Textkritik enligt dataspelets logik

Kultursidan Västerbottens-Kuriren 141001

För ett par år sedan gick forskaren Mark Shermis ut med ett tydligt påstående, grundat på flera års forskning: Datorbaserade program – så kallade robo-graders – för bedömning och betygsättning av studentuppsatser fungerar precis lika bra som mänsklig bedömning. Dessutom utförs bedömningarna betydligt snabbare.
         Ha, menade en annan forskare, Les Perelman, inte en chans. Perelman visade hur man enkelt kunde manipulera en robo-grader så att man enkelt fick högsta betyg. Att avslöja vilka egenskaper i en uppsats som datorprogrammet värderade högt var inte svårt alls. Dessutom behövde en uppsats inte ens vara begriplig för att få ett högt betyg.
          Så dök en tredje forskare upp, Andrew Klocubar, och menade att de två föregående har tittat på helt fel aspekter av denna typ av datorprogram. Datorprogrammets funktion ska inte vara att betygsätta uppsatser, utan att ge studenter återkoppling så att studenterna förstår hur uppsatser kan förbättras.
          Andra forskare pekar på liknande resultat: Återkoppling i form av kommentarer och kritik från en lärare i form av en människa har snarast en negativ inverkan på studenters attityder till att revidera och skriva om uppsatser.
          Återkoppling från ett datorprogram genererade närmast kontrasterande resultat: Studenternas attityd till att omarbeta sina uppsatser blev överväldigande positiv. Från noll intresse att revidera utifrån lärares kritik, till närmast hundraprocentig vilja att revidera utifrån interaktionen med ett textgranskande datorprogram.

Det behöver knappast sägas att detta är enstaka studier och bör studeras fler gånger. Ändå är resultatet intressant ur minst två perspektiv. Det ena är den vana dagens ungdomar har tillägnat sig att interagera med datorprogram, kanske främst genom datorspel.
          En hypotes är att de uppfattar återkopplingen från en dator som en del i ett spel, vilket triggar de belöningsmekanismer som motiverar ett fortsatt datorspelande. Att revidera sina texter upplevs därmed som en del av ett datorspel.
          Den andra är att dessa resultat väcker frågor om lärares förmåga att ge återkoppling. Det finns en felaktig, men sannolikt spridd uppfattning om att textkritik handlar om att finna och beslå studenter med de fel de har gjort; att kritik blir en form av felfinnande. Då missar man positiv återkoppling i de flesta fall har betydligt större potential för ytterligare lärande.
          Om datorprogram kan generera bättre återkoppling och därmed positivare läranderesultat vid studenters uppsatsskrivande bör sådana självfallet prövas. Men bedömning och betygsättning bör fortfarande utföras av läraren.