tisdag, november 21, 2017

Hatet är en man

Kultursidan Västerbottens-Kuriren 171121

Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har av regeringen uppdraget att kartlägga och genomföra olika analyser av våldsbejakande extremistisk propaganda. Den tredje delrapporten av detta uppdrag publicerades nyligen, med titeln Det vita hatet: radikal nationalism i digitala miljöer. Sex forskare med olika kompetenser har bidragit till rapporten.
         Flera svenska nationalistiska, främlingsfientliga och nationalsocialistiska webbsajter har analyserats, med ett särskilt fokus på de största: Avpixlat (som nu heter Samhällsnytt) och Nordfront.
         De har analyserat både redaktionella artiklar och kommentarer till artiklarna i några olika avseenden. Genom att använda ny teknik inom området artificiell intelligens och maskininlärning, har forskarna låtit självlärande datorprogram analysera tusentals artiklar och kommentarer på dessa sajter.

En analys utgörs av så kallade dispytmarkörer. Det är markörer främst i form av citattecken runt sådana ord som avsändaren vill skapa dispyt kring, eller visa att man ifrågasätter riktigheten av.
         På sajten Avpixlat används citattecken runt ord som exempelvis ensamkommande, barn och flyktingar, för att på så sätt visa att man inte alls tror att personer som traditionell media rapporterar om är ensamkommande, barn eller ens flyktingar.
         På sajten Nordfront används dispytmarkörer på samma sätt, men oftare runt ord som exempelvis förintelsen (för att förneka dess historiska existens), nazist (eftersom Nordfront kallar sig nationalsocialister) och demokrati (eftersom dagens samhälle inte uppfattas som demokratiskt).
         I rapporten analyseras även hatintensitet. Med det avses hur ofta namnet på exempelvis en viss politiker, ledarskribent, journalist, minister eller riksdagsledamot nämns i samband med olika ord som förknippas med hat (exempelvis svordomar, ilska, död, oro och nedsättande benämningar). Ju fler gånger en person förknippas med hatord, desto högre hatintensitet.

En tredje analys är könsmönster. Den absoluta majoriteten av såväl redaktionella skribenter som kommentatorer på Avpixlat är anonyma. Därför har forskarna tränat upp en självlärande dator i att känna igen texter som är författade av män respektive kvinnor. Vid tester har det visat sig att datorn känner igen författarens kön med 84 procents träffsäkerhet.
         Av de 13 655 redaktionella artiklar från Avpixlat som ingick i studien, var 99,4 procent skrivna av män. Av de 18 470 registrerade kommentatorerna var 94 procent män.
         Det finns all anledning att ta till sig kunskap om hur hat kommer till uttryck i digitala miljöer: Vika ord som används, vilka ord som omges av dispytmarkörer, vad olika symboler uttrycker.
         Den viktigaste kunskapen är emellertid ändå att det är en så enorm övervikt av män som förekommer i dessa digitala miljöer; mansdominansen är så stor att man närmast måste tala om homogenitet.
         Ideologier, propaganda, gruppsykologiska processer och individuella fördomar i all ära: En väsentlig orsak till den rådande hatproblematiken i digitala miljöer stavas manlighet.

Inga kommentarer: