Vad säger vilden om oss?

Newsmill 090518

Allt sedan datorn uppfanns har vi använt metaforer för att beskriva såväl tekniken som hur vi använder den. Inledningsvis uppfattade man datorn som en automat som effektiviserade rutinprocesser. Med persondatorn fick verktygsmetaforen stort genomslag; ett individuellt hjälpmedel som förbättrar vissa förmågor. Med Internets framväxt har ett flertal nya metaforer växt fram och vissnat: arena, marknad, virtuell värld och så vidare.

En metafor har emellertid stått sig. Den uttalas sällan, men har ständigt varit levande i debatten om nätet sedan början av 90-talet, när Internet fick genomslag i samhället. Jag tänker på vilden. Besten. Det otämjda. Det som måste assimileras; civiliseras. Jonas Gardell aktualiserar vilden genom att formulera anonymitet som ett ociviliserat fenomen som måste tyglas.

De tidigaste försöken att tämja vilden handlade om att filtrera information. Vi minns diskussionen i mitten av 90-talet om bombrecept på Internet. Hur skulle våra ungdomar hindras från att spränga sig i luften när det kryllade av bombrecept på nätet? Det samma gällde pornografi, droger, våldsskildringar och politisk extremism. Vilden måste tämjas medelst filtrering. Samma typ av filtrering, om än mer omfattande, ser vi i Kina, Irak och andra icke-demokratiska länder.

När människor började agera i nätets offentlighet, i olika sociala nätverk, blev det ett nytt skäl för att vilden måste civiliseras ytterligare. Lagen om elektroniska anslagstavlor inrättades 1998 för att reglera människors samtalston på nätet. Personuppgiftslagen inrättades samma år för att tillse att våra personuppgifter inte hamnade i otillbörliga sammanhang.

Under de senaste åren har vilden bistått människor att skicka filer till varandra. Tämjandet av vilden inleddes med att förbjuda Napster, för att sedermera göra upphovsrättslagen strängare, inrätta lagar som FRA och Ipred.

Varför återkommer metaforen? Varför förblir vilden vild i somligas ögon? Varför blir den aldrig tam; civiliserad, assimilerad? Det är fel frågor att ställa. Vi bör snarare fråga oss varför vi betraktar nätet som en primitiv kultur, i stället för omvänt. Vad skulle hända om vi väljer att betrakta nätet som mänsklighetens ofiltrerade spegelbild? Vad säger vilden om oss människor?