Kultursidan Västerbottens-Kuriren 140610
Alla dessa ismer. Kategorin ideologier torde innefatta flest ismer, från klassikerna liberalism, kommunism och konservatism, till något nyare anarkokapitalism och ekofeminism. Ismer finns även i religionens värld: polyteism, monoteism och ateism, liksom protestantism och katolicism.
Liksom inom patologin och psykologin: alkoholism och narcissism. Och som förhållningssätt till världen: optimism och pessimism. För att inte tala om filosofins ismer: positivism, postmodernism och pragmatism. Som sista exempel estetikens ismer: impressionism, kubism och realism.
Ovanstående är självfallet bara ett axplock av såväl ismer som kategorier av ismer. Enligt Wikipedia finns 936 ord som slutar på -ism i Svenska Akademins Ordbok. Inom IT-området har dock ismer lyst med sin frånvaro, förutom några ord som har sammansatts av teknik och etablerade ismer, som exempelvis teknikdeterminism.
Detta antal utökas nu när Pelle Snickars publicerar sin nya bok Digitalism (Volante, 2014). Det är säkert fler än jag som följer Pelle Snickars initierade recensioner, understreckare och andra texter i SvD:s kulturdel, kring informationsteknikens betydelse för kulturen, samhället, media, journalistiken och biblioteken.
Ofta det sistnämnda, eftersom han under ett antal år var forskningschef på Kungliga Biblioteket. Från 2014 är Pelle Snickars professor i media- och kommunikationsvetenskap med inriktning mot digital humaniora vid Umeå universitet.
Digitalism är skriven i samma anda som hans kulturartiklar; hög tillgänglighet, med sikte på en bredare målgrupp än akademin. Här finns inte ens en notapparat med litteraturhänvisningar, utan enbart en kommenterad litteraturlista.
Snickars hänför termen digitalism till ideologierna; en "sociokulturell och ekonomisk vurm för i princip allt digitalt", skriver han. Jag uppfattar dock inte boken som en undersökning av digitalismens ideologi, utan av de väsentliga förändringar som utgör konsekvenser av digitalism. För denna essä benämner jag dessa förändringar digitala transformationer.
Boken indelas med hjälp av ett antal begrepp som är centrala för en digital transformation: Överflöd, kvalitet, delande, öppenhet, information, lagring och digitalisering. Samtidigt som knappast någon kan invända mot dessa begrepp, skulle var och en kunna efterfråga ytterligare begrepp som fångar transformationer.
När det gäller informationsöverflöd pekar Snickars på en intressant historisk paradox: I dag yvs det över den enorma informationsmängd som flödar och växer exponentiell genom nätet; informationens enorma kvantitet döljer den kvalitativa informationen. Det är nonsens, menar Snickars.
Mer information är alltid bättre än mindre. Det som behöver utvecklas, och som pågår ständigt, är allt kvalitativare tekniker för sökning, filtrering och urskiljning. Att människor överlastas med information är inte en farhåga enbart för vår tid. Snarare har denna farhåga luftats från Gutenbergs tid och framåt. Informationsöverflödets transformation är utveckling av teknik som förvandlar big data till kvalitativ information.
Det leder till en av de mest omvälvande transformationerna i boken: vår föreställning om kvalitet när det som ska kvalitetsbedömas går från analoga uttryck till digitala. För närvarande bygger de stora informationsaktörerna – exempelvis Google, Amazon, Spotify och Netflix – upp en rekommendationsekonomi, som i allt väsentligt består av algoritmer med ett enda syfte: Att lära känna dig och dina preferenser för att öka kvaliteten på sökresultat, böcker, musik och film.
Effekten av digitalism, menar Snickars, är att det inte går att tala om något generellt kvalitetsbegrepp. Kvalitetsbegreppet individualiseras. Kan vi fortfarande tala om generell kvalitetslitteratur eller om kvalitetsfilm? Kan redaktörer eller kritiker med sina kunskaper fungera som kvalitetsnormerare? Nej, svarar Snickars.
Hur mycket kunskap dessa än har om de verk de är satta att granska, recensera och kvalitetsbedöma saknar de den väsentligaste kunskapen – nämligen den om din personliga smak. I en rekommendationsekonomi är denna kunskap fundamental. Kvalitetsbegreppets transformation består i en rörelse från en hierarkisk kvalitetsbestämning av experter till en individuell smakbestämning av konsumenten.
En tredje transformation stavas informationskapitalismens intåg. Här menar Snickars att information sett som kapital leder till andra marknadsmekanismer. En sådan är den extrema (över)värderingen av internettjänster som aldrig uppvisar vinster, men innehar ett stort kundunderlag. Pinterest är en tjänst som inte ens har några intäkter, men värderas till 3,8 miljarder dollar. Det Pinterest dock har, är 50 miljoner unika besökare.
En annan konsekvens av informationskapitalism är konstruktionen av knapphet i det övriga informationsöverflödet. I Sverige försöker man ge e-boksmarknaden konstgjord andning genom att belägga biblioteken med en avgift om 20 kronor per kopierad e-bok, vilket har lett till att biblioteken av ekonomiska skäl måste begränsa tillgängligheten till e-böcker.
Som ytterligare ett exempel att konstruera informationsknapphet tar Snickars upp betalväggar i tidningar. Han tar VK:s betalvägg som exempel och levererar insiktsfull kritik till denna form av betallösning.
När man läser en bok om flera och stora förändringar bör man också söka efter det som enligt författaren inte förändras. En stabil konstruktion när det gäller media tycks vara själva marknadsidén om privata aktörer som säljer varor och tjänster i en utbuds- och efterfrågemodell.
Ett av de olösta problemen, menar Snickars, är hur man bygger fungerande digitala e-marknader. Men frågan är ju om exempelvis journalistik måste produceras av privata aktörer på en marknad, om konsekvensen är inlåsning av de journalistiska produkterna. Vore det möjligt att pröva stiftelsen som finansieringsform, där stiftelsens avkastning finansierar journalistiken? Då vore det oproblematiskt för media att publicera text och bild fritt på nätet.
Pelle Snickars är i boken en tuff kritiker av snäva uppfattningar om internet. Vad Snickars analyserar är ett samhälle där internet betyder något. Det innebär inte att framställningen präglas av någon irreversibel teknikdeterminism, utan att internet och vårt beteende på internet förändrar samhälle och kultur.
Digitalism är en av de mest allmänbildande böcker jag läst om informationsåldern; ett initierat, tillgängligt och hyperaktuellt nedslag här och nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar