Jobbmatch mellan robotar

Kultursidan Västerbottens-Kuriren 030412

Det är en växande trend i Danmark, skriver DN (9/4), att låta robotar göra den första grovsorteringen bland ansökningar till utlysta jobb. Med robot avses här ett datorprogram som mäter utvalda parametrar i jobbansökningar mot kriterier som företaget som utlyst jobb har bestämt.
         Det är en utmärkt, men ännu ofullständig idé som skulle kunna missbrukas in absurdum.
         Idén är utmärkt utifrån tidseffektivitet. Varför ödsla människotid på att sortera bland ansökningarnas allra enklaste kriterier för ett jobb? Idén är också utmärkt genom att roboten kan programmeras så att den inte tar hänsyn till etnicitet, bryr sig inte om namn, är könsneutral och sorterar inte efter de sökandes ålder. Den ser enbart till kompetens och bär inte på mänskliga egenskaper såsom dolda antaganden eller fördomar.
         Missbruket blir det utmärktas motsats, om arbetsgivaren programmerar roboten att faktiskt ta särskilda hänsyn, negativa eller positiva, till etnicitet, namn, kön och ålder. Då bryter man sannolikt mot flertalet diskrimineringsgrunder i diskrimineringslagen.
         Idén är alltså ofullständig om inte robotens parametrar för sortering görs offentliga, så att det enkelt kan kontrolleras om dess sorteringsalgoritm bryter mot lagen.
         Men idén om robotanvändning i arbetssökningssammanhang är ofullständig framför allt när det gäller symmetri. Självfallet måste sorteringsroboten mötas av en ansökningsrobot, inte en jobbsökande människa.
         Den som söker ett utlyst jobb får mata in olika parametrar om sig själv och en robot skriver en optimal ansökan och ett perfekt CV, som roboten på företaget som utlyst jobbet får granska.
         På så vis blir matchning av arbetssökanden och tillgängliga arbeten en match mellan robotar. Vi andra kan köpa popcorn, sätta oss i soffan och kolla in matchen.