Också datorer bär på värderingar

Kultursidan, Västerbottens-Kuriren 950920


DEN MEST utbredda föreställningen om datorer är att de är verktyg. Detta synsätt tog sin början med persondatorernas tillkomst i början av 80-talet och har med åren bara växt sig starkare.
    Verktygets idé är att vara en värdeneutral, viljelös tingest som människor kan ha full kontroll över, men som inte kan utöva kontroll över oss. Är det ett så vettigt synsätt på datorer?
    Det tycker inte Ulrika Holmberg och Eva Söderlind. De har i sin C-uppsats Datorns värderingar – en studie av datortillämpningars förmåga att förmedla värderingar skriven vid Institutionen för informatik, Umeå universitet angripit verktygsidén och argumenterar för att datorer knappast kan ses som värderingsfria.
    Tvärtom; varje datortillämpning bär på värderingar från deras upphovsmän och andra som har haft inflytande över datortillämpningens utformning.
    Hur kan man se på en viss datortillämpning vilka värderingar som finns inbyggda i den, och som därmed kan förmedlas till användaren?

ENLIGT FÖRFATTARNA kan man studera olika aspekter hos datortillämpningen, som till exempel dess syfte, vilka handlingar tillämpningen möjliggör (och förhindrar!) och hur datorn kommunicerar med användaren. I dessa olika aspekter skulle då olika värderingar om användaren som enskild individ, om en viss grupp av användare, om organisationen där tillämpningen ingår och om samhället kunna uppfattas.
    Tänkbara värderingar anges vara politiska (om datorn styr ditt agerande), moraliska (om datorn uttrycker vad som är goda handlingar), sociala (om datorn anger hur vi bör uppträda mot varandra), yrkesmässiga (om datorn upprätthåller ett visst sätt att arbeta inom ett yrke) med flera.
    På detta sätt studerar författarna en specifik datortillämpning; ett system för kursutvärdering. De finner att denna tillämpning förmedlar – främst genom de handlingar systemet möjliggör – fler värderingar än de hade kunnat föreställa sig. De mest framträdande är av politisk, moralisk, social och intellektuell karaktär.

HOS LÄSAREN väcks flera frågor. Vilka värderingar förmedlas till mig från de datortillämpningar jag använder mig av? Kan jag som användare bli utsatt för vilka värderingar som helst från datorer som jag dagligen använder? Och i förlängningen; kan datorprogram komma att medvetet utformas i propagandistiskt syfte, för vissa idéer? Görs det redan i dag?
    Och om datorn inte är ett verktyg, vad är den då?
    Dessa frågor besvaras inte, men klyschan håller än; att väcka frågor är många gånger viktigare än att ge svaren.