"Governments of the Industrial World, you weary giants of flesh and steel, I come from Cyberspace, the new home of Mind. On behalf of the future, I ask you of the past to leave us alone. (…)Your legal concepts of property, expression, identity, movement, and context do not apply to us. They are all based on matter, and there is no matter here.”Hur naivt ovanstående utdrag ur cyberrymdens självständighetsdeklaration, skriven av John Perry Barlow 1996, än låter i dag, är de växande frihetsrörelserna på nätet influerade av denna deklaration. Medvetet eller omedvetet.
Såväl Free Software Foundation som Open Source verkar för en helt annan inställning till programvara än kommersiella programvaruföretag. Den väsentliga skillnaden består i vilken frihetsgrad som medges användaren – olika grader av frihet att kopiera program och modifiera källkoden. Rätten till programvaran tillfaller inte enbart upphovsmannen.
När det gäller andra immateriella artefakter, såsom exempelvis text, bild och film, vill Creative Commons skapa en ny form av upphovsrätt. Den traditionella upphovsrättens tes är att alla rättigheter tillfaller upphovsmannen – All Rights Reserved. Creative Commons föreslår ett system där upphovsmannen ges möjlighet att välja de rättigheter han/hon finner lämpligast för ett visst verk. För närvarande finns fyra olika licensvillkor som ger användaren av ett verk olika frihetsgrader – men aldrig friheten att uppge sig själv som upphovsman till ett verk någon annan har skapat.
Ett liknande steg tar andra förespråkare för en friare kultur på nätet. Stanfordprofessorn i juridik, Lawrence Lessig, framstår som den starkaste akademiske förespråkaren för att öka förutsättningarna för en friare kultur och kreativare människor. Det förutsätter att upphovsrätten luckras upp så att de stora kommersiella aktörernas kontroll över kulturens produktion och distribution minskar. I Sverige har till och med ett politiskt parti – Piratpartiet – startats, vars enda fråga handlar om att förändra immaterialrättsslagar så att friheten till kulturella uttryck och kunskap ökar.
Inom vetenskapen har alltid forskningsartiklar publicerats i kommersiella vetenskapliga tidskrifter, där en monopolsituation gett förutsättningar till en skyhög prissättning och därmed låg tillgänglighet till forskningsresultat och kunskap – som ofta är offentligt finansierad. Ur denna situation söker Open Access utgöra en frihetsrörelse. Här samlas vetenskapliga tidskrifter med artiklar som genomgått peer-review med en sak gemensamt: att det är fritt att läsa, ladda hem, kopiera, distribuera, skriva ut och länka till dessa artiklar i fulltextformat.
Inom området encyklopedier kan knappast någon ha undgått att notera Wikipedias framgång på nätet. Wikipedia startade 2001 och finns i dag på över 200 olika språk. Totalt läggs ca 5 000 texter till världens wikipedier – dagligen. Enbart den svenska Wikin växer med ca 200 artiklar per dag. Wikipedia kallar sig en fri encyklopedi, där fri betyder att vilka uppslagsord som ska finnas bestäms av dig och mig – inte av någon redaktör eller dess utnämnda experter.
Att många länder i dag skärper upphovsrättslagar och annan immateriallagstiftning, liksom tillsynen av dessa, kan tolkas som ett starkt försvar för en kultur där allt är handelsvaror. Ingen skillnad görs mellan materiella och digitala varor. Att någon digital transformation alls pågår i samhället väljer man att helt bortse från.
De frihetsrörelser som nämnts ovan ges av etablissemanget därmed status som motståndsrörelser – mot en etablerad och demokratiskt skapad ordning. Men gör tankeleken att de i själva verket är frihetsrörelser och de stora kommersiella aktörerna och västvärldens lagstiftare utgör motståndsrörelser. De frågor som alltid ska inställa sig i en demokrati när sociala rörelser vill förändra inställer sig: Vems frihet? Till vad? Från vad? På vems bekostnad?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar