Drömmen om ett nytt Alexandria

Kultursidan Västerbottens-Kuriren 060518 (Lix=48)

Biblioteket i Alexandria var, strax innan det förstördes ca år 50, världens genom tidernas största bibliotek. Uppgifter går isär, men de mest positiva bedömarna hävdar att uppemot 70 procent av världens skrifter fanns där.
     Det har berättats om hur detta biblioteks samling växte sig så stor. Kung Ptolemaios III av Egypten skapade en förordning som sa att alla besökare måste leverera sina böcker och skriftrullar, så att bibliotekets skrivare kunde skriva av dem. Ägaren fick kopian, medan biblioteket behöll originalet.
     Ett sådant bibliotek för 2000-talet drömmer Wired-redaktören och författaren Kevin Kelly om i essän Scan this book! i New York Times Magazine den 14/5.
     Ett universalbibliotek för 2000-talet skulle innehålla en kopia av all världens böcker, vetenskapliga artiklar och dagstidningsartiklar. Och vidare; en kopia av alla offentliggjorda målningar, foton, filmer och musikstycken. Och varför inte en kopia av radioprogram och teveprogram.
     Och webbens litteratur; alla blogginlägg.
     I dag produceras det mesta digitalt, så biblioteket kan genom en förordning liknande den Ptolemaios III införde i Egypten växa relativt enkelt. Äldre material, som exempelvis böcker, måste skannas till digital form.
     Det är en pågående process. Såväl företag som bibliotek skannar böcker i parti och minut. Bokhandeln Amazon har digitaliserat hundratusentals samtida böcker. Flera tunga universitetsbibliotek i USA skannar sina boksamlingar.
     Det låter tidsödande, men tekniken utvecklas. Stanford University använder en specialgjord skanner som gör hela jobbet själv; den vänder automatiskt blad i boken som skannas och har en kapacitet på tusen sidor i timmen.
     Samma process pågår i Kina. Ett företag i Beijing har hittills skannat 1,3 miljoner kinesiska böcker.
     När litteratur finns digitaliserad kan mycket hända. Människor som inte har ett bibliotek, en bokhandel eller ekonomiska resurser får del av världens litteratur – studenten i Somalia, vetenskapsmannen i Kazakstan, pensionären i Peru ges nya resurser.
     När en text är digitaliserad kan den indexeras, länkas, klustras, taggas, sökas – texter kan ges nya betydelser när intertextualiteten utvidgas.
     När böcker digitaliseras kan själva läsningens gemenskap utvidgas. De egna ”lässpåren” kan delas med andra, bibliografier bytas, människors läsvanor kan skapa nya möten.
     Texter som är marginaliserade, främst därför att förlagen slutar trycka dem, får ny publik genom att de tillgängliggörs.
     Problemet med Kevin Kellys vision är att biblioteket saknar böcker. Förlag och bästsäljande författare kommer att med all kraft motarbeta visionen, medan marginaliserade och obetalda författare sannolikt har en annan uppfattning.
     Det är en gammal affärsmodell som kolliderar med en ny. Enligt den gamla är det den massproducerade, fysiska kopian som skapar ekonomiskt värde. Enligt den nya affärsmodellen är digitala kopior fria, medan ekonomiskt värde skapas i kopiornas omgivning.
     Ett alexandrinskt bibliotek förutsätter detta modellskifte.