Romantisk IT-estetik

Hallå, nr 7 s 57-58


Till och från läser jag Robert Pirsigs bok Zen och konsten att sköta en motorcykel och varje gång finner jag något nytt som upptar mina tankar. Ofta något filosofiskt problem, men inte denna gång. Nu fastnade jag i teknikens estetik.
    Berättelsen om Pirsig och hans tioårige son Chris som är ute på en motorcykelsemester med två goda vänner, John och Sylvia, är främst en filosofisk undersökning av fenomenet kvalitet. Men i gränslandet mellan dessa parallella berättelser finns det flera stickspår.
    Ett sådant är föreställningen om tekniken. Sett historiskt har teknisk utformning främst handlat om funktionalitet; mer sällan om vackra gränsytor mot människan eller om värdet av en estetisk upplevelse för teknikens användare. Tekniker ser emellertid ofta en form av skönhet som den icketekniske användaren inte ser. Lyssna exempelvis till programmerare som talar om "vacker programkod" eller "sexiga program" och försök själva upptäcka det vackra eller sexiga.
    I sin jakt på kvalitetens metafysik börjar Pirsig med att dela in våra insikter om världen i klassicism och romantik. Det klassiska synsättet handlar om att gå bakom ytan på fenomenen som finns runtomkring oss; att se bakomliggande tankar och former. Förnuftet och vetenskapliga lagar styr insikten.
    Det romantiska synsättet är att endast uppehålla sig hos fenomenens synliga yttre; den omedelbara upplevelsen. Tänkandet är inspirationellt och intuitivt.
    Motorcykeln utgör exemplet. Pirsig är klassicisten; det han inte kan om skötsel av och funktionalitet hos motorcyklar är inte värt att veta. Han ser skönheten bakom teknikens fasad. John och Sylvia är romantikerna. De har varken någon aning om hur motorcykeln fungerar; än mindre hur den ska skötas. De är fullständigt ointresserade av teknikens bakomliggande former. Däremot är de hängivna motorcykelåkare och uppskattar upplevelsen av en motorcykelfärd.
    Min tes är att vi i dag ser förnyade tendenser på att vår syn på datorer och informationsteknik börjar övergå från en klassisk estetik till en romantisk.
    Ett försök att etablera en romantisk estetik har redan pågått i drygt tio år. Apple gjorde sitt bästa med Macintoshdatorn att förenkla användningen av datorer med att betona begripligheten hos datorns yta. Operativsystemet är dolt, några obskyra kommandon behöver inte anges och användaren ser endast enkla och begripliga symboler på datorns gränsyta.
    Tiden i början av 80-talet var både mogen och inte. Apple ville göra en "folkdator" när teknikspridningen i samhället var alltför låg och priserna alltför höga. Det blev universiteten och den grafiska industrin som kom att tillhöra de främsta fansen av Apples estetik.
    Och andra tillverkare i programvarubranschen! Vi ser med fönsterhanteringssystem som Windows och operativsystem som OS/2 och Windows 95 att konceptet i dag har blivit legio.
    En färskare tendens till en romantisk estetik kan dateras till tillkomsten av internettjänsten World Wide Web. Den första programvaran som möjliggjorde läsning och design av grafiska informationsytor på Internet kom 1993. 1994 skrevs det spaltkilometrar om cyberspace, virtuella miljöer och elektronisk post. 1995 är befolkningskurvan i informationsrymden närmast exponentiell.
    I World Wide Web handlar det om att utforma estetiskt tilltalande gränsytor. Hur användaren rent funktionellt navigerar döljs med länkar som tar bort allt vad kryptiska datorkommandon heter. Tillsammans med idén om hypertext i stället för linjär text skulle detta kunna ses som en romantikens reaktion mot den klassiska estetiken.
    Tidskrifter om teknik har oavsett teknikområde alltid anammat den klassiska estetiken; det är vad som finns innanför skalet som är intressant. Så också på IT-området ˇ logiken bakom programvaran, snabbheten i processorerna, bithastigheten i nätverken och så vidare.
    Till i dag. Nu kommer tidskrifter som exempelvis Hallå, Internetguiden och nyligen avlidna z.mag@zine med det främsta budskapet att det är inte vad som händer innanför datorn och i kablarna som är den betydelsefulla kunskapen. Man ska inte behöva veta det för att använda IT. Däremot ska man ha en estetisk känsla för ytan och för användningen.
    Tekniken sätts in i olika sammanhang. Med andra ord; helhetssyn betonas framför detaljförståelse. Holism i stället för reduktionism. Kritik av teknisk funktionalitet byts ut mot kritik mot teknikens användning och människors upplevelser av tekniken.
    Vad betyder denna romantiska tendens? Är den god eller inte god? Tja, hur många har en klassisk estetik vad gäller bilar? Jag kör bil, jag kan ha en uppfattning om snygga bilar och om deras användning, till och med om trafikplanering, men jag vet inte så mycket om det som finns innanför ytan.
    Att fler antar den romantiska estetiken skulle kanske till och med innebära ett steg mot en värdefullare kritik av informationstekniken. Andra kunskaper om tekniken än de den klassiska estetiken förutsätter skulle utvecklas. Förståelsen av datorns inre logik ökar inte, men förhoppningsvis ökar kunskaperna om informationsteknikens användning.
    Men förespråkar verkligen Pirsig den klassiska teknikestetiken?
    Ni som läst boken vet att det är alltid Pirsigs motorcykel som krånglar ˇ i stort sett varje gång de rastar. Johns motorcykel går däremot som en klocka under hela resan.
    Bokens berättarjag är en tydlig klassicist, men, nota bene, berättaren och författaren är inte samme person. Författaren själv rör sig bortom klassicismens och romantikens estetik; bortom dikotomin. Dithän har inte vi andra kommit ännu.