Kultursidan, Västerbottens-Kuriren 011023
Elvy Westlund
Undervisnings- och utbildningsplanering – för vem?
Uppsala Studies in Education
Richard J Light
Making the most of college. Students speak their minds.
Harvard University Press
VILKEN ÄR den främsta skillnaden inom högre utbildning i dag jämfört med förr, för, säg, ett halvsekel sedan?
Mitt svar är det som motiverar denna artikel: studenterna. Förr var studenter en relativt homogen grupp: majoriteten var svenskfödda män från akademikerhem (och möjligen tjänstemannahem).
I dag uppgår andelen kvinnliga studenter vid universitet och högskolor till minst hälften, allt fler studenter kommer från studieovana miljöer och i Sverige har vi under senaste tiden även fått allt fler studenter med annan etnisk bakgrund.
Förr kunde lärare vid universiteten behandla studenter som vore de likadana, med samma förutsättningar och förmågor. Också i dag förekommer den strategin, men sätts i fråga; utbildningskvaliteten riskerar sjunka i takt med att studenterna diversifieras.
Denna förändring är främst ett resultat av den senaste tidens stora utbyggnad av högre utbildning, där regeringens målsättning är att 50 procent av en årskull ska ha påbörjat högre studier vid 25 års ålder.
TVÅ NYUTKOMNA böcker visar att behovet av kunskap om studenter i dag är stort för lärare och utbildningsplanerare. Inte för att uppnå någon form av kundtillfredsställelse – utan för att öka utbildningskvaliteten.
Frågorna dessa två böcker söker svaret på är dels hur studenter upplever och förhåller sig till sina studier, dels hur studenter kan få ut så mycket som möjligt från sin studietid.
Elvy Westlund har i sin färska doktorsavhandling Undervisnings- och utbildningsplanering – för vem? medelst enkäter undersökt drygt 1 800 ingenjörsstudenters förhållningssätt till sina studier. Det viktigaste resultatet pekar på tydliga olikheter studenter emellan.
Hon urskiljer fyra studenttyper. De orsaksinriktade utgör en femtedel: studenter som inte lyckas så väl, som är allmänt negativa och omotiverade, men som söker orsaker och ursäkter till studiesvårigheterna bland faktorer de själva inte kan påverka.
De fiaskoinriktade är också var femte student: de trivs riktigt illa, ser ingen personlig utveckling, har svårt att förstå syftet med utbildningen och har stor ångest och stress inför sina studier.
De fiaskofruktande utgör en fjärdedel: dessa upplever också stress och oro inför sina studier, dock samtidigt som de trivs bra, upplever personlig utveckling och känner möjligheter att påverka sin situation.
De framgångsinriktade utgör 38 procent: de känner sig respekterade, de trivs, har kontroll över studierna och ger litet eller inget uttryck för stress eller oro. Dessa är raka motsatsen till de fiaskoinriktade.
REDAN 1986 inledde Richard J Light, professor vid Harvard University, ett forskningsprogram om studenters studiesituation. Boken Making the most of college är ett resultat av 1 600 intervjuer med studenter, främst vid Harvard.
Boken inleds med författarens häpnad inför den strategi en äldre dekanus uttrycker: vi antar bra studenter, och därefter försöker vi vara ur vägen för dem så mycket som möjligt, eftersom studenter bäst lär sig av varandra.
Mot bakgrund av Westlunds studie kanske en sådan undervisningsstrategi fungerar för högst 38 procent av studenterna. Vad göra med resterande 62 procent? Avslå deras ansökningar?
Eller låta dem studera under dåliga förhållanden?
Light är av en diametralt motsatt uppfattning än sin kollega: vi bör hellre vara i studenternas väg. Genom att utgå från att studenter kan lära lärare mycket om undervisning, vill Light visa vilka framgångsfaktorer studenterna upplever starkast. Dessa kan ses som de faktorer som kan öka andelen framgångsinriktade studenter i Westlunds studie.
Sidoaktiviteter förbättrar studieresultat och välbefinnande. Teater, musik, arbete, vad som helst – utom sport. Därför är det viktigt med ett campus som sjuder av aktivitet vid sidan om studierna. Motsatsen – studenter som isolerar sig under studietiden – uppvisar sämre resultat.
Storleken på campus har alltså stor betydelse för undervisningskvaliteten, vilket motsäger ökningen av högskolefilialer som i regionalpolitisk anda återfinns på hart när varje ort i Sverige.
Arbete i små studentgrupper med mycket skrivarbete upplevs bäst för lärandet. Skrivandet är inte bara en effektiv inlärningsform, utan även en eftersträvansvärd förmåga hos studenter samt viktig för studiemotivationen.
90 procent av lärarkollegiets diskussioner fokuserar innehållet i föreläsningarna, hävdar Light, medan studenterna ägnar största delen av sin tid för inlärning utanför lärosalen. En omdisponering av lärarfokus rekommenderas.
EN GOD lärare vill utgöra förändring för studenter. To make a difference. Vilka lärare gör det? Hur görs det?
Inget lämnar så starka spår hos studenter som personlig handledning. Att få personlig tid med lärare är prestationshöjande. För att uppnå detta brukar Light uppmana studenter att lära känna minst en lärare per termin.
På frågan om vilka kurser som betytt mest för studenterna, är svaret de kurser där läraren lyckas gå över ämnesgränserna, väva in andra kunskapsfält, så att en rik bild av ett fenomen kan åstadkommas.
Specialistkunskap i all ära, men det är generalistkunskaper, holistiska ansatser som uppskattas. Med breda kunskaper som skär över flera kunskapsfält upplever studenterna att de lärt sig något viktigt. Detta är svårt att argumentera emot.
Lärare som lyckas med detta blir för evigt ihågkomna.
Vad som är intressant med dessa bägge studier är att de pekar åt samma håll, trots att de utförts i olika länder och med olika metoder.
KUNSKAP OM studenterna, om olikhet och kvalitet i deras lärprocesser samt hur dessa kunskaper används i undervisningen, kommer att vara avgörande för den högre utbildningens kvalitet i framtiden.
Det har hittills inte varit självklart.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar