Kultursidan Västerbottens-Kuriren 070602
Ett mörkt, kristet, medeltida tankearv presenterades på DN Debatt i går (1/6) av åtta ytterst värdekonservativa riksdagsledamöter, några nuvarande, några före detta.
När inte ens någon gud kan bistå med argument för deras homofobi, tar de naturen till hjälp. Äktenskapet, menar de, är en biologisk institution, med reproduktion som främsta mål. Därför avvisar de en utredning som föreslår att äktenskap bör vara könsneutrala.
Argumentet är befängt, av flera skäl. Äktenskapet är en social och kulturell – inte biologisk – konstruktion som har förändrats med tiden och som alltid kommer att kunna förändras.
Att äktenskapets primära mål är reproduktion är rent nys om vi tittar oss omkring i samhället. Det går alldeles utmärkt att föröka sig utanför äktenskapet. Det går alldeles utmärkt att vara gift utan barn.
Fokuset på reproduktion ingår dock i den klassiska bannbullan från Rom, som bidrar till att förbjuda såväl preventivmedel som abort.
I ett sekulariserat samhälle som Sverige är emellertid inte äktenskapet primärt en religiös företeelse, utan bärs upp av juridik och kärlek. Statens uppgift visavi äktenskapet är att tillse att dess konstruktion möjliggör den juridiska hanteringen av exempelvis arvsfrågor, ansvar mellan parterna och rättigheter hos eventuella barn.
Eftersom denna juridiska hantering kan utföras oberoende av kön, ska naturligtvis äktenskapslagen vara könsneutral. Kärleken har alltid varit könsneutral.
Att äktenskap ibland ingås som en religiös ritual ska i ett sekulärt samhälle inte påverka statens reglering av äktenskapet.
På samma sätt ska inte staten lägga sig i om vissa religiösa samfund och sekter väljer att demonstrera sin homofobi öppet genom att vägra viga homosexuella. Bög- och flataskräck är inte olagligare än torgskräck.
Men mycket märkligare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar