Arbetet på piedestal

Kultursidan Västerbottens-Kuriren 051228 (Lix=37)

Varje år görs en omfattande, internationell undersökning över människors attityder och värderingar, kallad ISSP (International Social Survey Program). 40 länder över hela världen deltar. I år är människors attityder till arbete i fokus.
     För svensk del har cirka 2000 personer besvarat en enkät. Sammanställningen uppvisar en del omständigheter som är anmärkningsvärda.
     På frågan hur ofta man kommer hem utmattad från arbetet svarar hela 84 procent att så är fallet ibland, ofta eller alltid. Räknar man enbart de som svarat ofta eller alltid är det 34 procent. På frågan hur ofta man upplever sitt arbete som stressigt är motsvarande siffror 88 procent och 41 procent.
     Med dessa siffror borde vi nog vara förvånade att inte fler svenskar drabbas av stressymptom, utmattningssyndrom och utbrändhet. Är det så vi vill ha vår arbetssituation?
     Ja, märkligt nog, för så måste man nog tolka ett annat enkätsvar. På frågan hur nöjd man är med sitt arbete svarar 78 procent att man är ganska, mycket eller helt nöjd med sitt arbete.
     Frågan är hur det kan komma sig att graden av nöjdhet med ett arbete som i stor utsträckning skapar utmattning och stress är så stor. Hur har utmattning och stress på arbetet blivit det normala? Varför är inte motsatsen norm?
     Det ger inte undersökningen svar på, men den väcker frågorna.
     Trots att så många är nöjda, pekar undersökningen på att vi ändå inte riktigt vill ha det så här. På frågan hur man skulle vilja arbeta om man helt fick bestämma över sin arbetssituation, skulle 45 procent vilja arbeta enbart deltid, medan lika många föredrar heltid. Det antyder att arbetssituationen kanske ändå inte är tillfyllest.     
     Problemet är inkomsten. Endast 12 procent kan tänka sig att gå ned i arbetstid om det medför en lägre inkomst. Det pekar på behovet av ekonomisk trygghet i synnerhet och trygghet i allmänhet.
     Under senaste åren har lagen om anställningsskydd debatterats och flera röster har höjts för att skrota den. Anställningsskydd anses av dem som vill avskaffa det som det största hindret för människor att få ett arbete.
     Undersökningen visar att hela 92 procent menar att anställningstrygghet är viktigt eller mycket viktigt. Så något stöd hos befolkningen för att skrota LAS verkar inte finnas.
     Arbetet i sig är av synnerligen stor vikt för svenskarna. Ett arv från Luther, kanhända. Den som icke arbetar skall icke heller äta.
     Hela 65 procent skulle nämligen uppskatta att ha ett arbete även om man var ekonomiskt oberoende. Det visar på vilken betydelse arbetet har fått i Sverige.
     Vilka andra länder sätter arbete på en sådan piedestal?