Grindvakternas gradvisa förtvinande

Kultursidan Västerbottens-Kuriren 090615

När medias uppmärksamhet var som störst kring den barnläkare vid Karolinska som misstänks för dråp, publicerade en blogg hennes namn. Detta föranledde en anmälan till Datainspektionen för brott mot Personuppgiftslagen, eftersom anmälaren ansåg barnläkaren kränkt av namnpubliceringen.
        Efter snabb handläggning svarade DI att lagen gör undantag för behandling av personuppgifter för journalistiska ändamål, vilket denna blogg måste anses ha. DI vill dock poängtera att i traditionell massmedia finns minsann pressetiska regler, som begränsar namnpublicering.
        Slutsatsen blir, skriver DI, att man inte kan ingripa mot bloggen även om barnläkaren upplever sig kränkt, eller att de pressetiska reglerna har åsidosatts. Detta beslut måste tolkas som att DI:s roll som nätets grindvakt beträffande hantering av personuppgifter kraftigt decimerats, och att - mellan raderna - detta beklagas av DI.
        Grindvaktens gradvisa förtvinande återkommer även på andra områden. Den svenska debattens grindvakt nummer ett, Mats Bergstrand, har efter 20 år slutat som redaktör för DN Debatt. Den grinden har vaktats hårt, sidan har haft enormt inflytande och Bergstrand själv har fått utstå mycken kritik för sitt urval.
        I dag har debattsajten Newsmill seglat upp som en intressant konkurrent, med spänst, tempo och en mix av kända debattörer som kunde återfinnas på DN Debatt och okända debattörer med patos.
        För så blir det när utrymmet är obegränsat; debattörerna utgör knappheten. I pappersmedia gäller motsatsen; publiceringsutrymmet utgör knappheten. Varje morgon har jag klickat mig fram till DN Debatt för att läsa dagens snackis. I dag börjar jag med Newsmill och dagens olika teman. Den väsentligaste skillnaden stavas Webb 2.0. På Newsmill kan jag bidra med ett inlägg i debatten. DN Debatt är och förblir stängd.
        Inom förlagsvärlden pågår en liknande rörelse. Print-on-demandförlag, som exempelvis Vulkan, växer fram, där ingen grindvakt gör kommersiella överväganden av ett bokmanus, utan publicerar och trycker mot efterfrågan.
        Samma väg torde sannolikt kulturkritiken vandra; till samlingssajter, likt Newsmill, där utrymme för bred och djup kulturkritik och idédebatt medges. Som skribent och författare vill man inte i första hand sälja något, utan säga något, kanske påverka någons tankar, ge ett annat perspektiv på samtiden.
        Även om forskningspublicering har en lång tradition av grindvakter – peer review – som ska garantera forskningsresultaten, är liknande förändring sannolik. Grindvakten som kvalitetsgranskar kommer att finnas kvar, men nya forskargenerationer kommer inte att sympatisera med att skicka en artikel till en tidskrift våren 2009 som publiceras i papperstidskriften i bästa fall hösten 2010. De kommer inte att acceptera grindvakter som granskar i snigelfart och tidskrifter med extremt begränsat utrymme.
        Grindvakternas gradvisa förtvinande kommer att förändra medialandskapet.