Sjuk statistik

Kultursidan, Västerbottens-Kuriren 040921

För några år sedan drabbades jag av utmattningssyndrom, förorsakat av en alltför hög stressbelastning. Stress skapade sömnstörningar som skapade utmattning som till slut gav fysiska symptom. Det var en ohygglig upplevelse.

Jag har tur att arbeta på en arbetsplats med en företagshälsovård som har insikt i dessa problem. Det tråkiga är att deras insikt bygger på erfarenhet av att många vid arbetsplatsen drabbas.

Det jag framför allt lärde mig under rehabiliteringen var att ge akt på kroppens signaler. Särskilt trötthet. Problemet för de allra flesta som drabbas av utmattningssyndrom är bristen på återhämtning, vars tidigaste uttryck är just trötthet.

Om jag hade på ett betydligt tidigare stadium reagerat på min trötthet och kommit under behandling, skulle sjukskrivningstiden kunnat reducerats kraftigt, kanske till och med halverats.

Det hade inneburit en god besparing för försäkringskassan, för hälsovården och inte minst för mig själv, både ur ekonomiskt och hälsoperspektiv.

Nu läser jag på DN Debatt (17/9) att Riksförsäkringsverkets chef Anna Hedborg läxar upp medborgarna i deras okunskap om vad sjukförsäkringen är till för. Genom en stor attitydundersökning vill hon visa att medborgarna har missförstått försäkringen.

Bland annat tycker Hedborg det är illa att så många som 40 procent av de tusen tillfrågade tycker att trötthet är ett godtagbart skäl till sjukskrivning. Hedborg menar att sjukförsäkringen inte är tänkt att täcka sådant.

Hedborgs uppfattning är den diametrala motsatsen till den medicinskt beprövade erfarenheten. Ju tidigare en människa med utmattningssymptom söker sig till vården, desto lägre är kostnaden att rehabilitera denna människa.

Det är också pinsamt att se att Anna Hedborg går ut i debattartikeln med det enda syftet att smiska medborgarna på fingrarna. Om man läser hela attitydundersökningen hon hänvisar till, ser man att frågor om försäkringskassans förmåga att hantera sjukförsäkringsfrågor ställs – men dessa svar redovisar Hedborg inte på DN Debatt.

På frågan ”Hur hanterar försäkringskassan totalt sett sjukskrivningarna?” svarar 42 procent ”Inte bra”. På frågan i vilken utsträckning felaktig handläggning av försäkringskassan orsakar sjukfrånvaro svarar hela 51 procent att så är fallet.

33 procent menar att försäkringskassan inte tar problemet med långtidssjukskrivning på allvar. 49 procent instämmer inte i att försäkringskassan hjälper långtidssjukskrivna tillbaka till arbetslivet. 46 procent tycker inte att försäkringskassan har en djup förståelse för de långtidssjukskrivnas situation.

Vore jag chef för Riksförsäkringsverket skulle jag uppfatta dessa svar som betydligt mer alarmerande än medborgarnas högst rimliga attityder till utmattningssymptom.

I stället för att kasta ut skattepengar på attitydundersökningar, borde Riksförsäkringsverket satsa dem på att bli en mer kvalificerad aktör i rehabiliteringsprocessen.