Kultursidan, Västerbottens-Kuriren 991127
Ulf Mellström
Män och deras maskiner
Nya Doxa
Män har alltid varit det självklara forskningsobjektet när människan skulle studeras, eftersom män alltid varit normen. Thomas Laqueurs bok Om könens uppkomst ger flera belysande och problematiska exempel på detta.
Mansforskning är något annat. Det är en växande del av genusforskningen som innebär att studera mäns livssammanhang; manligt identitetsskapande, historiskt och i samtiden.
I ett samhälle där teknik tar allt större plats och ges allt större betydelse (bredband!) är det värdefullt att få ta del av socialantropologen Ulf Mellströms nätta och lättlästa bok Män och deras maskiner (Nya Doxa).
Han utgår från de två övergripande perspektiven inom genusforskningen, essentialism och konstruktivism. Mellström själv sällar sig till konstruktivisterna, som hävdar att könsroller är sociala och kulturella konstruktioner, och därmed föränderliga. I motsats till det essentialistiska perspektivet, som menar att könsroller är "naturliga" och nedärvda.
VARFÖR TILLBRINGAR män så mycket tid med tekniska prylar? Hur kan de män som umgås mycket med teknik karaktäriseras?
Mellström beskriver tre idealtyper: mekaren, den praktiske, jordnäre teknikern som arbetar med kroppen, nära maskinerna. Den andre är ingenjören, den matematiske, rationelle och analytiske teknikern som arbetar främst med beskrivningar av teknik. Den tredje är "datanörden", en lite nedsättande benämning på datorintresserade män, som arbetar med symboler i en abstrakt värld.
Likheterna mellan dessa typer är att maskinerna står i centrum för de manliga gemenskaper där dessa män förenas. Att kunna kontrollera och behärska maskiner utgör självbekräftelsen. Ju duktigare man är på detta, desto mer respekt uppnås i gemenskapen.
DEN INTRESSANTASTE tolkningen Mellström gör efter sina fältstudier bland ingenjörer och andra tekniker är att det är en pojkkultur som frodas i manliga teknikgemenskaper. "Mitt arbete är precis som ett dataspel. Den enda skillnaden är att det här är verklighet och nu för tiden får jag betalt", säger en ung ingenjör på SAAB:s flygdivision, där JAS tillverkas.
"Puer aeternus", skriver Mellström, "den evigt unge" är den fundamentala karaktärstypen för manliga tekniker. Han får det bekräftat av de äldre teknikerna vid SAAB, som kallar sin arbetsplats för ett gubbdagis.
Men vad är det som gör att män ägnar teknik så stort utrymme i sina liv? Makt, svarar Mellström. Uteslutande. Att behärska teknik innebär en maktutövning på sin omgivning.
Det gäller dock enbart teknik som räknas som manlig. Sådan teknik som kvinnor traditionellt har använt som exempelvis spis, strykjärn och tvättmaskin, verkar inte inneburit mera makt.
Snarare tvärtom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar