måndag, februari 16, 2009

Digital kultur blir luft för pirater

Kultursidan Västerbottens-Kuriren 090216

Anders Rydell och Sam Sundberg
Piraterna
Ordfront

Dåvarande statsminister Carl Bildt höll ett klassiskt tal vid Ingenjörsvetenskapsakademin 1994, där han bland annat sa: ”Låt oss ställa målet att senast 2010 tillhöra den globala utvecklingens absoluta spjutspetsar när det gäller utnyttjandet av informationsteknologin”. Nu skriver vi 2009, det år en av Sveriges allra främsta spjutspetsar inom IT-området står åtalade. Rättegången om The Pirate Bay inleds den 16/2.
     Åtalet gäller, mig veterligt, medhjälp till, alternativt förberedelse för, brott mot upphovsrättslagen. Grabbarna bakom Pirate Bay har alltid med raljans, ironi och en stor portion uppkäftighet hävdat och argumenterat för att de inte sysslar med upphovsrättsligt material överhuvudtaget, utan driver en sökmotor, likt Google, som hjälper användare att hitta andra användares filer.
     Och, som åklagaren i målet, Håkan Roswall, skrev i ett PM från 2005, är det synnerligen svårt att fälla någon för medhjälp till ett brott som inte begåtts. Med andra ord, eftersom ingen som har fällts för upphovsrättsbrott genom att använda sajten Pirate Bay, är det svårt att fälla någon för medhjälp.

Detta och mycket annat står att läsa i en välskriven och rent av spännande reportagebok, Piraterna (Ordfront), av journalisterna Anders Rydell och Sam Sundberg. Boken har funnits att ladda hem via Pirate Bay sedan någon vecka. Naturligtvis ska en bok om pirater fildelas. Och naturligtvis ska boken läsas av alla som inte har koll på fildelning – från nämndemännen i rättegången till de som upprepar mantrat ”hur ska upphovspersonerna få betalt?”.
     Åven för den som likt jag har följt fildelningsdebatten i såväl gammelmedia som på nätet finner guldkorn i reportaget. Framförallt beskrivs fildelningens historia på ett koncist och tilltalande sätt. Det går knappast att läsa reportaget som ett neutralt reportage, inte heller som ett reportage som tar upphovsrättslobbyns postition, utan som beskriver utvecklingen i positiv anda, dock inte blint.
     Författarnas eventuellt blinda punkt är snarare deras teknikfokus. De tycks vilja säga att eftersom fildelning är tekniskt möjligt och anammas av så många människor är den omöjlig att stoppa. Men de missar en aning att piratrörelsen främst drivs av en från människan sprungen vilja till fri digital kultur – där fri inte betyder gratis. Fri ska förstås som i fri från begränsningar och inskränkningar. Att fildelning innebär att musikfiler kan laddas ned utan kostnad beror enbart på att betalning för digitala exemplar i princip är omöjlig i längden.
     Detta beror inte på nya fildelningstekniker som bittorrent, utan på digitaliseringen. Det var inte Pirate Bay och deras tekniska kunnande som i första hand skapade möjligheten till fri musik och film. Det var skivbolagen och filmbolagen som gjorde detta i och med att de digitaliserade sina kulturyttringar. Det som är digitalt kopieras. Kostnaden för kopiering går mot noll. Det är fundamentalt för att förstå Internet.
     ”Gratis” är ett ekonomiskt begrepp som avser ett pris på en vara. Än så länge är används begreppet, men inom kort kommer människors uppfattning om digitalt material att vara ”något som bara är”. Ungefär som luft. Musik på nätet kommer inte att vara gratis. Musik kommer bara att finnas.

Det finns en god öppning till en ytterligare bok på pirattemat. Rydell och Sundberg skriver som sagt snyggt kring piratrörelsen och Pirate Bay. De ger också en beskrivning av hur Piratpartiet uppstod i all dess enkelhet. Därmed snuddar de vid fildelningens politiska dimension, vilket är den synnerligen intressantaste bland tekniska, juridiska, sociala och ekonomiska perspektiv.
     Piratrörelsen är en ideologibefriad politisk rörelse, menar författarna, som bygger på en samhällssyn, där samhället ses som en maskin som ska administreras på bästa sätt. Jag övertygas inte om den tesen av boken. Jag övertygas inte heller av detta när jag läser texter skrivna av piratrörelsens intellektuella. Här finns anledning att fortsätta.
     
Vilken utgången av den stundande rättegången blir tänker jag inte sia om; därtill är juridiken ett alltför snårigt område. Jag förutsätter dock att det blir en långvarig process med överklaganden till såväl hovrätten som Högsta domstolen.
     Men jag förutsäger att piratrörelsen är vinnare oberoende av rättegångarnas utfall. Förlorar piratrörelsen blir man martyrer och fildelningen minskar inte. Vinner piratrörelsen kommer upphovsrättsbranschen att tvingas till konsekvenser som gynnar fri tillgång till digital kultur.

Inga kommentarer: