Skåda det osynliga

Kultursidan, Västerbottens-Kuriren 970419


"VIRTUAL REALITY is a technology to see what is invisible, what is in between the trees and the land – the wind – and to be able to see what is invisible in other peoples minds, how they experience the world."
    Ungefär så beskrev VR-artisten Rita Addison den form av informationsteknik som går under beteckningen virtuell verklighet, när hon inledde ett VR-symposium vid Umeå universitet i torsdags.
    Rita Addison beskrev med en oerhört personlig och självutlämnande framställning hur hon har närmat sig VR-tekniken och hur hon tänker sig dess tillämpning.
    I början av 90-talet råkade hon ut för en svår bilolycka, med följden att hon fick en hjärnskada som under de första åren efter olyckan fick konsekvenser för både syn och balanssinne. Inga yttre synliga skador, men hennes perception av omvärlden liknade inte andra människors.
    Att omgivningen inte kunde förstå hur Rita uppfattade världen omkring henne blev ett närmast lika stort problem som själva skadan. Och hon kunde inte förmedla en förståelse för hur världen såg ut för henne. På något sätt kom hon i kontakt med människor som arbetade med virtuell verklighet, och då fick hon idén att med sådan teknik försöka gestalta världen såsom den framstod för henne.
    Resultatet blev en flerfaldigt prisbelönt VR-tillämpning. Den visar fläckar och skuggor framför synfältet, omgivningen som böljande likt stora långsamma vågor utan toppar eller kammar. Denna tillämpning visades som en videofilm vid symposiet, och tur är väl det. Att "på riktigt" – det vill säga att kliva in i den virtuella världen med hjälp av en VR-hjälm – få ta del av hennes omvärldsuppfattning hade gjort vem som helst sjösjuk.
    Denna VR-tillämpning används numera för utbildningsändamål i USA, i syfte att träna människors empatiska förmåga – åskådaren får en upplevelse av hur en människa med en visst typ av hjärnskada upplever sin omvärld. Om en betydelse av begreppet empati är att försöka förstå hur en annan människa upplever världen, verkar det vara ett värdefullt tillämpningsområde för VR-teknik. Det blir ett sätt att dela sådana upplevelser som annars är omöjliga att dela.
    På så sätt blir virtuell verklighet inte en skenvärld – alldeles oavsett hur begreppet definieras i encyklopedin – utan så nära Rita Addisons dåvarande verklighet som bara är möjligt.