Livet före produktion

Kultursidan, Västerbottens-Kuriren 030308

Lena Gemzöe
Feminism
Bilda Förlag

För den som, likt jag själv, upplevde en form av insikt vid läsningen av 90-talets stora feministiska verk, Under det rosa täcket av Nina Björk, borde antropologen Lena Gemzöes bok Feminism (Bilda förlag) vara en god fortsättning. Där Björk utgick från populärkultur och litteratur, fokuserar Gemzöe något mer på feministisk teori och politik. Något mer akademisk i stilen, alltså.

Den inledande fyrfältaren där hon kategoriserar, beskriver och kritiserar feminismens fyra väsentliga tanketraditioner, är i sig värd bokköpet. Hon visar skickligt betydelsen av en feministisk teori, eller sammanhållande tanketradition, för att antingen bejaka eller kritisera samhällsföreteelser.

Med denna kategorisering förstår läsaren varför liberalfeminismen kan bejaka ett förslag om subventionering av hushållsnära tjänster – det den fortfarande aktuella pigdebatten handlar om – för att kvinnor lättare ska kunna ta plats i företagsstyrelser och arbeta på mäns villkor.

Likväl förstår läsaren varför övriga feministiska idétraditioner kritiserar ett sådant förslag; jämställdhet måste uppnås på alla nivåer i samhället. Jämställdhet enbart för privilegierade kvinnor skapar eller vidmakthåller förtryck av andra kvinnor. Klassisk klassanalys, med andra ord.

Feminism handlar något förenklat om två saker: att lära sig se kvinnans underordning i samhället, och att agera så att underordningen bryts. Gemzöe fokuserar främst det förstnämnda – att lära sig se.

Grundbulten i det feministiska seendets konst är strukturer. Underordningen av kvinnor är i första hand strukturell och förekommer inom många samhällsområden. Därför handlar feminism om att bryta ned strukturer som skapar underordningen.

Kunskap är makt. En stor del av den feministiska vetenskapen handlar om kritik av den etablerade forskningstraditionen. Liksom det västerländska samhället är etnocentriskt – vi tenderar utgå från vår egen kultur som norm när vi värderar andra kulturer – är vetenskapen androcentrisk (den tar sin utgångspunkt i män och manliga värderingar).

Feminismens vetenskapskritik består i att den ”universella” sanningen är formulerad av män, om män och för män. Mannen som norm, mer eller mindre osynlig. Gemzöe visar koncist hur kvinnan osynliggörs eller marginaliseras i akademiska läroböcker, liksom hos filosofer som Aristoteles och Kant.

Hur ser Gemzöes strategi ut för att nå feminismens samhällsideal: det jämställda samhället? Den centrala idén är att reproduktionen måste överordnas produktionen i samhället.

Att motsatsen råder är den mest förtryckande strukturen i samhället. Kvinnor i fertil ålder har svårare att få arbete, löneutvecklingen avstannar under småbarnsåren, arbete inom vård och omsorg värderas lågt. Fyll på listan själva.

Så länge produktionen överordnas livet underordnas kvinnorna männen, eftersom produktionen organiseras på männens traditionella villkor.