Kultursidan Västerbottens-Kuriren 140802
Jesper Roine
Thomas Pikettys Kapitalet i det tjugoförsta århundradet
Volante
Trots ett genomslag av sällan skådat slag, avskräcks sannolikt många från att läsa den franske nationalekonomen Thomas Pikettys tegelsten Capital in the Twenty-First Century. Till den som ändå är nyfiken rekommenderas en drygt hundrasidig svensk sammanfattning av nationalekonomen Jesper Roine med titeln Thomas Pikettys Kapitalet i det tjugoförsta århundradet.
Det är en saklig och koncis sammanfattning. Utöver att Pikettys bok sammanfattas, ger Roine ett svenskt perspektiv på Pikettys forskning samt avslutar med att diskutera Pikettys slutsatser och förslag till åtgärder.
Det som har skapat den världsvida uppmärksamheten för Pikettys bok är främst att han fyller två kunskapsluckor: Den ena är att ingen har tidigare studerat inkomst- och förmögenhetsfördelning över så lång tid som Piketty gjort. På så vis får vi en tydligare bild av var i historien förändringar har skett.
Den andra är Pikettys fokus på hur inkomster och förmögenheter har förändrats över tid hos den rikaste delen av befolkningen, de tio procent respektive den ensamma procent av befolkningen som har högst inkomster.
Från första världskriget och fram till 1980 sjunker inkomstandelen för topp-tiogruppen, vilket kan förklaras med förekomsten av dels två världskrig, dels ekonomiska depressioner. Från 1980 till i dag ökar emellertid inkomstandelen för denna grupp till nästan samma nivå som före första världskriget.
Skälet till ökningen efter 1980 är enligt Piketty politiskt – främst avregleringar inom finanssektorn och ändringar i skattesystemen. Det är alltså inte någon effekt av marknadsekonomin i sig, utan en politisk viljeyttring.
En intressant faktor i denna förändring är att det är den rikaste gruppen – en procent av befolkningen – som ökar allra mest och som får hela topp-tiogruppen att öka. Det sker alltså en väsentlig inkomstkoncentration till ett fåtal ur befolkningen.
Det är ett bekymmer för den sociala jämlikheten i ett samhälle. Ett annat bekymmer är måhända Pikettys främsta käpphäst: att avkastning på kapital i dag är högre än hela ekonomins tillväxttakt. Människor tjänar mer enbart på ett innehavt kapital än på att utbilda sig och arbeta hårt. Arv lönar sig mer än arbete.
Det kan tyckas enkelt att finna lösningar på dessa två bekymmer. Eftersom den eskalerande sociala ojämlikheten har skapats genom politiska beslut, borde nya politiska beslut kunna reducera bekymren.
Piketty föreslår mycket riktigt en återreglering av ekonomin, främst i form av ökade och progressiva kapitalskatter på global nivå. Han är dock skeptisk till möjligheten att genomföra en sådan reform på global nivå, men betydligt positivare på en europeisk nivå.
I brist på ekonomisk reglering, finns det emellertid en kraft i samhället, menar Piketty, som över tid kan utjämna sociala skillnader, såväl mellan länder som mellan individer. Det är en ökad spridning av kunskap och utbildning.
Jesper Roine bidrar med sin sammanfattning till spridning av kunskap kring ekonomins jämlikhetsproblem på ett synnerligen förtjänstfullt sätt. Kanske startar han här en ny trend inom akademin: att skriva svenska sammanfattningar av stora, komplicerade och komplexa forskningsresultat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar