Kultursidan, Västerbottens-Kuriren, 020913
Reportaget om kommunpolitikers dubbelmoral och hyckleri i SVT:s Uppdrag granskning kan mycket väl vara årets viktigaste journalistiska insats. Det finns många infallsvinklar, har vi sett de senaste dagarna, att diskutera den ynkedom reportaget uppvisade. En infallsvinkel som också borde diskuteras är kön. En annan är ålder.
De grövsta främlingsfientliga - och rentav rasistiska - uttalandena gjordes av män, företrädesvis äldre män. Den moderate man som berättade om hur han särskiljer en svart människa från en apa såg ut att vara i pensionsåldern. Den moderate man som påstod att muslimer enbart är bra på barnafödande och systemutnyttjande såg ut att närma sig pensionsåldern. Den socialdemokratiske man som menade att muslimerna är livsfarliga för det svenska samhället såg ut att vara i övre medelåldern.
Några män var dock yngre; den moderate man som menade att kommunens invandrare var människor som Pinochet missade såg ut att vara i medelåldern, liksom kristdemokraten som hävdade att i stort sett alla invandrare från Östeuropa bluffar. Få kvinnor. De flesta män. Många äldre.
Dagen efter reportaget i Uppdrag granskning läser vi på DN Debatt att några seniora professorer och journalister hävdar att äldre människor diskrimineras i det politiska systemet. Äldre människor får allt färre platser i de beslutande församlingarna, menar de.
”Ingen frågar i dag efter den kompetens, det kunnande och den erfarenhet som de äldre samlat på sig. Ingen snuddar ens vid tanken att de äldre skulle kunna ge balans och allsidighet vid bedömningen av samhällsfrågorna”, skriver artikelförfattarna.
Att artikeln sammanfaller i tiden med reportaget i Uppdrag granskning är ironi på hög nivå. Den balans och allsidighet de äldre, manliga partifunktionärerna visade i Uppdrag granskning vid bedömningen av den samhällsfråga som rör invandring tåls nämligen att vara utan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar