Kultursidan, Västerbottens-Kuriren 951220
Nicholas Negroponte
Leva digitalt
Bonniers
GRUNDAREN AV Medialaboratoriet vid Massachusets Institute of Technology (MIT), Nicholas Negroponte, tillika professor i mediateknologi, har samlat ett antal krönikor från den amerikanska tidskriften Wired till en bok: Leva digitalt (Bonniers).
Bland teknikskribenter är utopister och antiutopister de två tydligaste kategorierna. Men bland utopister finns också minst två undergrupper. Den största skillnaden mellan olika utopister är om de tar avstamp i befintlig teknik för att beskriva framtiden eller om de hittar på helt ny teknik för en ny värld, som är vanligt i science fictiongenren.
Negroponte är en typisk utopist av den förstnämnda typen. Leva digitalt handlar om de förändringar i våra liv som han vill se i takt med att den påbörjade digitaliseringen av världen fortsätter.
BÄST ÄR Negroponte när han på ett pedagogiskt sätt demystifierar IT-fenomen som hypermedia och virtuell verklighet – och när designern inom honom kommer fram. Med korta och snärtiga formuleringar kritiserar han dagens design av teknikens gränsyta mot människan.
Vårt sätt att interagera med datorer i dag är undermåligt. Men det beror, menar Negroponte, inte på tekniken, utan på att vår föreställning om hur vi ska kommunicera med datorer är högst begränsad; vi föreställer oss datorer som maskiner. Med maskiner talar man inte. Därför knappar jag in denna artikel i datorn med ett tangentbord i stället för att tala in texten. Negroponte förespråkar mer människoliknande metaforer för datorer för att kunna utveckla nya former för dialog.
SÄMST ÄR Negroponte när han kommer in på ideologiska frågor om framtidens teknikanvändning utan att behandla frågorna som ideologiska. Som mediaforskare menar han att det är en gåta att teven inte ännu har digitaliserats när så många andra saker i hemmet har ett datorchips i sig.
Med en dator i teven blir vi tidsoberoende; råkar vi komma hem klockan åtta och vill se Rapport kan programmet enkelt beställas hem i digital form till den egna teven. Med en dator i teven kan vi dessutom programmera in vår egen smak, så att teven presenterar endast den typ av program som vi vill se. Total valfrihet, är mottot.
PÅ SAMMA sätt vill han se alla typer av informationsmiljöer vi lever i. Den perfekta datorn är en dator som känner dig ˇ en personlig dator i stället för en persondator – och levererar information som datorn vet att du vill ha.
I boken finns ingen reflektion över de politiska och moraliska implikationerna av hans framtidssyn. Negropontes idéer om att leva digitalt har tydliga nyliberala drag. I hans digitala värld räknas endast du och din vilja – inte någon annans.
Inte heller tycks han se något etiskt problem med att uteslutande handla efter den egna viljan. Negroponte verkar mena att det man vill ha är alltid detsamma som det man behöver. Det tror inte jag. Att endast erhålla det jag för stunden tror mig vilja ha betyder att jag i hög grad frånsäger mig oväntade intryck från andra. Frågan är i vilken utsträckning medborgare i ett demokratiskt samhälle bör tillåtas frånsäga sig detta.
JAG TOLKAR frånvaron av politiskt-moraliskt resonemang som att han antar den bland teknikutvecklare konventionella uppfattningen att tekniken är värdeneutral. Det är endast med teknikens användare vi kan diskutera moral och politik; tekniken i sig har inga inneboende värderingar.
Det är en uppfattning som inger obehag. Allt för mycket pekar på motsatsen; att de handlingar ny teknik möjliggör och förhindrar rymmer olika värderingar. Liksom Negropontes egna visioner om ny teknik.
Teknikutopister som Negroponte är livsnödvändiga, främst därför att de lyfter fram olika tänkbara framtider till beskådande och till diskussion.
Däremot bör vi inte tro på dem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar