Kultursidan Västerbottens-Kuriren 060117 (Lix=49)
De intressantaste fenomenen på Internet är enligt min mening de som är lyckade resultat av ett gemensamt, kollektivt arbete av många inblandade. Det senaste i raden har nu etablerat sig ordentligt under ett par år: Wikipedia.
Wikipedia är ett uppslagsverk på webben, där vem som helst som innehar kunskap om ett ämne, ett uppslagsord, kan skriva en text om detta ämne i uppslagsverket. Den som vill kan också redigera och lägga till i de texter som redan finns.
”En fri encyklopedi” kallas Wikipedia. Med fri avses här att vilka uppslagsord som ska finnas bestäms av dig och mig – inte av någon redaktör eller dess utnämnda experter. Därmed kan det finnas uppslagsord om såväl demokrati (som finns i varje encyklopedi) som en rollfigur i Harry Potter-filmerna (som knappast finns i någon encyklopedi).
Wikipedia startade 2001 och finns i dag på över 200 olika språk. Totalt läggs ca 5 000 texter till världens wikipedier – dagligen. Den svenska Wikin (som den brukar förkortas) växer med ca 200 artiklar per dag och har i dag ca 127 000 artiklar, ännu något mindre än Nationalencyklopedins 186 000 artiklar.
Den intressanta frågan när det gäller kollektiva arbetsformer handlar om tillit. Nationalencyklopedin framställs enligt vedertagna metoder; redaktörer som är ämnesexperter i generellt avseende anlitar ämnesexperter i partikulärt avseende.
Man ska veta vem som har formulerat texten till ett visst ämnesord och på så sätt ska tilliten automatiskt vara hög. Om landets främste expert på genetik skriver om genetik måste det vara korrekt.
På Wikipedia finns ingen textförfattare angiven; vanligtvis har texten redigerats av flera personer flera gånger. Går det att lita på ett sådant uppslagsverk?
Den ansedda vetenskapliga tidskriften Nature gjorde nyligen den första jämförelsen mellan den engelska Wikin och Encyclopaedia Britannica, ett av de mest ansedda engelska uppslagsverken. Jämförelsen utfördes som en blind expertgranskning (peer-review), enligt vetenskaplig praxis, på ett urval av uppslagsord.
Jämförelsen visade att artiklarna i Wikipedia innehöll i genomsnitt fyra fel, medan Britannicas artiklar innehöll i genomsnitt tre fel. Wikipedias vd jublade förstås. Britannicas redaktör ville inte kommentera undersökningen.
Men Nature undersökte enbart korrekthet. Det finns andra kriterier för ett uppslagsverk. Läsbarhet, exempelvis. Vissa menar att Wikipedias artiklar är skrivna likt högstadieelevers sämre uppsatser, medan Britannicas är ytterst välformulerade.
Ett annat kriterium skulle dock kunna vara snabbhet. Då vinner Wikin över vilket uppslagsverk som helst. Snabbhet i att söka, snabbhet i tillkomst av nya uppslagsord. Snabbheten är Wikipedias signum; ”wiki, wiki” betyder ”mycket snabbt” på hawaiianska. Enligt Wikipedia.
Frågan kvarstår, trots Natures undersökning: Bör vi lita på Wikipedia?
3 kommentarer:
Engelska Wikipedia har ofta riktigt bra vetenskapsartiklar, med en detaljnivå som jag skulle tro ibland överstiger Encyclopaedia Britannicas.
Däremot ska man inte luras att tro att den svenska Wikipedia förhåller sig på motsvarande sätt till Nationalencyclopedin. Visst, det finns många artiklar och vissa är väldigt bra - men många är sk "stubs" på ungefär två rader, och även de längre artiklarna som jag stött på är ofta medelmåttiga eller rent ut sagt dåliga. Problemet är antagligen inte bara en brist på skribenter, utan också att många som kan mycket och skulle kunna skriva på svenska i själva verket föredrar engelska för att det är deras arbetsspråk, för att det ger ett större utbyte eller liknande orsaker...
Malin: Jag delar din uppfattning. Men visst vore det intressant med en liknande undersökning på den svenska Wikin? En eventuell orsak till att få svenska wiki-skribenter skriver på svenska, utan föredrar engelska, som du menar, kan vara en viss oförmåga, eller oträning, i att skriva vetenskap på svenska.
Jo, jag kan av egen erfarenhet säga att det tar emot i början, att skriva om vetenskap på svenska när man brukar "tänka vetenskap" på engelska. Men det är en övningssak. Och jag tror att till listan av orsaker ska nog läggas "ointresse". Populärvetenskap har tämligen låg status i Sverige och ses väl inte direkt som någon prestigefylld sysselsättning. Det ger så klart rekryteringsproblem.
Skicka en kommentar