Allemansrätt på Internet

Kultursidan, Västerbottens-Kuriren 941119


ANVÄNDNINGEN av Internet har ökat explosionsartat under de senaste åren, främst tack vare nya programvaror som är relativt enkla att hantera.
    IT, elektronisk post och "netsurfing" verkar ligga på allas läppar och det skrivs spaltkilometrar om utflykter på World-Wide-Web. Tidskrifter som amerikanska Wired och svenska Z (blivande z.mag@zine) satsar nästan uteslutande på att skriva om livet på Internet.
    Men hur många av VK:s läsare har kommit i kontakt med Internet? Hur många har "surfat på nätet"? Om vi räknar bort studenter och anställda vid universitetet blir antalet knappast särskilt stort. Går det ihop med tankarna bakom Internet?

DET LIGGER i Internets anarkistiska idé att restriktionerna på och kring nätet ska vara få. Var och en borde ges möjlighet att vistas i cyberspace – "informationsrymden" – och hämta information, bilder och musik. "Information wants to be free" är det klassiska uttrycket för det anarkistiska idealet. För att ytterligare uppfylla detta ideal borde varje medborgare få tillgång till den fria informationen.

ALLEMANSRÄTTEN är en av de främsta svenska kulturyttringarna; att var och en har rätt att vistas i skog och mark, plocka bär, svamp och blommor, utan att någon markägare kan sätta stopp. Borde inte allemansrätten gälla också i den virtuella världen?
    Att tillämpa allemansrätten på Internet vore att se till att inte utestänga medborgare från informationsrymden. Det kan ske genom att tillhandahålla nödvändig rekvisita av datorer och programvara på offentlig plats i samhället för dem som vill botanisera bland världens databaser. Internet ska inte uppfattas som ett tekniskt vidunder. Internet är en kulturyttring av vår tid; ett kulturfenomen som kan tillhandahålla kulturella upplevelser.
    När jag går till biblioteket i andra ärenden – läsa en dagstidning eller en tidskrift, låna en bok med mera – borde jag också kunna läsa tidskrifter som inte finns i fysisk form, gå på museum i Australien, titta på historiska monument i Europa, ta del av forskning inom mitt intresseområde, läsa om vår regerings förehavanden och allt annat som Internet möjliggör.

DETTA BORDE heller inte vara så svårt att realisera. Dagens bibliotek är oftast datoriserade till en viss grad – förvisso med varierande standard. Vad som saknas är främst uppkoppling till nätverket. Umeå kommun skulle kunna – mig veterligt – bli den första kommunen i Sverige som införlivade Internet i sitt ordinarie kulturutbud.
    Det värsta som kan hända är om beslutsfattare tror att Internet handlar om teknik – datorer är ju inblandade – och inrättar någon form av "datastugor", där främst teknikfreaks känner sig hemma, separerad från övrigt kulturellt samhällsutbud och övrig kulturell verksamhet. Det vore att välja bort idén om allemansrätt på Internet. Det vore rent ut sagt korkat.
    Integrera – hellre än separera – informationsrymden i kommunens kulturella utbud och ge "alle man rätt" att ta del av de upplevelser som denna rymd kan tillhandahålla.