måndag, september 21, 2009

Mot ett samhälle av bilder

Kultursidan Västerbottens-Kuriren 090921

Den kanske största förändringen på internet de senaste åren är den exponentiella tillväxten av bilder – såväl statiska som rörliga. Youtube, naturligtvis, som nätets ymnighetshorn för film, och dess pornografiska paralleller. Bildsajter som exempelvis Flickr är lika ymniga. I Sverige finns bildsajter i form av snyggast.se och bilddagboken.se som stora bildsajter. Till detta kan läggas alla bildbloggar.
       Företag och organisationer skapar egna Youtube-kanaler och i undervisning utökas användningen av inspelade föreläsningar och annat bildmaterial. Sammantaget ser vi en rörelse i samhället från text till bild. Vad betyder en sådan rörelse?
       Jag vänder mig till den i akademins marginal originelle mediefilosofen Vilém Flusser och hans bok En filosofi för fotografin från 1983. Som tjeckisk jude tvangs Flusser fly från Prag under 30-talet för att tillbringa ett par decennier i Brasilien. Sedermera flyttade han hem till Europa och avled i början av 90-talet.
       För att förstå ett samhälle som historiskt gått från bilder och symboler till att kommunicera med text – och i dag tillbaka till bilder och symboler – behöver vi läsa Flusser.
       Bildens generella syfte är att göra världen föreställbar för människan. Men bilden presenterar inte världen, utan re-presenterar den – bilden sätter sig i världens ställe och människan blir en funktion av de bilder människan producerat. Om människan inte dechiffrerar bilderna innan de projiceras på världen sker något Flusser kallar "idolatri" – världen blir identisk med människans bilder.
       Motsatsen är "textolatri"; när texten uppfanns föddes kampen mellan text och bild, där textens syfte är att ställa sig mellan människorna och bilderna. Av texter skulle inte bilder föreställas, utan människorna blir till funktioner av sina texter. Vetenskapen är hans främsta exempel: "den som önskar föreställa sig innebörden av relativitetsteorins ekvationer har inte förstått vad dessa egentligen handlar om".
       Bilder kan vara av två slag, menar Flusser: traditionella, av människor målade bilder och bilder framställda med teknisk apparatur. Rörelsen på internet handlar om tekniska bilder. Medan målet med traditionella bilder i form av konst är att förändra världen, är målet med tekniska bilder att förändra våra begrepp om världen.
       Eller rättare sagt, målet med tekniska bilder är att reducera vårt behov av att tänka begreppsligt – och därmed vår förmåga att göra det. Eller, möjligen ännu rättare, reducera vår förmåga att tänka.
       Där kan vi ringa in kritiken mot internets utveckling mot ett bildmedium. Tekniska bilder skapas enligt teknikens villkor, inte enligt människors. Människorna ställer sig i internets tjänst när de publicerar sig och sin tillvaro som bilder och filmer på nätet. De blir internets funktionärer, i stället för att använda internet som ett verktyg för att realisera sina avsikter.
       Flussers generella karakteristik för vår okritiska utveckling mot ett bildbaserat samhäller är "apparaturens seger över människans avsikter".
       Frågan är om vi kan återta makten.

Inga kommentarer: