Nuet som tidens periferi

Kultursidan Västerbottens-Kuriren 081002

Malte Persson
Edelcrantz förbindelser
Bonniers

I mitt eget sökande efter de riktigt tidiga pionjärerna bakom uppfinningar som syns införlivade i dagens informationsteknik, läste jag för ett par år sedan om kanslirådet och akademiledamoten Abraham Niclas Edelcrantz (1754-1821). Särskilt läste jag hans bok Afhandling om telegrapher och försök til en ny inrättning däraf från 1796.
     Även om fransmannen Claude Chappe var några år före Edelcrantz med att upprätta optiskt telegrafi i Frankrike, var Edelcrantz telegraf såväl bättre rent praktiskt som mer betydelsefull för modern IT.
      Där Chappes telegraf endast omfattade maximalt 92 tecken med en hastighet om max tre tecken per minut, byggde Edelcrantz telegraf på det binära talsystemet med maximalt 1024 tecken och en hastighet om 20 tecken per minut.
     Nå. Denna inledning vill enbart befästa glädjen i att en av Sveriges yngre och främsta författare, Malte Persson, som av en händelse fann anledning vid ungefär samma tidpunkt att studera och skriva om denne Edelcrantz i sin nya roman Edelcrantz förbindelser (Bonniers).
     Malte Persson driver en av bloggosfärens mest bildande bloggar, Errata, om litteratur, kritik, poesi och kulturdebatt. Dessutom skriver han lysande kritik i Expressen. Och som en parentes (eller som huvudsak) kan nämnas att Malte Persson en vacker dag utgör en av de aderton. Sanna mina ord.
     Nå, igen. Denna avledning vill enbart säga att Edelcrantz förbindelser är en synnerligen välskriven och läsvärd roman. Med språket som såväl verktyg som material tar Persson oss till Stockholm före och efter decennieskiftet 1800.
     Den tidige Edelcrantz hette Clewberg. Han bildade sig och arbetade i både Åbo och Stockholm och umgicks innerligt med sin bäste vän Kellgren, poeten och akademiledamoten. Clewberg arbetade främst inom kultursfären och fick en mängd uppdrag, flera av hovet under Gustav III.
     Clewberg adlades 1789 under namnet Edelcrantz. Här uppstår även en metamorfos; intresset för optik, fysik och vetenskap i allmänhet växer sig starkare än intresset för kulturen. Han vämjes i denna tidsålder, som, med Malte Perssons ord, ”är lika oförnuftig i sin smak för förnuft som i sin smak för smak”.
     Omåttligheten firar triumfer. Edelcrantz avstår. Han går, återigen med Perssons ord, ”från plebejisk Clewberg till adlig Edelcrantz”. I Frankrike pågår revolution. Sverige oroas för krig. Edelcrantz bygger sina första optiska telegrafstationer och skriver på sin avhandling. I händelse av krig behövs snabba kommunikationer.
     Det går, som jag antydde inledningsvis, en rak linje från Edelcrantz optiska telegraf till dagens Internet. Tillkomna av liknande skäl. Använda för samma ändamål: Att skriva på långa avstånd.
     Edelcrantz förbindelser är en lärd och lekfull bok om nätverkande i slutet av 1700-talet. Lekfull? Jag tänker på samtidsreferenserna. Om narren Staël von Holstein, om dåtidens kaffeförbud som pendang till dagens drogdiskussion, om lånebibliotekens vara eller icke vara – är ett utlånat verk ett osålt verk, till skada för publicisten? Det var 1700-talets fildelningsdiskussion.
     Men ändå, och slutligen: Malte Persson respekterar historien; genom Edelcrantz vill han säga att dagens fokus på nuet som ett centrum, ett priviligierat sådant, med historien som periferi, är ett märkligt fokus.
     Med Edelcrantz förbindelser slår han ett slag för nuet som tidens yttersta periferi och sätter historien i centrum.