Kultursidan, Västerbottens-Kuriren 010428
Ian Hacking
Social konstruktion av vad?
Thales
– Men du, det här med sociala konstruktioner som vetenskapsteoretiker och andra pratar om, är det inte bara flum?
– Nej, det tror jag inte. Få idéer har verkat så frigörande inom vetenskapen som idén om sociala konstruktioner.
– Jaha, så verkligheten är bara en social konstruktion som kan omkonstrueras när som helst. Om jag går in i en lyktstolpe och slår huvudet, är det då en social konstruktion som ger mig huvudvärk?
– Nja, det är ju det som är frågan i vetenskapsfilosofen Ian Hackings bok Social konstruktion av vad? (Thales). Är det verkligheten som är socialt konstruerad, de materiella objekten eller något annat? Hackings svar är att det är idén om något som är socialt konstruerad.
– Idén om något, hm. Har det någon betydelse att idén om något är socialt konstruerad och inte – ja, förresten, vad skulle motsatsen vara?
– Det finns många exempel på betydelsen. Ta kön, ett aktuellt och laddat begrepp inom vetenskapen. Är alla kvinnors och mäns egenskaper bestämda av naturen? Simone de Beauvoirs berömda tes ”Man föds inte till kvinna, man blir det” brukar tas som intäkt för att det är inte de biologiska skillnaderna som konstruerar könen, utan att kvinnlighet och manlighet är historiska och kulturella produkter som vi kan förändra.
– Jag känner igen resonemanget. Har han fler fler exempel?
– Hacking tar bland annat upp mentala sjukdomar, kvinnliga flyktingar, övergrepp mot barn, geologi och tolkningar av Kapten Cook.
– Hur kan övergrepp mot barn vara en social konstruktion? Är de förgripna barnens smärta och förnedring konstruerade av andra?
– Nej, inte smärtan. Hacking diskuterar själva idén, dess kategorier, och visar att vad som människor kategoriserar som såväl ”övergrepp” som ”barn” förändras över tiden.
– Okej, idéer om hur vi människor är och förändras är kanske rimligt att betrakta som sociala konstruktioner. Men i naturvetenskaperna? Är atomer och kvarkar socialt konstruerade?
– Nu gör du samma felsägning som tidigare. Det är inte ting som är socialt konstruerade, utan idéer. Ja, idén om kvarkar, menar Hacking, är en social konstruktion. Men det är en fundamental skillnad mellan människor och kvarkar. När vi kategoriserar människor påverkas de: en person som kategoriseras som arbetslös kan bejaka eller motverka kategoriseringen. Denna växelverkan finns inte mellan kvarken och kategorin kvark.
– Det betyder alltså att kvarken är objektiv och oföränderlig?
– Inte alls. Hackings poäng är att ting inte har några bestämda egenskaper. Vad kvarken är för något beror på de konstruktioner människor gör; benämningar, kategorier och deras innehåll.
– Det skulle ju betyda att naturen inte har någon bestämd struktur. Det låter lite hisnande, minst sagt. Naturvetenskapen avtäcker väl bara naturliga fenomen som objektivt existerar och genererar fakta om naturen?
– Gör den? Hacking menar att socialkonstruktivismen pekar på något viktigt; att naturvetenskapliga fakta blir till i en social process mellan forskare, att fakta inte finns i naturen. Dagens naturvetenskap skulle inte med nödvändighet behöva se ut som den gör i dag; därtill är den en produkt av historien och den kultur naturvetenskapen utvecklats inom. Existerande kunskap om naturen är inte oundviklig, utan skulle kunna varit annorlunda.
– Ska här anas att Hacking beskriver en tydlig vetenskapskonflikt?
– Visst gör han det. Socialkonstruktivisterna beskyller den andra sidan för att vara positivister, vilket för dem är det värsta skällsordet, och blir själva beskyllda för relativister.
– Vafalls? Är det på så låg nivå Hacking beskriver konflikten?
– Nej, absolut inte. Ursäkta mig. Hacking visar på konfliktens vetenskapsfilosofiska förutsättningar och konsekvenser på ett sätt som är synnerligen lärorikt. Skiljelinjen kan formuleras med Protagoras tes: ”Människan är alltings mått”, vilket är den tankefåra där socialkonstruktivisterna återfinns. På den andra sidan står de som menar att måttet på vetenskap, på sanning måste vara objektivt – inte subjektivt – och därmed hämtas utanför människans sfär. Gud, eller Guds vilja, var förr ett mått, Naturen är nutida mått.
– Var står Hacking själv i konflikten?
– På en originell position. C P Snow föreslog hur klyftan kan överbryggas i sin berömda essä De två kulturerna. Hacking vill inte, till skillnad från Snow och många andra, lösa konflikten eller överbrygga klyftan mellan socialkonstruktivister och naturvetenskapsmän.
– Inte? Vill han att konflikten består? Varför det?
– Hacking menar att det är viktigare att förstå dels hur de är oense, dels varför de två sidorna sannolikt aldrig kommer att mötas. Hacking är filosof, inte vetenskapspolitiker.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar