IT-samhället en chimär

Kultursidan, Västerbottens-Kuriren 960712


I NUMMER 2/96 av Häften för kritiska studier skriver umeforskarna Lena Andersson-Skog och Thomas Pettersson en lång och initierad artikel om IT från ett ekonomiskt-historiskt perspektiv. De spanar efter det informationssamhälle alla talar om, men finner egentligen bara en ytterligare fas i industrisamhällets utveckling inget "nytt" samhälle.
De hävdar som en viktig poäng att IT inte kommer att ändra samhällsutvecklingens riktning. Att informationsflöden och -tillgänglighet ökar räcker inte för en samhällsomvandling. Till det krävs att informationen kan kontextualiseras vilket skulle möjliggöra ökad kunskap. Det görs bäst i sociala sammanhang, med personliga kontakter.
En av författarnas slutsatser är alltså att en ökad IT-användning skapar större behov av personliga kontakter.
Artikeln andas rätt stor kritik mot de gängse beskrivningarna av IT-revolutionen och den påstådda upplösningen av industrisamhället. Författarna menar att sådana beskrivningar är både alltför teknikfixerade och ideologiskt färgade av de grupper ­ tekniker, ekonomer, politiker och akademiker som förmedlar dessa beskrivningar.
Andersson-Skog & Petterson vill stå i den motsatta positionen. Icke-tekniska beskrivningar av IT i samhället, utan ideologiska förtecken. Då blir tekniken neutral och författarna objektiva.

MEN FRÅGAN är om den positionen är den självklart bästa. Deras utgångspunkt det är de samhällsekonomiska behoven som avgör vilka tekniska lösningar som kommer att tillämpas i samhället är inte helt invändningsfri. Inte heller ideologibefriad.
Ta Internet som exempel: Militära behov styrde teknikutvecklingen på 60-talet, och den internethausse vi ser i dag kan knappast sägas utgå från samhällsekonomiska behov. Eller ta informationsteknik generellt: Det är lätt för företag att mäta investeringskostnader för IT, men betydligt svårare hart när ogörligt, hävdar en del att mäta investeringarnas lönsamhet. Så det borde finnas andra behov som lurar i vassen.
Varför inte använda deras utgångspunkt som hypotes? Givet den IT-användning vi ser i dag vilka samhällsekonomiska behov har vi? Eller tvärtom; givet våra samhällsekonomiska behov (om de nu kan fastställas), använder vi IT på rätt sätt?
Häften för kritiska studier nr 2/96 är läsvärd också utöver denna artikel men svårfunnen. Alla svenska universitetsstäder har återförsäljare utom Umeå, där det ändå finns två akademibokhandlare.
Se där, en sommargåta.