Mellan jaget och nätet

Kultursidan, Västerbottens-Kuriren 990820


Manuel Castells
Informationsåldern. Ekonomi, samhälle och kultur.
Band 1: Nätverkssamhällets framväxt.
Daidalos

Å ena sidan har småskaliga studier av människors sätt att skapa och upprätthålla relationer visat en rörelse från plats till nätverk. I dag upprätthålls relationer i större omfattning med kommunikationsteknik, och vi talar allt mer om sociala gemenskaper som nätverk – eller virtuella gemenskaper, om de upprätthålls på Internet.
   Å andra sidan har olika framtidsforskare försökt formulera idén om informationssamhället. Det har ofta handlat om framtidsvisioner där ny teknik spelat huvudrollen. Det har dock har dock ofta bemötts med skepsis, främst därför att det har saknats empiriska belägg.
   Nu, på millenniets sista årtionde, har ett stort verk skrivits; en storskalig studie som empiriskt visar hur nätverkets logik genomsyrar det samhälle som ersätter industrisamhället. Författaren heter Manuel Castells, en spanskfödd professor i sociologi vid Berkeley, USA, en forskningsglobetrotter med närmare tjugo gästprofessurer i fyra olika världsdelar. Världen är hans arena och studieobjekt.
   Verket heter Informationsåldern. Ekonomi, samhälle och kultur. Det omfattar närmare 1 500 sidor och är resultatet av mer än ett decennium av forskning. Av praktiska skäl har verket delats upp i tre band, och göteborgsförlaget Daidalos har omdömesgillt sett till att verket översätts till svenska.
   Det första bandet är precis utgivet och heter Nätverkssamhällets framväxt. Det andra och tredje bandet – Identitetens makt respektive Millenniets slut – utkommer under år 2000. Detta är utan tvekan den mest omfattande studien av det sena nittonhundratalets samhällsförändringar.
   "Våra samhällen struktureras alltmer kring en bipolär motsats mellan Nätet och Jaget", skriver Castells, utan att med Nätet enbart avse Internet. Nätet är en samhällsstruktur, en komplex interaktion mellan sociala förhållanden och produktionsförhållanden, i vilka datornätverk dock spelar en central och oumbärlig roll.
   Det första bandets fokus är Nätet, medan det andra bandet fokuserar Jaget; hur identiteter formas genom olika sociala rörelser i nätverkssamhället. I det tredje bandet knyts trådar ihop från de två första banden och en sammanhängande tolkning presenteras.
   Castells samhällsanalys utgår från att vi ser slutet på den industriella eran och början på en annan. För att bygga ett gott, nytt samhälle måste vi ha kunskap om denna förändring. Han för ett strikt rationellt, analytiskt resonemang, utan några tydliga ideologiska övertoner, och värjer sig hårt mot vad han kallar "futurologiska excesser".
   Hans metod är att förmedla sin teori genom analys av observerade företeelser, vilket ger läsaren sammanhang och illustrativa exempel. Det gör också verket mindre svårtillgängligt än det annars varit.
   Nätverkssamhällets framväxt börjar ca 1970 med den informationstekniska revolutionen – IT är vad ångmaskinen och elektriciteten var för industrisamhällets framväxt: en oumbärlig motor för förändring. Den väsentliga skillnaden mellan IT och industrisamhällets teknik är dock att vi använder IT för att generera information och kunskap, vilket vi sedan bygger in i tekniken i syfte att generera mera information och kunskap.
   Detta sker i vad Castells kallar den verkliga virtualitetens kultur. Det nya med IT är inte uppkomsten av virtuell verklighet, utan verklig virtualitet. Den virtuella världen ersätter allt mer den fysiska världen som källan till våra förstahandserfarenheter.
   Castells myntar begreppet informationellt samhälle. Det är inte bara ett samhälle där information är viktigt – det gäller i alla samhällen – utan där kvaliteten i informationsbehandlingen utgör grunden för produktiviteten.
   En övergång från ett industriellt till ett informationellt samhälle innebär självfallet inte att industriproduktion upphör. Det är den logik som genomsyrar de dominerande aktiviteterna i samhället som ersätts.
   Nätverkssamhällets ekonomi är en än mera på profit fokuserad kapitalism, där företag organiserar sig enligt en nätverkslogik i stället för hierarkiska system. Från massproduktion till flexibel produktion, från stora elefanter till små och medelstora företag, nya ledningsmetoder och virtuella företag.
   Förmåga att generera kunskap, att anpassa sig till den globala ekonomins nycker, att vara flexibel genom att snabbt kunna förändra medel och mål samt att ständigt förnya sig genom "kreativ förstörelse" är honnörsorden.
   Vad betyder det för arbetstagaren? Den traditionella arbetsformen med heltidsarbete och en tydlig yrkesidentitet urgröps, samtidigt som arbetet individualiseras. Men fortfarande gäller den klassiska arbetsdelningen i form av planering och utförande, men med annan terminologi: anförare vs mänskliga robotar, de nätverkande vs de avkopplade, beslutsfattare vs utförare.
   Nätverkssamhället är därmed starkt polariserat. Toppen och botten i arbetsstrukturen (i form av kvalifikationskrav och lönenivå) ökar kraftigt – kunskapsintensiva arbeten och McJobs.
   Trots en uttalat neutral analys är det främst förespråkare av den amerikanska modellen för att minska arbetslösheten – sämre löner och anställningsavtal för lågkvalificerade arbeten ˇ som kan hämta argument hos Castells. Statistiken visar ju att USA bäst lyckas generera jobb.
   Här blottas dock en svaghet i kvantitativa analyser; endast antalet arbeten räknas, inte kvaliteten i arbetena.
   En viktig faktor för den informationella ekonomin är avregleringar av olika marknader, vilket gör ekonomin global och förändrar nationalstatens roll. Staten blir en aktör på en ekonomisk marknad med uppgift att underlätta konkurrenskraften för de företag som är – eller blir – belägna i landet.
   I Europa har EU irriterats på att Irland lockar företag med låg företagsskatt – vilket anses är att sabotera konkurrensen med politiska beslut.
   Men Irland agerar utifrån den informationella ekonomins logik ˇ inte utifrån nationell folkvilja eller ideologi: "Länder som faller offer för sin egen ideologi ser sina tekniska och ekonomiska positioner snabbt övertas av andra", skriver Castells.
   Vad händer med Afrika i informationsåldern? Är den informationella ekonomin dolkstöten i ryggen på de länder som behöver dollar mera än dolkar? Till det återkommer Castells i det tredje bandet, men ett kort förhandsbesked är "ja".
   Varför är nätverket den mest lämpliga organisationsformen i informationsåldern? Castells svar – enligt min mening alltför enkla – är att de företag som lyckas bäst i den informationella ekonomin är organiserade som nätverk.
   Hur betydelsefull är nätverkslogiken? Den viktigaste enheten är inte längre individen eller kollektivet, utan nätverket. Feed the web first – inte dig själv. "Nätverkets logik är starkare än krafterna i nätverket", är en utsaga vars betydelse växer under läsningen.
    Finns jag i nätverket, menar Castells, är avståndet (det ekonomiska, kulturella, sociala, politiska) till övrig punkter i nätverket noll; finns jag utanför nätverket är avståndet oändligt. Det är "digital logik"; ett eller noll, allt eller inget. Infogning och uteslutning i olika nätverk formar samhället mer än något annat.
   Överlever demokratin i ett sådant samhälle?