Kultursidan Västerbottens-Kuriren 070427
I efterdyningarna av folkpartiledaren Lars Leijonborgs deklarerade avgång som partiledare, är det intressant att ta del av den replikväxling som skedde under riksdagsdebatten den 17 januari i år.
Det var det som kom att bli Göran Perssons sista debatt i riksdagen, vilket innebar att debatten inte enbart handlade om sakfrågor, utan även om hyllningar och vänliga tillmälen till Göran Persson under hans tid som statsminister och riksdagsledamot.
Någonstans mitt i debatten äger följande replikväxling rum mellan med Leijonborg och Persson (ordagrant citerad, men nedstruken).
Anförande 52 (Leijonborg): Om det skulle vara så att det här är den sista debatt vi har tillsammans här i kammaren vill också jag uttrycka ett tack till Göran Persson för en mångårig insats i svenskt samhällsliv. Vi har haft många intensiva debatter tillsammans. Jag håller med Göran Persson om att debatten är politikens livsluft. Det är inte alltid så att jag har
uppskattat Göran Perssons val av argument, statistik och vad det nu har handlat om. Men vi har företrätt olika ideologier och olika partier, och det är en nödvändighet att den debatten förs i demokratier.
Anförande 53 (Persson): Herr talman! Tack för dina varma ord, Lars Leijonborg. Hav tröst. Jag tänker inte dra mig tillbaka från samhällsdebatt och samhällsaktivitet. Var fullständigt klar över det. Jag sade att jag vis av nyligen inträffad händelse drog slutsatsen att det nog vore oklokt att gamla statsministrar kom tillbaka i en regering. Det tänker jag stå för. Lars Leijonborg är ju i samma ålder som jag. Vem vet, kanske väntar frihetens timme också snart för honom. I så fall kommer jag på avtackningen; det kan jag försäkra.
Anförande 54 (Leijonborg): När det gäller jämförelsen mellan oss har vi i och för sig samma födelseår, men det är en viss skillnad mellan att tillhöra ett regeringsalternativ som har förlorat makten och ett regeringsalternativ som just har vunnit makten. Jag har inga planer på att avgå.
Anförande 55 (Persson): Lars Leijonborg ska inte vara alltför kategorisk om sin egen framtid. Det blir så smärtsamt när partistämman samlas. Var lite försiktig. Tack ändå för alla dessa år.
Två alternativa tolkningar inställer sig. Var det Göran Persson som här initierade tanken i fp-leden på att Lars Leijonborg borde ställa sin plats som partiledare till förfogande på kommande partistämma? Var det denna debatt som influerade partidistrikten att formulera misstroende?
Denna tolkning är koherent med föreställningen om patriarken Persson, som inte enbart styr s-märkta angelägenheter med järnhand, utan även andra partiers angelägenheter.
Eller är Göran Persson bara synsk?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar