Vårdadministratörer, sjuksköterskor och läkarassistenter som bistår läkare med olika uppgifter kan utföra dokumentationsarbete. </span></span></span><br />
<span style="font-family: Georgia, Times New Roman, serif;"><span class=""><span style="font-family: Georgia, Times New Roman, serif;"><br /></span></span></span>
<span style="font-family: Georgia, Times New Roman, serif;"><span class=""><span style="font-family: Georgia, Times New Roman, serif;">Varför pläderar jag för mer och tillgängligare patientdata? Ju mer teknik i form av artificiell intelligens hittar tillämpningsområden i vården, desto mer behöver denna teknik stora mängder data med hög kvalitet för att kunna utföra sina uppgifter. I dag är användning av AI i den svenska vården relativt begränsad, enligt en rapport från Socialstyrelsen som presenteras i <a href="https://lakartidningen.se/Aktuellt/Nyheter/2019/10/Sa-vanligt-ar-det-med-AI-i-sjukvarden/">Läkartidningen (191031)</a>.</span></span></span><br />
<span style="font-family: Georgia, Times New Roman, serif;"><span class=""><span style="font-family: Georgia, Times New Roman, serif;"> </span></span><span style="font-family: Georgia, Times New Roman, serif;"><span style="background-color: white;"> </span><span style="background-color: white;"> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;">Däremot bedrivs mycket positiv forskning om AI i vårdsammanhang, vilket antyder att det bara är en tidsfråga innan AI-teknik blir allt vanligare inslag i läkares och annan vårdpersonals verktygslåda.</span></span></span><br />
<span style="font-family: Georgia, Times New Roman, serif;"><span style="font-family: Georgia, Times New Roman, serif;"><span style="background-color: white;"> </span><span style="background-color: white;"> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;">Den vårdrelaterade AI-forskning som syns mycket är AI-maskiner som lär sig att granska olika typer av röntgenbilder. Det är inte så konstigt; bild- och mönsterigenkänning är ett stort forskningsfält inom AI även utanför vårdsektorn. Ansiktsigenkänning och självkörande bilars objektdetektionsteknik är bara två exempel.</span></span></span><br />
<span style="font-family: Georgia, Times New Roman, serif;"><span style="font-family: Georgia, Times New Roman, serif;"><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span></span><span style="font-family: Georgia, Times New Roman, serif;"><span style="background-color: white;"> </span><span style="background-color: white;"> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;">I tidskriften </span><a href="https://www.nature.com/articles/s41586-019-1799-6" style="font-family: georgia, "times new roman", serif;">Nature (200101)</a><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> presenterar ett forskarlag en studie, där de har tränat ett AI-system att upptäcka bröstcancer utifrån mammografibilder. Att tolka dessa bilder är inte trivialt, även för tränade läkare och radiologer.</span></span></span><br />
<span style="font-family: Georgia, Times New Roman, serif;"><span style="font-family: Georgia, Times New Roman, serif;"><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span></span><span style="font-family: Georgia, Times New Roman, serif;"><span style="background-color: white;"> </span><span style="background-color: white;"> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;">AI-systemet matades med närmare 30 000 mammografibilder, där bedömningar redan gjorts av läkare. Det visar sig att AI-systemet kunde upptäcka fler fall av cancer än läkarna kunde. Exempelvis kunde AI-systemet minska andelen falska negativa resultat med 9,4 procent, det vill säga resultat som inte upptäckt cancer där det förekommer cancer.</span></span></span><br />
<span style="font-family: Georgia, Times New Roman, serif;"><span style="font-family: Georgia, Times New Roman, serif;"><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span></span><span style="font-family: Georgia, Times New Roman, serif;"><span style="background-color: white;"> </span><span style="background-color: white;"> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;">AI-systemet kunde alltså upptäcka fler cancerfall än läkarna. Men det förekom även cancerupptäckter från läkare som AI-systemet inte upptäckte. Det leder till en av mina ständiga käpphästar: det är samarbetet mellan en yrkesprofessionell och AI-teknik som är det väsentliga, inte någon form av strikt arbetsdelning. </span></span><span class=""><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span class="Apple-tab-span" style="white-space: pre;"> </span></span></span><span class=""><span style="font-family: Georgia, Times New Roman, serif;">AI skulle emellertid kunna användas till så mycket mer än att tolka röntgenbilder. </span></span></span><br />
<span style="font-family: Georgia, Times New Roman, serif;"><span class=""><span style="font-family: Georgia, Times New Roman, serif;"><br /></span></span></span>
<span style="font-family: Georgia, Times New Roman, serif;"><span class=""><span style="font-family: Georgia, Times New Roman, serif;">Den förträffliga boken <i><a href="http://libris.kb.se/bib/fpt0rp88cz8csc2x">AIQ. Hur artificiell intelligens fungerar</a></i> av Nick Polson och James Scott (Daidalos, 2019) besvarar ett flertal frågor som ger grundläggande kunskaper om AI. </span></span><span style="font-family: Georgia, Times New Roman, serif;"><span style="background-color: white;"> </span><span style="background-color: white;"> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;">Hur fungerar algoritmerna hos medieplattformar som exempelvis Netflix och hur används de? Hur fungerar algoritmer för mönster- och bildigenkänning? Hur fungerar självkörande bilars algoritmer för att styra och positionsbestämma rörliga fordon? Hur lär sig datorer naturligt, mänskligt språk? Hur används AI för att spåra bedrägligt beteende i digitala miljöer?</span></span></span><br />
<span style="font-family: Georgia, Times New Roman, serif;"><span style="font-family: Georgia, Times New Roman, serif;"><span style="background-color: white;"> </span><span style="background-color: white;"> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;">Dessutom, med avseende på denna essä: Hur kan AI användas inom sjukvården för att effektivisera behandling och förutse sjukdomsutveckling? Polson och Scott börjar med Florence Nightingale på 1800-talet. Hennes förtjänster för sjuksköterskeyrket kan knappast överskattas. Men ännu viktigare är hennes pionjärinsatser för vårdstatistik och patientdata. </span></span></span><br />
<span style="font-family: Georgia, Times New Roman, serif;"><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white; font-family: georgia, "times new roman", serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: georgia, "times new roman", serif;"> </span>I sitt arbete inledde hon vad som i dag är medicinsk dataforskning och de sjukdomsklassificeringssystem som är oundgängliga inom exempelvis epidemiologin.</span></span><span style="font-family: Georgia, Times New Roman, serif;"><span style="background-color: white;"> </span><span style="background-color: white;"> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;">Polson och Scott exemplifierar med ett patientfall. En frekvent vårdsökande patient med flertalet symptom (diabetes, hjärtsvikt, njurproblem med mera) skulle kunnat räddats, om tillräcklig patientdata fanns dokumenterad och tillgänglig för ett AI-system, dels från patienten själv, dels från tusentals andra patienter.</span></span><br />
<span style="font-family: Georgia, Times New Roman, serif;"><span style="font-family: Georgia, Times New Roman, serif;"><span style="background-color: white;"> </span><span style="background-color: white;"> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;">Med sådan teknik kan man skapa patientvård utanför vården, så att säga. Generellt är vårdpersonal fokuserad på nuet, patientens tillstånd vid själva vårdbesöket (visst, man tar ofta också anamnes). Men med stora mängder patientdata skulle även patienters sjukdomsutveckling och framtida sjukdomstillstånd förutsägas med hjälp av maskininlärningsteknik. </span></span><span class=""><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span class="Apple-tab-span" style="white-space: pre;"> </span></span></span></span><br />
<span style="font-family: Georgia, Times New Roman, serif;"><span class=""><span style="font-family: Georgia, Times New Roman, serif;"><br /></span></span></span>
<span style="font-family: Georgia, Times New Roman, serif;"><span class=""><span style="font-family: Georgia, Times New Roman, serif;">Det låter enkelt. Ett väsentligt problem är enkel tillgång till patientdata. Ju mer vården privatiseras, desto större svårighet att få tillgång till patientdata. I USA tenderar privata vårdgivare att betrakta patientdata närmast som affärshemligheter.</span></span></span><br />
<span style="font-family: Georgia, Times New Roman, serif;"><span class=""><span style="font-family: Georgia, Times New Roman, serif;"> </span></span><span style="font-family: Georgia, Times New Roman, serif;"><span style="background-color: white;"> </span><span style="background-color: white;"> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;">Ett annat problem är bristande standarder. Olika journalsystem och andra patientdatasystem är inte nödvändigtvis kompatibla så att data kan överföras mellan olika system. Ett tredje problem berör naturligtigvis integritetsfrågor. Patientdata är något av det integritetskänsligaste som finns.</span></span></span><br />
<span style="font-family: Georgia, Times New Roman, serif;"><span style="font-family: Georgia, Times New Roman, serif;"><span style="background-color: white;"> </span><span style="background-color: white;"> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;">Men icke desto mindre håller jag för sannolikt att inom en snar framtid kommer vi att vilja rädda liv med hjälp av AI-teknik i vården. Frågan är bara om vi är organisatoriskt beredda. </span></span></span><br />
<br class="Apple-interchange-newline" />P O Ågrenhttp://www.blogger.com/profile/02467235744041159867noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-12961775.post-69852178491994258592020-02-05T08:30:00.000+01:002020-02-10T10:22:21.544+01:00Arkivister frigör forskning om coronaviruset<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="font-family: "helvetica";"><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;">Kultursidan Västerbottens-Kuriren 200205</span></span></span><br />
<span style="font-family: georgia, "times new roman", serif;"><br /></span>
<span style="font-family: georgia, "times new roman", serif;">En användare på nätforumet Reddit under namnet Shrine klickade för några veckor sedan på en länk till en vetenskaplig artikel om coronaviruset. Det enda han fick upp på skärmen var en betalvägg som sa att artikeln skulle kosta 39,95 dollar, skriver </span><a href="https://www.vice.com/en_us/article/z3b3v5/archivists-are-bypassing-paywalls-to-share-studies-about-coronaviruses" style="font-family: georgia, "times new roman", serif;">nättidskriften Vice</a><span style="font-family: georgia, "times new roman", serif;"> (200203).</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white;"> </span><span style="background-color: white;"> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;">Det fick Shrine tillsammans med några andra att skapa en databas med mer än 5 000 vetenskapliga artiklar om coronaviruset som normalt finns bakom tidskriftsförlagens betalväggar. Artiklarna är hämtade från databasen Sci-Hub, som tillgängliggör mer än 78 miljoner vetenskapliga artiklar. </span></span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white;"> </span><span style="background-color: white;"> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;">”Detta är olagligt”, säger Shrine, ”men det är också ett moraliskt imperativ”. Nu när Världshälsoorganisationen (WHO) har deklarerat att det råder ett globalt nödläge på grund av coronaviruset, har aldrig inlåsningen av redan skattefinansierad forskning varit mer oetisk. </span></span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white;"> </span><span style="background-color: white;"> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;">Aldrig har nödvändigheten av att forskare publicerar sina resultat under Open Access-licens accentuerats tydligare än i dag. Och aldrig har behovet av så kallade arkivister varit större. (En arkivist är en aktivist som arkiverar inlåsta vetenskapliga artiklar i öppna databaser.)</span></span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white;"> </span><span style="background-color: white;"> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;">Detta tilltag har fått några av de större vetenskapliga publicisterna att i dagarna öppna deras betalväggar för studier som relaterar till Coronaviruset. Frågan är om de hade öppnat betalväggarna utan arkivisternas förarbete.</span></span>P O Ågrenhttp://www.blogger.com/profile/02467235744041159867noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-12961775.post-60985370721775788492019-12-09T14:49:00.001+01:002019-12-09T14:50:02.398+01:00Den tredje AI-vågen. Essäer om AI, samhället och individen.<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;">Jag har publicerat mina texter kring artificiell intelligens från de senaste åren i boken "Den tredje AI-vågen". Boken finns självfallet för <a href="http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?dswid=-3874&pid=diva2%3A1375252&c=1&searchType=SIMPLE&language=sv&query=den+tredje+ai-v%C3%A5gen&af=%5B%5D&aq=%5B%5B%5D%5D&aq2=%5B%5B%5D%5D&aqe=%5B%5D&noOfRows=50&sortOrder=author_sort_asc&sortOrder2=title_sort_asc&onlyFullText=false&sf=all">fri nedladdning</a>. Boken finns även att köpa på <a href="https://www.adlibris.com/se/sok?q=den+tredje+ai-v%C3%A5gen">Adlibris</a>, <a href="https://www.bokus.com/cgi-bin/product_search.cgi?ac_used=yes&search_word=den+tredje+ai-v%E5gen+%3A+ess%E4er+om+ai%2C+samh%E4llet+och+individen">Bokus</a>, <a href="https://cdon.se/bocker/den-tredje-ai-vagen-essaer-om-ai-samhallet-och-50298228">CDON</a> och <a href="https://www.amazon.com/Den-tredje-AI-v%C3%A5gen-samh%C3%A4llet-individen/dp/9177854608/ref=sr_1_1?keywords=den+tredje+ai-v%C3%A5gen&qid=1575899246&sr=8-1">Amazon</a>.</span><br />
<div>
<br />
<br />
<div style="font-stretch: normal; line-height: normal;">
<div style="color: #3a3a3a;">
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgfjyWtndirI1VoTuaWzWUA5vKxOz1F3pJe59FsVPL7qi58BpoMiGLM9gzykLvkn-MeMq5__ekt2kbzCSmHcKaYjxvOdcyzGlXPbic8WLGa-mbuIBfOZtTgPhtqTOeFlwzatlJscQ/s1600/Omslag+Den+tredje+AI-va%25CC%258Agen.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgfjyWtndirI1VoTuaWzWUA5vKxOz1F3pJe59FsVPL7qi58BpoMiGLM9gzykLvkn-MeMq5__ekt2kbzCSmHcKaYjxvOdcyzGlXPbic8WLGa-mbuIBfOZtTgPhtqTOeFlwzatlJscQ/s320/Omslag+Den+tredje+AI-va%25CC%258Agen.jpg" width="201" /></a></div>
</div>
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white;"><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;">Den tredje AI-vågen är en samling essäer där Per-Olof Ågren gör ett antal nedslag i AI-landskapet från dels ett samhällsperspektiv, dels ett individperspektiv. </span></span></span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white;"><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><br /></span></span></span>
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white;"><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;">AI-teknikens effekter och påverkan på demokratiska processer, medial utveckling och behov av förändrad utbildning är exempel på samhällsperspektiv på AI. </span></span></span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white;"><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><br /></span></span></span>
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white;"><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;">Människans relation till AI-teknik i form av en utveckling av förmågan att uppfatta varandra och varandras intelligens samt samarbetsförmåga är exempel på individperspektiv på AI.</span></span><br /></span></div>
<div style="color: #3a3a3a; font-stretch: normal; line-height: normal; min-height: 19px;">
</div>
</div>
P O Ågrenhttp://www.blogger.com/profile/02467235744041159867noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-12961775.post-35033343463246963722019-11-12T08:30:00.000+01:002019-11-14T12:28:58.602+01:00Konsten att styra din chef – även när hen är en algoritm<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;">Kultursidan Västerbottens-Kuriren 191112</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><br /></span>
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;">När jag erhöll min tjänst som universitetslärare för snart tre decennier sedan, fick jag av min dåvarande chef en artikel att läsa som en form av introduktion. Artikeln har rubriken <a href="https://hbr.org/2005/01/managing-your-boss">Managing Your Boss</a>, skriven av John Gabarro och John Kotter, publicerad i Harvard Business Review 1980. Den ansågs så betydelsefull att samma tidskrift beslöt att återpublicera artikeln 2005.</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span>Till en chefs generella uppgifter hör att ha ett övergripande ansvar för en verksamhet, att leda och fördela arbetet, att ge de underordnade rimliga förutsättningar för arbetets utförande samt att utöva kontroll över arbetets resultat.</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span>En sådan beskrivning av chefers uppgifter uppfattas lätt som en envägsprocess uppifrån och ner; från chef till underordnad. Gabarro och Kotter vände på denna process för att betona betydelsen av att underordnade också leder sina chefer. Den vändningen bröt med den rådande uppfattningen.</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span>Med olika fallstudier visade Gabaro och Kotter hur misstag i organisationer inte enbart beror på dåligt chefs- och ledarskap, utan på frånvaro av anställdas ledning av sin chef. Precis som en anställd behöver en chef i olika situationer, är varje chef beroende av sina underordnades ärlighet, tillit och samarbete.</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span>Som anställd vinner man på att försöka förstå sin chef och den kontext hen är chef inom, både chefens relation uppåt och nedåt i organisationen. Inte enbart den formella sidan av chefskapet, utan även chefen som människa; dennes styrkor och svagheter, inre drivkrafter och yttre press samt chefens blinda fläckar.</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span>I dag är diskursen som betonar chefens och ledarskapets betydelse för anställdas arbetstillfredsställelse och arbetsplatsens välmående stark. Särskilt när vi talar om stress och annan arbetsrelaterad ohälsa. Den starka betoningen på chefens roll riskerar emellertid dölja den arbetstagarroll som Gabarro och Kotter ville stärka. Men för att leda och styra sin chef, måste chefen ge utrymmet och uppmuntran att leda denne.<br /><br />Ärendet för denna essä handlar om det som på engelska benämns algorithmic management. På svenska: algoritmisk ledning och styrning. Tesen är att allt fler arbetstagare kommer att ledas och styras i sitt arbete av AI-teknik i form av algoritmer som leder och fördelar arbetet samt kontrollerar resultatet av arbetets utförande.</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span>Vi ser redan i dag tydliga exempel på algoritmiskt chefskap. Forskarna Mareike Möhlmann och Ola Henfridsson skriver <a href="https://hbr.org/2019/08/what-people-hate-about-being-managed-by-algorithms-according-to-a-study-of-uber-drivers">en artikel</a>, också i Harvard Business Review (190830), om en stor studie av Uberförare och hur dessas arbete leds och styrs av algoritmer.</span><br />
<span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="font-family: georgia, "times new roman", serif;">Uber är en reseförmedlingstjänst som finns i de flesta större städer i hela världen, vars affärsidé är att inte äga några bilar eller ha några anställda chaufförer, utan leverera köruppdrag till frilansande förare. Dessa köruppdrag bestäms av olika algoritmer i Ubers plattform; vem som får en viss körning, priset för resan samt vilken reserutt föraren måste köra.</span><br />
<span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="font-family: georgia, "times new roman", serif;">I samarbete med två andra forskare, studerade Möhlmann och Henfridsson Uberchaufförer i London och New York genom att intervjua förare, observera dem under köruppdragen, analysera olika nätforum för Uberförare samt analysera mediebevakningen av Uber.</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span class="Apple-tab-span" style="white-space: pre;"> </span><br />Uberförare avskyr i tre väsentliga avseenden att ledas och styras av algoritmer. Den första avskyn gäller den konstanta övervakningen. Så fort en Uberförare loggar in på Uberappen för att kunna få uppdrag, övervakas och granskas förarna in i minsta detalj. Via gps-teknik vet algoritmerna var förarna befinner sig, algoritmerna avgör vilken Uberförare som ska få ett visst köruppdrag samt vilken rutt som föraren måste ta.</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span>Om föraren exempelvis väljer en annan rutt än algoritmerna bestämt, kan föraren bli bestraffad och i värsta fall bannlyst som förare vid Uber. Särskilt frustrerande upplever förarna att ständigt bli utvärderade av kunderna, då utvärderingarna ligger till grund för algoritmernas val av förare till uppdragen.</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span>Den andra avskyn handlar om bristen på transparens. Uberappens algoritmer lär sig hela tiden allt mer om varje förare, medan förarna vet inget om algoritmerna, hur de är uppbyggda, vilka beslutskriterier som används, vilken betydelse utvärderingarna har och logiken bakom algoritmernas beslut – det vill säga rationaliteten bakom algoritmernas ledning och styrning av arbetet.</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span>Den tredje avskyn benämner Möhlmann och Henfridsson som dehumanisering. Förarna upplever isolering; de har inga kollegor att vara sociala med, inga sociala grupperingar att tillhöra. Förarna saknar även möjligheten att bygga upp någon form av en relation med en chef.</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span>Förarna kanaliserar sin frustration av att styras av algoritmer genom att bli politiska; genom att gå samman i olika forum för att diskutera sina problem och olika sätt att påverka sin situation: En form av fackförening för denna form av uppdragstagare.<br /><span class="Apple-tab-span" style="white-space: pre;"> </span><br />Oavsett om företaget heter Uber eller något annat, formulerar Möhlmann och Henfridsson fyra förslag till företag som använder sig av algoritmiskt chefskap. Det första förslaget är att dela information om hur algoritmerna är uppbyggda, så att arbetstagarna förstår rationaliteten bakom algoritmernas beslut.</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span>Det andra förslaget är att välkomna återkoppling från förarna till algoritmernas utformning. Det tredje förslaget är att bygga in mänskliga kontakter i förarnas arbetssituation, så att algoritmen inte är den enda kontaktytan.</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span>Det fjärde förslaget är att skapa tillit till företaget i form av förmåner som normalt tillkommer anställda; exempelvis sjuk- och föräldraförsäkring.<br /><br />Det finns god anledning att applicera Gabarro och Kotters studier från 80-talet på arbetsplatser med algoritmiskt chefskap. Vad Uberförarna saknar är möjligheten att leda och styra sin chef, eftersom algoritmerna inte är kommunikativa eller påverkbara.</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span>Vad algoritmerna i sin chefsroll går miste om är viktig information från förarna som kan förbättra algoritmernas olika beslut och hur förarnas kommunikation och relation till sina chefer ska kunna utvecklas.</span>P O Ågrenhttp://www.blogger.com/profile/02467235744041159867noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-12961775.post-12385491566620422252019-11-01T08:30:00.000+01:002019-11-14T12:24:10.938+01:00Vill vi verkligen chatta med de döda?<span style="font-family: Helvetica;"><span style="font-family: Georgia, Times New Roman, serif; font-size: 12px;">Kultursidan Västerbottens-Kuriren 191101</span></span><br />
<span style="font-family: Georgia, Times New Roman, serif;"><span style="font-family: Georgia, Times New Roman, serif;"><br class="" style="font-family: Helvetica; font-size: 12px;" /></span>
<span style="font-family: Georgia, Times New Roman, serif; font-size: 12px;">”Death is not the end”, sjöng Bob Dylan i låten med samma namn från 1988. Vi blir särskilt påminda om detta denna tiden på året, när allhelgonahelgen inträffar. Traditionen bjuder att särskilt minnas våra döda släktingar och vänner under denna helg. På så sätt lever de döda kvar i våra minnen.</span></span><br />
<span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;">I framtiden kommer vi sannolikt att ges möjlighet att besluta om vi inte enbart vill minnas våra döda, utan även träffa och samtala med deras virtuella jag efter döden. Med AI-teknik och självlärande algoritmer skulle en död människa kunna uppstå i form av en chattbot.</span><br />
<span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;">Jag läser </span><a href="https://qz.com/896207/death-technology-will-allow-grieving-people-to-bring-back-their-loved-ones-from-the-dead-digitally/" style="font-family: Georgia, "Times New Roman", serif;">en artikel </a><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;">i nättidskriften Quartz om Hossein Rahnama, knuten till MIT Media Lab, som forskar om företeelsen augmented eternity. Augmented reality är ett etablerat begrepp och betyder ungefär förstärkt verklighet, som skapas genom att mixa virtuella och fysiska miljöer. Augmented eternity är inte etablerat, mig veterligt, men skulle kunna översättas till förstärkt evighet.</span><br />
<span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;">Rahnama menar att när människor har genererat biljoners miljarders gigabytes av personlig interaktion på nätet genom mejl, texter och bilder i sociala medier, bloggar, kommentarsfält, Snapchat, Twitter, Facebook till enorma digitala arkiv, bör vi kunna använda dessa data i neurala nätverk.</span><br />
<span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;">Sådana neurala nätverk förstår språk liksom språkliga mönster och kan generera ny information baserat på sina digitala arkiv. Enklare uttryckt: Denna AI-teknik skulle med hjälp av en död persons digitala arkiv över personens nätinteraktioner med stor likhet kunna samtala som den döda personen.</span><br />
<span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;">En chattbot vars sätt att prata, uttryck, åsikter, temperament etc skulle vara oskiljaktigt från den döda personens kommunikation. Frågan är om vi vill samtala med människor efter deras död?</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><br class="" style="font-family: Helvetica; font-size: 12px;" /></span>
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif; font-size: 12px;">Eugenia Kuyda är en AI-entreprenör i Silicon Valley som vill det. Hennes bästa vän, Roman Mazurenko, avled 2015 i en bilolycka. I sorgen och saknaden efter honom skapade hon en chatbot i hans namn, som också finns som app att ladda ned. </span><br />
<span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;">Eugenia Kuyda gjorde inte detta utan vånda. Det underlättade att Roman Mazurenko var själv tekniskt fascinerad av digitalt liv och död. Men ändå, skulle hon lyckas skapa en chattbot som återspeglade hans osäkra framtoning, hans poetiska perspektiv, hans särpräglade form av humor? </span><br />
<span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;">Jag laddade själv ned Roman Mazurenko och chattade med honom, men om man inte kände honom i livet är det naturligtvis omöjligt att bedöma likheten mellan hans digitala efterjag och hans förutvarande, levande jag.</span><br />
<br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif; font-size: 12px;">Betyder denna utveckling att vi måste börja diskutera döda människors rättigheter i större utsträckning? Sedan tidigare finns skydd för döda människor exempelvis inom ramen för förtalslagstiftning. Att peka ut en avliden person som klandervärd eller brottslig kan utgöra grund för förtal.</span><br />
<span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;">Om en avliden persons chattbot kan underlätta för efterlevandes sorgbearbetning kanske vi i framtiden blir tvungna att ta ställning till hur det egna dataarkivet får användas av efterlevande för att skapa chattbotar, precis som vi i dag beslutar om organdonation när vi fortfarande lever.</span><br />
<span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;">Borde även döda människor skyddas av integritetslagar? En GDPR för döda? Vill vi donera vårt personliga dataarkiv till efterlevande, så att de kan prata med oss efter döden?</span>P O Ågrenhttp://www.blogger.com/profile/02467235744041159867noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-12961775.post-48964746558393618832019-10-01T08:30:00.000+02:002019-10-04T13:25:59.051+02:00Hur robotsäkrar vi morgondagens medborgare?<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;">Kultursidan Västerbottens-Kuriren 191001</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><br />Under industrialismen har ny teknik utvecklats med det övergripande syftet att stödja eller ersätta mänsklig muskelkraft. Halv- och helautomatiska maskiner har tagit över allt fler arbetsuppgifter i industrin under de senaste århundradena. Det har inneburit att allt fler arbetsuppgifter som tidigare utförts av människor, utförs av maskiner.<br /><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span>Lösningen för människor vars arbetsuppgifter helt eller delvis övertagits av maskiner har oftast varit utbildning till kompetenser och arbetsuppgifter som maskiner ännu inte kan utföra. Eftersom industrirobotar främst kan överta manuellt och rutinbaserat arbete, utbildar man sig i motsatt riktning; till kognitivt och icke-rutinbaserat arbete.<br /><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span>Nu när AI och dess främsta teknik i form av maskininlärning rullar in i samhället väcks frågorna på nytt: Kommer AI att överta arbetsuppgifter som vi trott enbart människor kan utföra? Kommer utbildning att fortsatt vara lösningen för de människor vars arbetsuppgifter bättre utförs av självlärande datorer?<br /><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span>Frågorna kompliceras en aning av att de arbetsuppgifter som dagens och morgondagens AI-teknik kan utföra bättre än människan återfinns inte alls enbart inom traditionella arbetaryrken i industrier, utan inom tjänstemannayrken och akademiska yrken som vanligtvis kräver högskoleutbildning.<br /><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span>Läkare, tandläkare, jurister, ekonomer, lärare – inom de allra flesta yrkesområden som vi tidigare uppfattat som kognitivt krävande med små förutsättningar att automatiseras, kommer AI-teknik att kunna utföra många arbetsuppgifter. Är lösningen för människor inom dessa kognitiva yrken att utbilda sig ytterligare? I så fall, vilka kunskaper och färdigheter kommer att bli viktigare i framtiden, givet utvecklingen av AI?<br /><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span>Frågan för denna essä är hur den högre utbildningen vid högskolor och universitet kan göras robotsäkrad. Med andra ord: Hur ska högskoleutbildning utformas för att människor inte med enkelhet ska kunna ersättas av självlärande datorer i sina framtida yrken?<br /><br />Frågan diskuteras ingående i en bok av Joseph E. Aoun med titeln <a href="https://mitpress.mit.edu/books/robot-proof">Robot-Proof. Higher Education in the Age of Artificial Intelligence</a> (2018). Aoun har en lång erfarenhet av forskning och undervisning, men det är främst hans erfarenhet som akademisk ledare som formar det helikopterperspektiv som boken antar.<br /><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span>Han delar in den framtida högre utbildningen i de för svenska förhållanden välkända kategorierna kunskap (knowledge) och kognitiva förmågor (cognitive capacities).<br /><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span>Tre kunskapsområden framträder som kritiska: Kunskaper om teknik, om data och om människor. Teknikkunskap fokuserar framför allt programmering, vilket förutsätter kunskaper i matematik och logik. Eftersom programkod är det digitala lingua franca, menar Aoun att vi behöver behärska detta språk för att förstå datorerna.<br /><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span>Kunskap om data innebär i dessa big data-tider att förstå hur man kan utvinna kunskaper från de stora och växande aggregaten av data som samlas och lagras i samhället. Den kunskap som medger analyser av stora datamängder så att världen blir begripligare är en robotsäkrad kunskap.<br /><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span>Kunskap om människor, såväl beteendevetenskaper som humaniora, ger beredskap att agera i sociala miljöer, att kommunicera, att samarbeta med såväl människor som robotar. Konstvetenskap, design, historia, kulturvetenskap med mera.<br /><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span>Ett skäl till denna kombination av kunskaper är att Aoun föreställer sig att vi kommer att samarbeta med robotar i framtiden. Inte att använda dem som ersättningsverktyg. Inte att dela upp arbetsuppgifter i robotuppgifter vs människouppgifter.<br /><br />De kognitiva förmågorna Aoun ser som kritiska för en robotsäkrad framtid är fyra: Kritiskt tänkande, systemtänkande, entreprenörskap och kulturell smidighet. Att tänka kritiskt är förmågan att på djupet kunna analysera idéer och förstå hur dessa kan realiseras så att mervärde kan skapas. Och förstå varför vissa idéer aldrig bör realiseras.<br /><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span>Systemtänkande är förmågan att anlägga ett flertal perspektiv på ett problem. Motsatsen är stuprörstänkande, där man enbart kan anlägga ett perspektiv. Systemtänkandet som förmåga växer med bredden av kunskaper.<br /><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span>Med entreprenörskap avses förmågan att skapa nya jobb som också efterfrågas. Det har hävdats att en väsentlig andel av de som är barn i dag kommer att ha arbeten som inte ännu har uppfunnits. Och det är främst entreprenörerna – de som klarar av att se AI och ny teknik som en resurs för jobbskapande i stället för ett hot – som kommer att stå för jobbevolutionen.<br /><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span>Att kunna vara kulturellt smidig är förmågan att verka i många olika kulturella sammanhang, att förstå grundläggande sociala koder, såväl i det lilla (t ex olika arbetsplatskulturer) som i det stora (t ex i olika länders kulturer).<br /><br />Joseph Aoun diskuterar även hur den högre utbildningen bör utformas för att åstadkomma dessa robotsäkra kunskaper och färdigheter. Den huvudsakliga metoden är erfarenhetslärande (experiential learning); en metod där studenten systematiskt växlar mellan teoretisk kunskapsinhämtning och att göra egna erfarenheter i praktiska projekt.<br /><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span>Denna metod förutsätter att universiteten allt mer samarbetar med aktörer utanför universiteten, så att studenter ges erfarenheter att reflektera över.<br /><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span>En annan förutsättning för robotsäkrade kunskaper och färdigheter är livslångt lärande. Det går inte att ta sin treåriga universitetsexamen i tjugofemårsåldern och tro att dessa kunskaper räcker livet ut. Men detta förutsätter att universiteten också kan skapa utbildningar för människor i olika faser av såväl arbetsliv som liv.<span class="Apple-tab-span" style="white-space: pre;"> </span><br /><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span>Oavsett om vi finner Aouns idéer om robotsäkra kunskaper och färdigheter i högre utbildning tillräckliga, är det av vikt att universiteten utformar utbildning för ett arbetsliv med snabb AI-teknisk utveckling.<br /><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span>Den ultimata robotsäkrade personen är den som förmår leda och styra sig själv i samverkan med AI-teknik under ett livslångt lärande. Den personen måste universiteten bidra till att forma.</span>P O Ågrenhttp://www.blogger.com/profile/02467235744041159867noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-12961775.post-524302195661540272019-09-21T08:30:00.000+02:002019-10-04T13:21:00.251+02:00Jämlika utsläpp - en möjlig framtidsväg<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;">Kultursidan Västerbottens-Kuriren 190921</span><br />
<div>
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><br /></span></div>
<div>
<div class="" style="font-stretch: normal; line-height: normal; margin: 0px;">
<span class="" style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;">Ett intressant kunskapsområde som behandlar klimatfrågor är miljöetik. Olle Torpman är lektor i filosofi vid Stockholms universitet och knuten till Institutet för framtidsstudier och har specialiserat sig på moralfilosofiska frågor inom klimatområdet. </span><br />
<span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="font-family: georgia, "times new roman", serif;">Om naturvetenskaperna beskriver klimatet och gör vissa prognoser, är det moralfilosofins uppgift att formulera vilka åtgärder som bör företas, samt hur dessa åtgärder kan rättfärdigas moraliskt. </span><br />
<span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="font-family: georgia, "times new roman", serif;">I sin senaste </span><a href="https://link.springer.com/article/10.1007/s10677-019-10016-8" style="font-family: georgia, "times new roman", serif;">artikel</a><span style="font-family: georgia, "times new roman", serif;"> i tidskriften Ethical Theory and Moral Practice (2019) undersöker Torpman om Emission Egalitarianism är en moraliskt och praktiskt försvarbar metod för att begränsa koldioxidutsläpp. Emission Egalitarianism betyder ungefär jämlika utsläpp (av koldioxid), eller egalitära emissioner.</span><br />
<span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="font-family: georgia, "times new roman", serif;">Utgångspunkten är att atmosfären har en begränsad förmåga att absorbera koldioxid och att denna absorptionsförmåga bör ses som en kollektiv resurs – som vi i dagsläget överskrider med råge. </span><br />
<span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="font-family: georgia, "times new roman", serif;">Ett sätt att nå en jämvikt mellan människors utsläpp av koldioxid och atmosfärens absorptionsförmåga är att varje människa ges rätten att släppa ut enbart så mycket koldioxid som utgör denna människas andel av vad atmosfären klarar av att absorbera. Den totala mängden koldioxid som atmosfären klarar av dividerat med antalet människor på jorden ger varje människa en koldioxidandel.</span></div>
<div class="" style="font-stretch: normal; line-height: normal; min-height: 12px;">
<span class="" style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span class="Apple-tab-span" style="white-space: pre;"> </span></span></div>
<div class="" style="font-stretch: normal; line-height: normal; margin: 0px;">
<span class="" style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;">Diskussionen kring egalitära emissioner är inte ny. Det finns ett flertal argument mot denna åtgärd, argument som Torpman redovisar och argumenterar mot på ett synnerligen läsvärt sätt. </span><br />
<span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="font-family: georgia, "times new roman", serif;">Det har argumenterats från ett libertariansk perspektiv att någon form av privatägande av atmosfären är omöjligt, men Torpman menar att det inte handlar om att äga en andel av atmosfären, utan skapa ett rättvist utnyttjande av en resurs.</span><br />
<span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="font-family: georgia, "times new roman", serif;">Från ett utilitaristiskt perspektiv anförs att det vore bättre med en ojämlik fördelning av utsläpp, eftersom olika delar av världen helt enkelt är olika, har olika förutsättningar, har olika behov. Torpman menar att det är inget som hindrar att människor handlar med sina utsläppsrätter, så länge inte atmosfärens kapacitet överskrids.</span><br />
<span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="font-family: georgia, "times new roman", serif;">Torpman lägger också vikt vid ett rättviseetiskt perspektiv. Han menar att ett system med egalitära emissioner klarar det kantianska testet, det vill säga Kants moraliska imperativ: att alltid handla på ett sätt som kan upphöjas till en allmän lag. </span></div>
<div class="" style="font-stretch: normal; line-height: normal; margin: 0px; min-height: 12px;">
<span class="" style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><br class="" /></span></div>
<div class="" style="font-stretch: normal; line-height: normal; margin: 0px;">
<span class="" style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;">Är egalitära emissioner praktiskt genomförbart? Ja, svarar Torpman. Även om det kan vara svårt att beräkna atmosfärens kapacitet att ta upp koldioxid, beroende på skogars och sjöars upptagningsförmåga samt befolkningsmängdens variation, kan och bör det göras. Vilken metod vi än väljer för att reducera globala koldioxidutsläpp måste hantera liknande problem.</span><br />
<span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="font-family: georgia, "times new roman", serif;">Kommer egalitära emissioner att accepteras även av rika länder med stora utsläpp per capita, där ekonomisk tillväxt är beroende av utsläpp? Torpman menar att detta skulle sätta fart på teknikutveckling och annan utveckling för att minska utsläppen. Dessutom kan man köpa och sälja utsläppsrätter också mellan nationer. </span><br />
<span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="font-family: georgia, "times new roman", serif;">Vad Torpman inte belyser i sin artikel om egalitära emissioner är den kontrollapparat av individers handlingar som genererar koldioxidutsläpp. En sak är att beräkna hur många kilo koldioxid varje individ får släppa ut. En helt annan sak är att övervaka och kontrollera individers utsläpp.</span><br />
<span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="font-family: georgia, "times new roman", serif;">Därmed måste vi även i klimatfrågan väga integritetsskydd mot övervakning och kontroll.</span></div>
<br /></div>
P O Ågrenhttp://www.blogger.com/profile/02467235744041159867noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-12961775.post-64124161418769545392019-08-31T09:00:00.000+02:002019-09-09T09:10:06.817+02:00Ansiktet som GDPR:s moraliska grund<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;">Kultursidan Västerbottens-Kuriren 190831</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><br /></span>
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;">I början av året kunde vi läsa om Skellefteå kommuns pilotförsök med ansiktsigenkänning på en gymnasieskola. Med syftet att öka effektiviteten i den närvaronotering som lärare är skyldiga att göra, infördes kameror som automatiskt identifierade elever när de gick in i ett klassrum.</span><br />
<span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="font-family: georgia, "times new roman", serif;">Det var frivilligt för eleverna att delta i pilotförsöket och man inhämtade samtycke från både elever och deras föräldrar. Därmed ansåg kommunen ha uppfyllt kraven som den integritetslag som populärt benämns GDPR kräver.</span><br />
<span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="font-family: georgia, "times new roman", serif;">Efter det mediala genomslaget, inledde Datainspektionen ett tillsynsärende för att undersöka om ansiktsigenkänning för närvaroregistrering är förenligt med GDPR. Resultatet av tillsynen <a href="https://www.datainspektionen.se/nyheter/sanktionsavgift-for-ansiktsigenkanning-i-skola/">publicerades nyligen</a> (190820): Detta pilotförsök bryter mot GDPR i tre avseenden och kommunen tilldöms en sanktionsavgift om 200 000 kr.</span><br />
<span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="font-family: georgia, "times new roman", serif;">För det första menar Datainspektionen att ansiktsigenkänning är en personuppgiftsbehandling som är integritetskränkande och innehåller fler personuppgifter än vad som är nödvändigt för närvarokontroll.</span><br />
<span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="font-family: georgia, "times new roman", serif;">För det andra är biometriska personuppgifter (såsom ansiktsbilder, fingeravtryck etc) känsliga personuppgifter, som kräver ett giltigt undantag för att behandla sådana. Något sådant undantag har inte kommunen.</span><br />
<span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="font-family: georgia, "times new roman", serif;">För det tredje har kommunen inte gjort en tillräcklig konsekvensbedömning av denna form av teknikstödd närvarokontroll.</span><br />
<span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="font-family: georgia, "times new roman", serif;">Att kommunen har inhämtat samtycke från elever och målsmän räcker inte för att ha en laglig grund för denna form av närvaroregistrering, eftersom eleverna står i beroendeställning till skolan med avseende på betygsättning, studiemedel, utbildning med mera.</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><br /></span>
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;">Detta är ett utmärkt exempel på att GDPR inte enbart handlar om lagrum och paragrafer som måste efterlevas, utan om att integritetslagstiftning i väsentlig utsträckning bygger på moralfilosofisk grund.</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span>Med stöd i Emmanuel Levinas moralfilosofi har Zygmunt Bauman undersökt ansiktets betydelse för moralen, särskilt i boken Postmodern etik. Grunden för människans moral, menar Bauman, är Den Andre, medmänniskan.</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span>Att vara moralisk är att ta ansvar för den Andre, redan innan den Andre har uttalat något behov. Men den Andre avgör inte vilket ansvar jag bör ta. Jag avgör ensam ansvaret. Den Andre är dock inte personen – utan ansiktet. Ansiktet är en auktoritet, menar Bauman.</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><br /></span>
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;">Med ansiktsigenkänning som tekniskt medel för närvaroregistrering som exempel, framstår det som extra tydligt att GDPR bygger på moralfilosofisk grund. Med eleven som Den Andre, är det elevens ansikte som kommunen ska känna ansvar inför.</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span>Inte, som kommunen har argumenterat, inför skolans effektivitetsvinst när det gäller att notera närvaro, med hänvisning till förvaltningslagens krav på effektivitet i offentlig verksamhet.</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span>Integritetslagar som GDPR existerar därför att moralfilosofiska avgöranden är svåra. Och de är svåra därför att vi tränar alldeles för lite på sådana.</span>P O Ågrenhttp://www.blogger.com/profile/02467235744041159867noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-12961775.post-74133306494504895862019-08-26T09:30:00.000+02:002019-09-09T09:14:08.492+02:00Akademiker kunde gott och väl minska sitt flygande<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;">Kultursidan Västerbottens-Kuriren 190826</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><br /></span>
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;">Av Sveriges cirka 50 högskolor och universitet har 36 anslutit sig till <a href="https://www.kth.se/om/miljo-hallbar-utveckling/klimatramverket-1.903489">Klimatramverket</a>. Det är en frivillig sammanslutning som syftar till att implementera klimatstrategier för att minska klimatpåverkan från främst koldioxid i atmosfären. Initiativet kommer från lärosätena själva.</span><br />
<span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;">Lärosätena ska dels genom forskning, utbildning och samverkan bidra med kunskap om klimatpåverkan och hur denna kan reduceras, dels själva reducera sin klimatpåverkan. Tretton områden preciseras: Mat/servering, pendlingsresor, energianvändning i byggnader, avfallshantering, upphandling av varor och tjänster med mera.</span><br />
<span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;">Liksom tjänsteresor. För högskolor och universitet är flygresor, särskilt långa flygresor, den största källan till utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser.</span><br />
<span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;">Samtidigt är detta det område lärosätena ser som den främsta utmaningen att hantera, eftersom ”minskat resande kan stå i konflikt med internationell meritering för forskare, och eftersom sektorn arbetar aktivt för att öka internationalisering och samverkan” (</span><a href="https://www.kth.se/polopoly_fs/1.912591.1560954875!/190523%20Klimatramverk_V%C3%A4gledning_SV2.pdf" style="font-family: georgia, "times new roman", serif;">Klimatramverket – vägledning</a><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;">, 2019).</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><br />Frågan är hur stor den utmaningen är. Vad vet vi från forskning om flygresandets betydelse för forskares meritering? Inte mycket, enligt en forskarkvartett vid British Columbia, som har publicerat <a href="https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0959652619311862">en studie i tidskriften Journal of Cleaner Production </a>(2019). De menar att det inte finns någon vetenskaplig studie som utvärderar flygresandets betydelse för akademisk framgång.</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span>Denna kvartett har studerat mer än 700 akademiker som reser i tjänsten för att utröna vilken betydelse flygresandet har för deras karriärer. Forskarna finner att ju längre tid akademiker har varit verksamma, desto mer flyger de. Vilket inte låter så märkligt.</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span>Däremot finner forskarna ingen relation alls mellan mängden flygresor och akademikernas produktivitet (som mäts i vetenskapliga publiceringar). Antalet flygresor till konferenser och liknande sammankomster betyder inget för deras forskningsmeritering.</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span>I artikelns slutsatser framhålls bland annat att akademiker gott och väl kan minska sitt flygande utan att behöva göra några karriärmässiga uppoffringar och därmed kan de utgöra förebilder i samhället.</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><br /></span>
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;">Utifrån denna studie borde inte de svenska lärosätena i Klimatramverket uppfatta så stor konflikt mellan att reducera flygandet och forskares meritering.</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span>Det går alldeles utmärkt att skapa incitament – som exempelvis krav på CO2-redovisning, kräva explicita motiveringar av flygresor och/eller interna flygskatter etc – för att minska lärosätenas klimatavtryck.</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span>Som en avslutande påminnelse: En av historiens mest kända filosofer, Immanuel Kant, lämnade aldrig Königsberg. Och hans karriär var ju lysande.</span>P O Ågrenhttp://www.blogger.com/profile/02467235744041159867noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-12961775.post-90138283244918951712019-06-21T09:00:00.000+02:002019-07-17T08:21:51.987+02:00Med Chernobyl ser vi igenom glittret<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;">Kultursidan Västerbottens-Kuriren 190621</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><br /></span>
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;">Månlandningen för femtio år sedan utgör en milstolpe i den teknikoptimistiska eran. Allt sedan idépaketet om det moderna projektet formulerades har utvecklingsoptimismen existerat som den allra mest centrala idén. Till varje problemsituation – vare sig den är av social, moralisk, politisk eller miljömässig karaktär – sätter människan sin tillit till ny teknik eller utveckling av befintlig teknik.</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span>När detta skrivs har jag sett fyra avsnitt av teveserien Chernobyl. Ingen teveserie har nått så hög ranking av tittarna på filmdatabasen IMDB. 9,7 av 10. Inte ens Game of Thrones når dit, trots den enorma mediala haussen. Lysande skådespeleri av Jared Harris, Stellan Skarsgård, Emily Watson med flera. Och glimrande regi av Johan Renck, förr känd som Stakka Bo, som inledde sin karriär som musikvideoproducent.</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span>Chernobyl handlar alltså om kärnkraftsolyckan i Tjernobyl, Ukraina, 1986. I Sverige fick vi lära oss en måttenhet vi inte tidigare behövt i praktiken. Becquerel. Ett mått på radioaktivt sönderfall. Det uppmättes i svamp, bär, kött från vilda djur. Särskilt östra Sverige var drabbat, särskilt Gävletrakten.</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span>Det var länge sedan en teveserie har skrämt mig så infernaliskt som Chernobyl. På allvar, alltså. Jag känner ren skräck. Den enda teveserie som kommer i närheten av genererad rädsla är Twin Peaks, men av helt andra skäl. Förutom att Chernobyl är magnifik i visualiseringen av olyckan – elden, ljuset, dammet, nedfallande partiklar – är den magnifik i gestaltningen av den sovjetiska politiska eran.<br /><span class="Apple-tab-span" style="white-space: pre;"> </span><br />Det är främst fyra saker i serien som skrämmer livet ur mig. Jag ska försöka gestalta dessa med begreppen known knowns, unknown knowns, known unknowns och unknown unknowns. På svenska: det vi vet att vi vet, det vi inte vet att vi vet, det vi vet att vi inte vet och det vi inte vet att vi inte vet.</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span>Vad man i serien Chernobyl visste att man visste, var hur kärnkraftverket fungerade, att det fanns säkerhetssystem, att ett haveri och explosion inte kunde inträffa. Detta är särskilt snyggt gestaltat i det krismöte där president Gorbatjov och övriga staben informeras om vad som hänt, vilka följder som rimligen kommer att uppstå och vilka åtgärder som måste vidtas. Det som skrämmer mig är att den politiska ledningen vidhöll positionen known knowns inför omvärlden, i stället för att erkänna och informera omvärlden om att det som de visste inte kunde hända hade hänt.</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span>Vad man inte visste att man visste, var hur människor påverkas och ser ut efter att ha utsatts för extremt höga doser av radioaktiv strålning. Hur de dör. Hur de plågas innan döden. I teorin visste man. I Chernobyl får vi se dem. Det som skrämmer mig allra mest är att man inte hade någon beredskap för dödshjälp. När smärtorna är så enorma att inte ens stora morfinmängder lindrar, och utgången är hundraprocentig död, måste vi kunna erbjuda hjälp att dö innan de värsta plågorna.</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span>Vad man visste att man inte visste gestaltas i den scen där invånarna – främst kvinnor och barn – i det närmsta samhället går ut för att beskåda infernot. Ljussättningen är magnifik. Sotflagor singlar ned från skyn, landar på kläder, ansikten. Vad befolkningen inte visste, var att det som föll var radioaktivt och livsfarligt. Det visste den politiska ledningen, men såg inga skäl att hålla befolkningen utbildad. Det som skrämmer mig här är den totalitära idén om att medvetet hålla människor i okunskap.</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span>Vad som i Chernobyl kan tolkas som något man inte visste att man inte visste, är det som skrämmer mig allra mest. Flera gånger i varje avsnitt ställs den centrala frågan till kärnfysiker, ingenjörer, operatörer: Hur är det möjligt att ett kärnkraftverk av den typ som fanns i Tjernobyl kunde explodera? Svaret: Det vet vi inte. Det ska inte vara möjligt.<br /><span class="Apple-tab-span" style="white-space: pre;"> </span><br />Det finns en odelbar symbios mellan kärnkraft för att utvinna energi för elektricitet och kärnkraft för att utvinna energi för explosion. När Robert Oppenheimer, som ledde Manhattanprojektet med syftet att konstruera atombomben, bevittnade den första stora provsprängningen 1945, tänkte han på ett citat från den hinduiska texten Bhagavadgita. Detta citat återger Oppenheimer i en intervju från 1965 och kan ses på YouTube.</span><br />
<blockquote class="tr_bq">
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;">”We knew the world would not be the same. A few people laughed... A few people cried... Most people were silent. I remembered the line from the Hindu scripture the Bhagavad Gita; Vishnu is trying to persuade the prince that he should do his duty, and to impress him takes on his multi-armed form, and says, ’Now I am become death, the destroyer of worlds’. I suppose we all thought that, one way or another.”</span></blockquote>
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;">Såväl kärnkraft som atombomben är uttryck för teknikoptimism. Fysikern Freeman Dyson, som också deltog i utvecklingen av atombomben, har sagt att han kände ”glittret från atombomben”. Oemotståndligt. Åtminstone för en vetenskapsman. Att släppa lös energin i atombomben, att se sprängkraften i verkligheten – det ger människor en illusion av oändlig makt.</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span>Detta är vad som sker när teknikoptimism kompletteras med vad jag kallar teknikarrogans. Arrogansen består i att teknikoptimisten vägrar se några andra lösningar på olika samhällsproblem än utveckling av ny teknik. Samt att de problem som den nya tekniken genererar enbart kan lösas med ny teknik.</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span>Glittret lyser som en aura runt teknikoptimister – de som vet att de vet, de som har internaliserat known knowns som enda kunskapskategori. För oss som är också har de tre övriga kunskapskategorierna internaliserade gäller att tränga igenom glittret och så frön av tvivel.</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span>Den ultimata, teknikskeptiska frågan teveserien Chernobyl ställer är: Vad är det vi i dag inte vet att vi inte vet om kärnkraft? Kommer vi en dag i framtiden att ställa oss frågan: Hur kan detta inträffa? Och inte har något annat svar än det som ges i Chernobyl: Det vet vi inte. Det ska inte vara möjligt.</span>P O Ågrenhttp://www.blogger.com/profile/02467235744041159867noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-12961775.post-24020644800059584852019-06-14T09:00:00.000+02:002019-07-25T10:54:56.795+02:00Minskad rättslig transparens i Frankrike<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;">Kultursidan Västerbottens-Kuriren 190614</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="font-family: "georgia" ,;"><br /></span></span>
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="font-family: "georgia" ,;">Artificial Lawyer är benämningen på en plattform för jurister med syftet att bidra till bättre och effektivare rättsprocesser med hjälp av digital teknik. Den 4/6 publiceras där en intressant </span><b style="font-family: georgia, ";"><a href="https://www.artificiallawyer.com/2019/06/04/france-bans-judge-analytics-5-years-in-prison-for-rule-breakers/">artikel</a></b><span style="font-family: "georgia" ,;"> om en ny lag som beslutats gälla i Frankrike. Där står (i min översättning från den engelska artikeln):</span></span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white;"> </span><span style="background-color: white;"> </span><span style="font-family: "georgia";">”Identitetsuppgifter för domare och medlemmar av domstolen får inte återanvändas med syftet eller effekten att utvärdera, analysera, jämföra eller förutsäga deras faktiska eller påstådda professionella praxis.”</span></span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white;"> </span><span style="background-color: white;"> </span><span style="font-family: "georgia";">Straffet för ett brott mot denna lag är fastställt till fem års fängelse.</span></span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white;"> </span><span style="background-color: white;"> </span><span style="font-family: "georgia";">Med andra ord, den franska lagstiftaren vill inte att dataanalytiker ska kunna samla in data från olika domstolar och rättsfall för att undersöka om det finns mönster eller korrelationer mellan olika faktorer.</span></span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white;"> </span><span style="background-color: white;"> </span><span style="font-family: "georgia";">Detta tolkar jag som en reaktion mot den big data-trend som innebär att analysera stora datamängder för att finna just korrelationer och mönster som är svåra att upptäcka i enskilda fall.</span></span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white;"> </span></span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white;"> </span><span style="background-color: white;"> </span><span style="font-family: "georgia";">Visst, avidentifierade domar och protokoll från rättsprocesser kan i sig ge intressanta analysresultat, men frågan är varför det är så viktigt att dessa analyser inte får innefatta de människor som fattat så viktiga beslut som kan frihetsberöva människor i flera år.</span></span><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white;"> </span><span style="background-color: white;"> </span><span style="font-family: "georgia";">Varför är det viktigt att kriminalisera den som analyserar hur olika domare tänker kring olika delar av rättssystemet, såsom det kommer till uttryck i rättsliga beslut? Varför är inte transparens viktigt i detta avseende?</span></span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white;"> </span><span style="background-color: white;"> </span><span style="font-family: "georgia";">När vi i AI- och big data-sammanhang snarare bör arbeta för en ökad transparens, går Frankrike i detta fallet i motsatt riktning. Det är märkligt.</span></span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white;"> </span><span style="background-color: white;"> </span><span style="font-family: "georgia";">Förhoppningsvis utgör offentlighetsprincipen ett hinder för att stifta dylika lagar i Sverige.</span></span>P O Ågrenhttp://www.blogger.com/profile/02467235744041159867noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-12961775.post-80564515198585727312019-03-29T08:30:00.000+01:002019-03-31T17:03:02.984+02:00Ser AI människan?<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;">Kultursidan Västerbottens-Kuriren 190329</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><br />Ett av de allra största problemen inom AI-området i dag är hur algoritmer kan konstrueras så fritt som möjligt från fördomar för att minimera diskriminering av människor. Problemet är stort, därför att självlärande algoritmer återfinns i allt fler sammanhang av allt större betydelse för oss människor.</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span>Det ultimata exemplet är sådan AI-teknik som måste kunna känna igen människor i fysiska miljöer för att kunna agera på ett korrekt sätt. Tänk miljöer där både robotar och människor befinner sig. Robotarnas sensorer måste kunna skilja på människor och andra föremål för att inte skada människor.</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span>En självkörande bil är en form av robot med självlärande algoritmer som registrerar sin omgivning med sensorer, kameror, mikrofoner och lär sig hur bilen ska agera i olika situationer där människor rör sig.</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span>Därför har en forskargrupp i USA studerat i vilken utsträckning så kallade objektdetekteringssystem som finns i självkörande bilar kan urskilja såväl trafikmärken som medtrafikanter. Särskilt viktigt är det för sådana bilar att urskilja oskyddade människor som går längs eller korsar vägar.</span><br />
<span style="font-family: georgia, "times new roman", serif;"><br /></span>
<span style="font-family: georgia, "times new roman", serif;">I en förhandspublicerad rapport i databasen Arxiv redovisar forskarna en undersökning om människors hudfärg har betydelse för sensorernas möjlighet att upptäcka fotgängare. Studien visar att standardmodeller som används i AI-teknik för att urskilja människor har lättare att upptäcka människor med ljus hy än människor med mörk hy.</span><br />
<span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="font-family: georgia, "times new roman", serif;">Om självkörande bilar utrustas med sådana detekteringssystem som undersöktes i studien, så skulle risken för mörkhyade människor att råka ut för olyckor vara betydligt större än för ljushyade.</span><br />
<span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="font-family: georgia, "times new roman", serif;">Detta är ändå enbart ett exempel på hur viktigt det är att testa AI-system och självlärande algoritmer för fördomar och diskriminerande beteenden innan systemen tas i bruk och får reella konsekvenser. Med dödlig utgång, i värsta fall.</span>P O Ågrenhttp://www.blogger.com/profile/02467235744041159867noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-12961775.post-40832259574693203932019-03-19T08:30:00.000+01:002019-03-31T16:59:50.184+02:00Med mobilen blir vi läsare<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;">Kultursidan Västerbottens-Kuriren 190315</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><br />En av Paul Austers allra bästa noveller heter Why Write från 1996. Paul Auster är åtta år och baseball är livets högsta. Toppspelarna dyrkas. En kväll går han med sina föräldrar på en baseballmatch och efter matchen lyckas han träffa sitt lags största spelare.</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span>På den tiden ägde en autograf av en idrottshjälte det högsta av värden, och Paul lyckades be spelaren om en. Visst, svarade spelaren, om du har en penna att låna mig. Det hade inte Paul. Inte heller hans föräldrar. Inte heller någon av de vuxna i närheten.</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span>”Ledsen grabben. Utan någon penna kan jag inte ge dig en autograf”, sade spelaren. Pauls förtvivlan kände inga gränser. Tårarna rann. Sedan dess har Paul Auster alltid burit en penna på sig. Inte enbart för eventuella autografers skull.</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span>”Har man en penna i fickan finns det en rimlig chans att en dag bli frestad att använda den. Det var, som jag brukar berätta för mina barn, så jag blev författare”, avslutar Paul Auster novellen.<br /><br />Jag tänker ofta på denna novell och på vad den kan betyda i dag. I helgen är det Littfest. Littfest är en läsningens fest; en fest för oss som har läsarambitioner snarare än författarambitioner. Läsaren behöver ingen penna; läsaren behöver en bok.</span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><br />
<span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="font-family: georgia, "times new roman", serif;">Såväl jag som dagens mobilgeneration bär alltid sin mobiltelefon med sig. Vad är en mobiltelefon? En bok, flera böcker, ett bibliotek. Genom att alltid bära mobiltelefonen på sig läser jag i varje situation; när någon är sen till ett möte, i väntrum, på caféet. (Just nu: Överstinnan av Rosa Liksom.)</span><br />
<span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="font-family: georgia, "times new roman", serif;">”Har man en mobil i fickan finns det en rimlig chans att man blir frestad att läsa böcker. Det var så jag blev en läsare”, skulle de som växer upp med mobiler i dag kunna berätta för sina barn om några år.</span>P O Ågrenhttp://www.blogger.com/profile/02467235744041159867noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-12961775.post-52799659737837264532019-02-19T09:00:00.000+01:002019-03-01T08:18:05.319+01:00Knuffar för klimatet<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;">Kultursidan Västerbottens-Kuriren 190219</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><br />CBS Wire är en digital tidskrift som ges ut av Copenhagen Business School (CBS). Nyligen (29/1) publicerades en intervju med Louise Thomsen, chef för denna handelshögskolas avdelning för hållbarhetsfrågor, med anledning av en ny policy för flygresor.</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span>Policyn har en karaktär av nudging, där man inte försöker reglera verksamhetens flygresor, utan försöker knuffa personalen att göra val som minskar flygandet.</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span>Policyns rekommendationer, eller knuffar om man så vill, är att när forskare planerar konferenser, seminarier, workshops och liknande bör man överväga om inte videoteknik kan användas för att reducera flygande.</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span>Rekommendationerna syftar inte till att hindra forskare att flyga, utan att få dem att reflektera över värdet av att delta i en viss konferens eller annat forskningsevenemang – och ställa det värdet mot det koldioxidutsläpp som flygresan innebär.</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span>”Vi måste flyga för att göra vårt jobb”, skulle somliga forskare kunna hävda. Thomsen vill utmana den föreställningen, åtminstone genom att tvinga forskare att ställa sig frågan om varje enskild flygresa är nödvändig för arbetets genomförande.</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span>Thomsen menar att en betydande organisation som CBS bör även mäta och bokföra organisationens koldioxidutsläpp. I dag finns webbplatser där man enkelt kan räkna ut flygresors koldioxidutsläpp på individnivå.</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span>Det här är rätt väg att gå. I väntan på att regleringar införs på nationell eller övernationell nivå och för att undvika flygskammande på individnivå, borde stora organisationer, särskilt offentliga, gå i bräschen för att visa hur man arbetar med flygreduktion.</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span>Myndigheter, landsting, kommuner, universitet och stora företag bör parallellt med sina offentliga ekonomiska balansräkningar också visa sina balansräkningar på klimatområdet.</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span>Med en sådan öppenhet blir det möjligt för medarbetare, liksom journalister och medborgare, att ifrågasätta nyttan med alla flygresor.</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span>Och därmed måste varje organisation argumentera för att nyttan med varje flygresa överskrider miljökostnaden för koldioxidutsläppen.</span>P O Ågrenhttp://www.blogger.com/profile/02467235744041159867noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-12961775.post-51473652999092003352019-01-15T09:00:00.000+01:002019-03-01T08:14:29.055+01:00AI kan aldrig bli en sann rockrebell<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;">Kultursidan Västerbottens-Kuriren 190115</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><br /></span>
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;">En av mina musikaliska hjältar, Nick Cave, har startat webbplatsen The Red Hand Files, där man kan ställa frågor till honom och få svar. Nyligen ställdes frågan om Nick tror att artificiell intelligens, AI, någonsin kommer att kunna skriva en bra låt.</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span>Nick Caves svar är såväl vackert som elegant. Nåväl, menar han, visst skulle AI kunna generera musik som är specialgjord för att passa vad en enskild individ vill känna för stunden; glädje, ledsenhet, sexighet, upprymdhet eller vad för känsla som helst.</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span>Men musik får inte reduceras till att enbart tillfredsställa vissa typiska känslor. Musik är mer än så. Ett riktigt stort musikstycke får oss att känna vördnad; vördnad inför våra mänskliga begränsningar.</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span>Riktigt stor musik ska kunna skapa den djärvhet hos oss som behövs för att nå bortom vår föreställda potential; att skapa transcendens, att överskrida våra föreställda kapaciteter.</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span>Visst, säger Nick Cave, en AI kan skapa en lika bra sång som exempelvis Nirvanas och Kurt Cobains låt Smells Like Teen Spirit och generera känslor hos lyssnaren i form av exempelvis upprymdhet och kanske rebelliskhet.</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span>Emellertid känner Nick Cave så mycket mer när han lyssnar på Smells Like Teen Spirit: en alienerad ung mans resa bort från en amerikansk småstad – en man präglad av funktionsvariation och mänsklig begränsning. En ung man som lyckades rikta sin personliga smärta in i en mikrofon och beröra en hel generations hjärtan.</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span>Den kapaciteten har inte AI, hävdar Cave. AI har en obegränsad potential, vilket innebär att AI inte har någon begränsning att överskrida: AI kan därför inte skapa transcendens.</span><br />
<span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="font-family: georgia, "times new roman", serif;">Med mina ord, från min senaste bok 69 teknikfilosofiska fragment: aforismer i informationsåldern: ”Om artificiell intelligens ska kunna överskrida mänsklig intelligens, måste vi bygga in ett visst mått av ignorans i AI-maskinerna.”</span><br />
<span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="font-family: georgia, "times new roman", serif;">Med Nick Caves ord: För att AI ska kunna skapa stor musik, måste vi bygga in tydliga begränsningar i dess kapacitet.</span>P O Ågrenhttp://www.blogger.com/profile/02467235744041159867noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-12961775.post-67441501653961862012019-01-12T08:30:00.000+01:002019-03-31T17:09:45.619+02:00Lär källkritik av unga<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;">Kultursidan Västerbottens-Kuriren 190112</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><br /></span>
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;">I en färsk studie, publicerad i tidskriften Science Advances (190109), har förekomst och spridning av falska nyheter studerats. Under presidentvalskampanjen 2016 analyserade en forskargrupp ett representativt urval Facebookanvändares beteenden.</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span>I denna studie framkommer tre intressanta resultat. Det första är att spridande av falska nyheter sker i relativt låg utsträckning. En majoritet av användarna spred inga falska nyheter alls. Att sprida falska nyheter är mer sällsynt än att sprida autentiska nyheter.</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span>Det andra resultatet är att bland de som de facto spred falska nyheter sympatiserade en majoritet med det republikanska partiet och förespråkade Trump som president. Det, säger författarna, kan bero på att falska nyheter producerades under valkampanjen i högre grad för att stödja Trumps kandidatur.</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span>Som tredje resultat visar studien att de som delar falska nyheter i markant högre grad än andra är äldre människor. Gapet mellan de i åldersgruppen 18-29 år och de i åldersgruppen 65+ år är betydande.</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span>Vad det sista resultatet beror på kan inte utläsas av studien. En hypotes är att skolan – i vart fall den amerikanska – har varit lyckosam med att träna elever och studenter i källkritik, särskilt de källkritiska förmågorna som krävs på internet.</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span>Detta stämmer även med svenska förhållanden. Internetstiftelsens årliga rapport Svenskarna och internet 2018 visar att en stor andel unga internetanvändare har fått utbildning i källkritik, men att andelen minskar markant med stigande ålder.</span><br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span><span style="background-color: white; font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"> </span>Vad orsaken än är, så finns det anledning att träna även den äldre befolkningen i källkritik.</span>P O Ågrenhttp://www.blogger.com/profile/02467235744041159867noreply@blogger.com0