Något så enkelt som en sökmotor är Internets hetaste potatis just nu. Google,
Det fortsatte med det som kom att kallas Googledance, Googledans. Det innebär en intrikat jakt på uppmärksamhet hos Google. Företag försöker lista ut vilka nyckelord man bör skriva på sin webbsida för att hamna högt i Googles resultatpresentation, i syfte att få gratis annonsplats.
Google svarar med att förändra sina metoder att presentera sökresultat. Företagen svarar med försöka anpassa sig till de nya metoderna. Så fortgår det. Som en trandans.
Sedan dök fenomenet Googlebombning upp. Den som för några månader sedan skrev sökorden ”miserable failure” i Google och klickade på knappen ”Jag har tur” (inte den vanliga sökknappen), kom direkt till George W Bush på Vita Husets webbplats. Den som gör samma sökning i dag kommer till Michael Moores webbplats.
Även statsminister Göran Persson är googlebombad. Skriv ”totalt fiasko” och klicka på ”Jag har tur”, så kommer du till statsrådsberedningens presentation av statsministern.
Nyligen presenterade Google sitt nya webbaserade kontaktnät Orkut
Så till det senaste från Google: G-post. Precis som Yahoo och Hotmail har Google en gratis e-posttjänst. Och precis som de andra finansierar Google tjänsten med reklam. Men med tillägget att Google kommer att läsa igenom e-posten, leta nyckelord och låta företag som har köpt respektive nyckelord placera reklam i e-brevet.
Som om inte det vore nog. Googles sökmotor fungerar så att den lagrar alla sökord du någonsin skriver i sökmotorn. Dessa kan inte hänföras till dig som person, utan enbart till din datoradress. Men om du väljer tjänsten g-post, så har Google också din personliga identitet kopplad till dina sökord.
Väljer Google också att samköra din g-post och dina sökord med ditt sociala nätverk på Orkut, så skapar Google en väldigt avancerad profil av dig som person. Sådana profiler över ett stort antal användare, borde betinga ett hyfsat pris för kommersiella aktörer.
Detta är inte långt borta. I en intervju säger Larry Page, en av Googles grundare, att ”It might be really interesting for us to know that information”.
Frågan är bara vad de ska använda informationen till. Vem kommer de att sälja den till? Vad kommer den som köper informationen att göra med användarprofilerna? Ingen vet.
Förr var det staten och myndigheters registrering av medborgare och samkörning av registren som utgjorde integritetshoten. I dag kommer hoten från kommersiella krafter i samarbete med de som levererar nödvändiga funktioner på Internet.
Så se upp när något är gratis på nätet. Priset kan vara din integritet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar