Teknikens glitter

Kultursidan Västerbottens-Kuriren 081017

Teknik har sin egen estetik med en stor potential att förföra. Fysikern Freeman Dyson deltog i utvecklingen av atombomben under fyrtiotalet. I en dokumentär 1981 uttryckte han denna tekniska förförelse på ett sätt som kanske får oss att tänka på teknikutvecklingen något annorlunda.
     Han kände ”glittret från atombomben”, som han uttryckte sig. Det var oemotståndligt för en vetenskapsman. Att känna bomben i händerna, att släppa lös dess energi, att spränga miljoner ton sten i luften – det ger människor en illusion av oändlig makt.
     Denna förförelse leder dock enbart till olycka, menade Dyson, och är en stor orsak till många samhällsproblem, denna tekniska arrogans som de förförda uppvisar.
     Denna analys återberättas i en essä av Richard Dooling i New York Times (12/10) med syftet att söka använda samma förklaring på den finansiella krisen. Hypotesen är att vi har infernaliska datorer, programmerade av förförda tekniker med en teknisk arrogans och att de ekonomiska transaktionerna sköts av virusliknande algoritmer som människor sedan länge upphört att förstå.
     Teknisk arrogans har flera syskonbegrepp. Teknikdeterminism är ett; idén om att samhällsutvecklingen bestäms av den tekniska och att utvecklingen alltid är god. Det tekniska imperativet är ett annat; idén om att när något är tekniskt möjligt måste vi också tillåta det.
     Might is right, brukar jag säga. Är det möjligt är det rätt.
     Nå, arrogans, determinism eller imperativ – vi ser fler effekter av detta fenomen. Försvarets Radioanstalt vill göra sociogram över människor via deras kommunikation nu när det är tekniskt möjligt. Och fildelningssajter eroderar den traditionella föreställningen om upphovsrätt därför att det är tekniskt möjligt.
     Glittret lyser kring teknikförespråkarna. Vår utmaning är att lära oss känna igen och tränga igenom och förbi glittret.