Kultursidan Västerbottens-Kuriren 180817
Så har valrörelsen startat på riktigt, med plakat längs vägar, affischer på bussar, valstugor på torgen, valtal och debatter. Sannolikt är det främsta syftet med dessa aktiviteter är att övertyga väljare att rösta på det egna partiet, särskilt de väljare som inte tidigare röstat på det partiet.
Då blir det intressant att fråga sig i vilken utsträckning det är möjligt att övertyga människor att ändra uppfattning och byta parti genom politiska kampanjer och annonser genom affischering och plakat.
Två amerikanska forskare har i tidskriften American Political Science Review (nr 1, 2018) publicerat en stor studie, där de undersöker hur mottagliga amerikanska väljare är inför politiska kampanjer och politisk annonsering. De har gjort en metaanalys, det vill säga sammanställt forskningsresultat av tidigare studier, samt genomfört fältexperiment, i syfte att utröna i vilken effekt kampanjer och annonsering har på väljare.
Sällan har jag sett forskningsresultat så tydligt presenterat: Effekten är noll, hävdar forskarna. Varken politiska kampanjer eller politisk annonsering påverkar väljarna att byta politisk uppfattning och därmed rösta på någon annan kandidat eller parti än det väljaren sedan länge har för avsikt att rösta på.
En lite märklig del av resultatet är att det går att uppfatta övertalningseffekter på väljare om den politiska kampanjen sker relativt långt innan valdagen, men att denna effekt avtar ju närmare valdagen man kommer. Valkampanjer långt innan valdagen kan alltså generera nya överväganden hos väljare, men att dessa överväganden försvagas närmare valdagen.
Dessa forskare är emellertid noga med att hävda att de har enbart studerat politiska kampanjers övertalningseffekt hos väljare, inte om politiska kampanjer kan ha andra positiva effekter. Politiska kampanjer kan ha andra syften än att ändra väljares övertygelse. De kan exempelvis väcka röstviljan hos soffliggare.
För att motivera kostnaden för all politisk annonsering och kampanjer, borde politiker med denna studie i ryggen, formulera andra syften än att ändra väljares politiska uppfattning.
Vad jag inte lyckas utläsa ur studien är påverkanseffekter på de som vi i Sverige kallar osäkra väljare; de som inte bestämmer sig förrän strax innan – eller på – valdagen. Vore inte ändå denna väljargrupp, som inte har någon tydlig preferens, mottagliga för politiska kampanjer?
Och om det inte är politiska kampanjer och annonsering som förändrar människors politiska preferenser, vilka metoder fungerar i så fall?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar