tisdag, mars 17, 2009

"Open" en gynnsam profil?

Kultursidan Västerbottens-Kuriren 090317

Svenska universitet är konkurrensutsatta. Det går inte att blunda för, oavsett det handlar om forskning eller grundutbildning. Därför försöker universiteten skapa strategier och tydliggöra profiler för att särskilja sig från andra universitet. Ett intressant exempel ser vi på Sveriges minsta högskola, Högskolan på Gotland, där det satsas på utbildning, mer än på forskningsexcellens. På Gotland sätts studenten i förgrunden, inspirerat av den amerikanska idén om liberal education. Det grundläggande syftet är att inte skapa kanonmat för industrin, utan utbilda bildade, kritiskt tänkande människor för en föränderlig värld.
        Ett sätt att profilera Umeå universitet vore att använda förledet Open framför så många verksamheter som möjligt. Ett universitet med en sådan profil skulle självfallet verka för att kurslitteratur väljs företrädesvis från Open Access-förlag, så att kurslitteraturen blir gratis för studenterna. Detsamma gäller publicering av forskningsartiklar. Självfallet har ett universitet med denna profil ett eget Open Access-förlag, förslagsvis inom ramen för Universitetsbibliotekets verksamhet, så att universitetets lärare kan publicera den egenförfattade kurslitteraturen där i form av fritt nedladdningsbara filer.
       ”Vid Umeå universitet är kurslitteraturen fri” – vore inte det en slogan som skulle slå an hos presumtiva studenter, vars ekonomiska situation är allt annat än avundsvärd?
        På samma sätt kan universitetet konkurrera med andra universitet genom det koncept som MIT en gång lanserade: Open Courseware – öppet kursinnehåll. Det innebär att allt kursmaterial vid universitetets kurser finns tillgängligt på nätet, fritt, öppet, för vem som helst att ta del av. Intresset för någon utbildning eller kurs fångas inte genom fläskiga floskler, utan genom att ta del av det faktiska innehållet.
        Det finns fler verksamheter att sätta ett ”Open” framför. Innovation, exempelvis. I stället för att söka patent och skapa intellektuella monopol, kan forskare som vill avsätta forskningsidéer i tillämpning göra detta i olika nätverk, där många olika aktörer bidrar till fri innovation och till fri kunskap.
        Detta går hand i hand med Umeå universitets pågående satsning på såväl ett nytt webbpubliceringssystem, som en ny digital lärmiljö. Bägge är utvecklade inom ramen för Open Source, vilket, som jag förstått det, är ett strategiskt val. Det innebär att programvarornas underliggande programkod – källkoden – är fri att modifiera och distribuera.
        Förledet ”Open” – öppen eller fri på svenska – går också hand i hand med det beteende dagens unga människor utvecklar och upplever som självklart via nätet. Visst, jag vet, det finns ingen sådan homogenitet inom en generation att man kan använda en generell benämning som exempelvis ”digitala infödingar” eller liknande. Å andra sidan är en stor del av dagens och morgondagens studenter fostrade i nätets öppna klimat. Denna öppenhet kan universiteten välja att möta eller motverka.
        Behöver jag säga att mitt förslag till profilering är fritt att använda?

2 kommentarer:

Patrik Björnfot sa...

Det finns ett nystartat projekt som heter "Osumu" (www.osumu.se). Osumu handlar, kortfattat, om att arbeta med Open Source, både i utvecklingsprojekt men även andra frågor.

Inom Osumu projekt så har vi skapat upp en Wiki kallad "println" (println.osumu.se), den har som syfte att ta tillvara kunskap från Osumu och dela med sig av denna. Då Osumu är tänkt att vara öppet både för lärare och elever så anser vi att println stämmer ganska bra överens med ditt profileringsförslag.

P O Ågren sa...

Patrik, tack för tipset om projektet. Det ser mycket intressant ut.