Kultursidan Västerbottens-Kuriren 131128
De senaste årens trend inom högre utbildning heter MOOC: omfattande, öppna, nätbaserade kurser. Vi har kunnat se en markant ökning av såväl kursutbud som kursdeltagare främst vid amerikanska lärosäten.
Som många andra IT-baserade trender omgavs MOOC med närmast utopiska och altruistiska ambitioner. Den högre utbildningen skulle demokratiseras. Utbildning ska inte ägas, utan spridas fritt. Inga kurskostnader skulle förekomma.
En revolution som skulle vara gränsöverskridande; ingen, oavsett etnicitet, kön, klass, inkomst eller utbildningsbakgrund, skulle stängas ute från högre utbildning.
Hur ser utfallet av ambitionerna ut? Tidskriften Nature rapporterar om en studie vid University of Pennsylvania. Studien omfattar 32 MOOC-kurser, från humaniora över samhällsvetenskap till naturvetenskap och teknik, med svar från nästan 35 000 kursdeltagare.
Det visar sig att 83 procent av dessa kursdeltagare har redan en eftergymnasial examen, 44 procent hade en examen högre än fil kand (det vill säga master- eller doktorsexamen) och att cirka 70 procent hade arbete (endast 13 procent var arbetslösa).
Det mest framträdande skälet till att läsa en MOOC-kurs var att avancera i sin karriär. Det näst främsta var nyfikenhet.
Sammantaget från denna studie kan sägas att MOOC främst når de redan välbeställda, såväl utbildningsmässigt som anställningsmässigt. Av de altruistiska ambitionerna syns inga särskilda spår.
Snarare omvänt: De som redan har ett stort utbildningskapital gynnas av detta utbildningsformat.
Studiens resultat förvånar inte. Att studera i sin relativa ensamhet över nätet underlättas väsentligt om man redan har studievana.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar